onsdag 27 mars 2013

Påsklov

Nu är tentorna skrivna för den här läsperioden också, det känns väldigt bra att kunna ta påsklov nu och vara ledig ett litet tag.

Kvällstentan som vi skrev i husbyggnadstekniken blev väldigt stressig att skriva. 4 timmar räckte precis för att jag skulle bli klar. Jag hade tio minuter till godo när jag blev klar med sista uppgiften. Tentan som sådan var jag ganska nöjd med, jag hade ganska bra koll kände jag och jag kunde beräkna och svara utförligt på i princip alla frågor. Det var en deluppgift som var lite trixig bara. Det som känns mindre bra är att jag inte hade någon tid över för att kunna gå igenom uppgifterna och kontrollera mina svar.

Juridiktentan skrev jag idag. Även den var 4 timmar, mellan 09:00 och 13:00. Den tentan gick dock mycket smidigare och jag var inte direkt stressad. Efter ca en timme hade jag besvarat de tre frågorna på ett sätt som jag var nöjd med. Sedan satt jag kvar i 45 minuter och drack kaffe och gick igenom alla uppgifter och mina svar. Jag hittade lite fler tillämpbara paragrafer som jag kunde hänvisa till i mina svar. Det är så jag vill att en tenta ska vara, att man i lugn och ro kan gå igenom sina svar för att kunna korrigera och lägga till om man hittar något som man missat.

Så här i efterhand känns det som att jag ska ha klarat båda tentorna. Risken är att jag helt har missuppfattat någon uppgift och har slarvfel som gör att jag får en omtenta.

Jaja, nu är det väldigt trevligt att inte ha någonting alls på schemat ett tag i alla fall. Nu har jag 5 dagar helt ledig för att i nästa vecka ha två lektioner och sedan ytterliggare 4 dagar ledigt. Då de båda lektionerna i kommer att bli allt för ansträngande, kursintroduktion mm, så ser jag det som att vi har 11 dagar ledigt innan skolan drar igång på allvar igen. Jag återkommer med ett inlägg om vilka kurserna är som vi ska läsa.

torsdag 21 mars 2013

Kvällstenta

I morgon är det dags för tenta i kursen Husbyggnadsteknik och brandhållfasthet.

Det blir en kvällstenta då den skrivs mellan 16:00 och 20:00, något jag inte alls gillar. Jag föredrar att skriva en tenta med start 09:00 så att man är pigg och klar i huvudet. Nu kommer jag ju att gå hela dagen i morgon och veta om att det är en tenta på kvällen, vilket kommer att bli lite stressande. Jag kommer antagligen att försöka plugga lite under dagen också, risken är ju att man blir för trött och seg lagom till tentan.

Jaja, jag ska lägga mig tidigt i alla fall och se till att få en god natts sömn, ganska välbehövligt då jag suttit och pluggat idag mellan 08:00 och 19:00. Taktiken så här dagen före tentan har varit att lösa problem som jag sedan tidigare har löst, för att få repetition och på ett strukturerat sätt gå igenom uppgifterna en gång till.

Själva tentan kommer att vara uppdelad på fyra olika delar. Den första delen handlar om byggregler och hur och varför man dimensionerar brandskyddet som man gör för en byggnad. Att plugga in alla detaljer kring byggreglerna är orimligt så vi får ta med oss brandskyddshandboken på tentan. Det är en bok som går igenom hela kapitel fem i boverkets byggregler som handlar om just brand. En typisk tentafråga kan vara när det är tillåtet att använda ett fönster som utrymningsväg, med och utan räddningstjänstens hjälp.

Nästa del på tentan kommer att handla om ventilation. Det kommer nog att blandas teori med lite beräkningar. En teorifråga kan handla om olika lösningar för att hindra brandspridning mellan brandceller via ventilationen, och en räkneuppgift kan vara att beräkna hur mycket brandflöde (alltså hur stora volymer brandgas som bildas från en eld, exempelvis 100 liter per sekund) ett rum tål innan det börjar tryckas in brandgas i tilluftssystemet (den ventil där luften ska komma in i ett rum).

Nästa två delar handlar kort och gott som stål. De två olika delarna är konstruktion vid brand samt dimensionering. Jag gillar verkligen att räkna på detta. Det kan vara att ta reda på om en viss balk eller pelare klarar av brandtemperatur utan att tappa bärförmågan under 30 minuter. Ibland saknas det massa information som t.ex hur varmt det blir av branden. Ett sådant problem kan lösas genom att mer eller mindre vetenskapligt göra ett ingenjörsmässigt antagande (på svenska: gissa) kring en temperatur och sedan utföra alla beräkningar. När man väl får ut sitt svar ser man om man gissat bra eller dåligt och så får man justera sin temperatur och kommer för varje gång komma närmare det rätta svaret. Jag gillar att man får trixa lite för att få till rätt svar)

Tentan är dock bara 4 timmar, något jag inte heller gillar. De flesta tentor är 5 timmar och då har man tid på sig att sitta och fundera och framför allt har man tid på sig att göra om en omfattande uppgift om man råkat göra fel. Det kan nog bli lite stressigt att skriva tentan på bara 4 timmar. Får man problem på del och måste sitta och plöja i brandskyddshandboken utan att komma fram till rätt svar kommer jag nog att bli mycket stressad. Men det är ju också en färdighet, att kunna lösa problem på begränsad tid.

Om man läser vidare till civilingenjör brandteknik får man läsa vidare om konstruktioner vid brand och läsa mer fördjupat kring detta, något som jag blir mer och mer sugen på att göra. Min plan sedan vidare var ju att inte läsa vidare, men nu börjar jag luta åt att göra det i alla fall. Jag har i alla fall fått uppfattningen att man får väldigt efterfrågade kunskaper som civilingenjör här på LTU. Jag har i tidigare inlägg beskrivit lite kring hur det händer ihop med brandingenjör och civilingenjör.

söndag 17 mars 2013

Norrsken

Ikväll blev det dags för vårens första norrsken. Det brukar vara mest norrsken i september och i mars, så det är väl läge att hålla ögonen öppna nu. Det var ett riktigt fint norrsken nu då nästan hela himlen lyste stundvis. Jag var ute och tittade i cirka en timme.

Nu är det dock dags att lägga sig tidigt, läsperioden när nu slut och det är dags för tentor. Annars hade jag nog försökt vara ute en sväng i natt, det brukar vara som bäst norrsken precis efter midnatt. Det är riktigt mäktigt att stå under ett norrsken och titta, det är väldigt svårt att beskriva hur coolt det faktiskt är. Jag slänger in en bild nedan för stämningens skull... Jag har dock inte tagit bilden själv.


fredag 15 mars 2013

Årskurs två

Jag har i ett föregående inlägg försökt sammanfatta första årskursen här på brandingenjörsprogrammet i Luleå. Nu var det dags att gå igenom år nr 2.

Även andra året består av 8 kurser, listade nedan. Som ni kan se börjar det nu bli något mer programspecifika kurser än det första året.

I alla fall, de åtta kurser man läser är:

Läsperiod 1     Byggmaterial
                      Riskhantering
Läsperiod 2     Konstruktionsteknik
                      Drivhus 2: Riskhantering
Läsperiod 3     Brandtekniska beräkningar
                      Tillämpad hydraulik
Läsperiod 4     Risk och brandkemi
                      Valfri kurs

Jag gör helt enkelt som så att jag går igenom kurserna i kronologisk ordning och presenterar kortfattat vad varje kurs innebär. Detta blir alltså min egen personliga tolkning av varje kurs, andra personer kanske skulle beskriva kurserna annorlunda.

Byggmaterial: Detta är en kurs med blandad teori och beräkningar. Vi brandingenjörer läser kursen bland annat tillsammans med civilingenjör väg & vatten samt civilingenjör arktitektur. Jag tycker att det är en mycket bra introduktionskurs till olika material och deras egenskaper. Man får föreläsningar om trä, betong och stål. Stålföreläsningen hålls av brandingenjörsprogrammets utbildningesledare, Milan Veljkovic, en mycket duktig professor inom ämnet stål.

Kursen innefattar bland annat ett "projektarbete" där man ska ta fram ett koncept för en vägg, antingen av betong, trä eller stål. Det ska skrivas en rapport och en presentation ska hållas där man tävlar med sin vägg mot andra grupper. Tentan består av både en teoridel och en räknedel. Jag tyckte att denna kurs var väldigt bra att läsa.

Riskhantering: Denna kurs läses alltså parallellt med byggmaterialkursen. Undervisande lärare är Mats Danielsson som totalt undervisar oss i tre kurser. I kursen lär man sig kunskap kring risker och riskhantering i organisationer. Man får också kunskap i hur man kan arbeta förebyggande i högriskorganisationer och får mycket paralleller med verkligheten. Man får också lära sig mycket terminologi som återkommer i utbildningen.

Konstruktionsteknik: Detta är en kurs där det är dags att börja räkna på allvar. man får lära sig hur krafter sprids vidare i ett fackverk, hur man beräknar tvärsnittskrafter och moment mm i balkar. Denna kurs ger en bra bas inför kommande kurser inom bärförmåga vid brand etc. Kursen innehåller en laboration och ett brobygge. Vi fick i uppgift att bygga en bro på ca 4 meter vill jag minnas. Sedan blir det en tävling där bron belastas. Den lättaste konstruktionen som klarar lasten (100 kg tror jag) vinner.

Drivhus 2: Riskhantering: Varför denna kurs heter "drivhus" är högst oklart, jag tror att det är ett gammalt namn som följt med och som borde bytas ut... Detta är hur som helst en trevlig kurs, återigen är det Daniel Olsson från räddningstjänst som undervisar. Huvuddelen av kursen går ut på att man i grupp ska besöka ett äldreboende (när jag läste kursen 2011 var det ett äldreboende i alla fall, det är möjligt att det blir förskolor eller liknande nu för tiden) och titta på brandskyddet vilket man sedan dokumenterar i en rapport. Det blir ingen tenta utan det är rapporten som är betygsgrundande. Vid besöket ska man titta på lokalernas utformning, hur långt det är till utrymningsväg, blockerade nödutgångar, brännbart material i lokaler och korridorer, öppna dörrar i brandcellsgränser etc. Detta är en bra kurs då man får komma bort från skolans lokaler och göra ett platsbesök som inte är lärarlett. Man tittar på de regler som finns i Boverkets byggregler, andra delen, 5:e kapitlet om brandskydd. Vi får också tillgång till studiematerial som i vårt fall handlar om specifikt äldreboende.

Brandtekniska beräkningar: Nu börjar det bli dags att för första gången få "räkna på eld". Undervisande lärare är Ulf Wickström från SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, som flyger upp till LTU för att hålla föreläsningar. Ulf är mycket duktig på området och har bland annat skrivit studielitteraturen som i framtiden kommer att färdigställas som en bok. Vi får beräkna hur värme kan spridas via ledning, konvektion (alltså via luften, blåser det kallt kyls en varm yta t.ex) och strålning (det ni upplever när ni står lite för nära en påskbrasa). Vill man till exempel veta om det finns spridningsrisk att en brand sprids från ett brinnande hus till nästa lär man sig att beräkna det i den här kursen.

Tillämpad hydraulik: Här lär vi oss om hur stadens vattensystem ser ut och fungerar. Bland annat om hur man planerar för stora mängder nederbörd (t.ex kan man anlägga fotbollsplaner så att de ska översvämmas med flit för att samla vatten där istället för att översvämma dagvattensystemet). Vi får också ett studiebesök där vi tittar på en installerad sprinkleranläggning. Vi får också föreläsningar inom sprinkler och får även en inlämningsuppgift där vi ska dimensionera sprinkler i en byggnad. Kursen innehåller en teoridugga och sedan också en räknetenta.

Risk och brandkemi: Den här kursen tycket jag mycket om att läsa. Här lärde vi oss massa coola saker. Vi fick föreläsningar i hur olika farliga ämnen kan skada människor samt hur de kan tränga in i kroppen. En del av kursen handlade om explosioner och explosvia ämnen. Vi fick också föreläsnignar om radioaktivitet och vad olika slags strålning (alfa-, beta- och gammastrålning) är och skillnaden mellan dessa. Vi fick också en rad föreläsningar om vanligt förekommande farliga ämnen som förekommer i vårat samhälle. T.ex ämnen som transporteras med lastbil i trafiken och som används i Svenska industrier. Kursen innehåller flera laborationer, bland annat en där man får förska flamskydda textiler med olika ämnen och sedan testa hur lätt de antänds och brinner.

Valfri kurs: Det är inte riktigt säkert att man vet vad man vill läsa för valfria kurser så här tidigt i utbildningen. Jag och många andra i min klass valde därför att välja en kurs som ingår i utbildningen i tredje året och läsa den som valbar nu istället. Kursen som majoriteten valde är "Samhällets planering". Det innebär att när jag i slutet av trean egentligen ska läsa den kursen istället kan välja en valfri kurs, något som passar mig bättre nu när jag har läst fler kurser och har mer kunskap om vad jag vill jobba med i framtiden. Några personer valde istället att läsa en kurs som jag tror handlade om ledarskap och psykologi, något som är värdefullt exempelvis om man vill jobba inom räddningstjänst där man kanske får en roll som ledare.

Poängen är i alla fall att man får välja fritt att läsa något som man är intresserad av eller tror sig ha mer nytta av i framtiden. Det har lagts som förslag att kursen "Samhällets planering" ska flyttas till andra årskursen och att denna valfria kurs ska flyttas till slutet av tredje årskursen istället.


Detta blev ett ganska långt inlägg, men det är trevligt att kunna presentera lite kring vad vi gör på brandingenjörsprogrammet för er som är intresserade av att plugga här på LTU. Det är ju ganska svårt som ny student att få en överblick av utbildningen bara genom att läsa namnen på kurserna, det kan ju vara lite svårt att veta vad det är faktiskt är man läser för något.

Det är så klart massa olika kursmoment och innehåll i kurser som jag kanske har glömt bort eller utelämnat här, detta är ju bara en liten sammanfattning av ett helt läsår, det är svårt att få med allt, men jag tror att det väsentliga är med i alla fall.

Bli nu heller inte rädda om ni tycker att det låter svårt eller komplicerat. Man får en mycket bra grund av första årskursen och man kommer snabbt in i beräkningar och man blir snabbt van med att läsa studielitteratur även på engelska.

onsdag 13 mars 2013

Hållfasthet vid brand.

Idag hade vi en mycket duktig gästföreläsare från universitetet i Edinburgh, Martin Gillie, jag har skrivit om honom tidigare.

Han var i alla fall på plats här idag och höll en riktigt bra föreläsning. Han repeterade hur man beräknar kritisk last för en balk vid brand, alltså hur mycket balken tål vid en viss temperatur innan den gör sönder (yieldar). Han gick också igenom hur vi beräknar krisisk last och kritisk temperatur för en armerad betongbalk. Husbyggnadskursen är riktigt intressant och vi lär oss bra beräkningar framför allt för stålpelare och stålbalkar.

Det finns kurser i civilingenjörsutbildningen där man läser mer om både stål, trä och betong, den här kursen vi läser nu har alltså inriktning mot stål.

Jag såg också idag att jag blev godkänd på inlämningsuppgift nr 1 och nr 2 i husbyggnadskursen. Uppgift 2 bestod i att räkna på en 5 m lång stålbalk. Bland annat skulle vi beräkna kritisk spänning (innan balken knäcks), kritisk temperatur (hur varmt det kan bli innan balken knäcks) osv. Nu är det bara en inlämningsuppgift och en labbraport kvar att bli godkänd på (och tentan som kommer så klart...).

En stor del av min klass ska åka till Edinburg på en studieresa senare i maj. Jag är lite osäker exakt vilka datum det bli men vi börjar få ordning på själva resan nu. Idag röstade vi om vilket flygbolag vi ska åka med och vi har kommit en bra bit på väg med att jobba ihop pengar nu. Bland annat ska vi besöka universitetet och titta hur det ser ut där och göra studiebesök mm. Resan anordnas av oss studenter som det ser ut idag. Martin Gillie passade på att berätta lite om själva universitetet och visade lite bilder.

tisdag 12 mars 2013

Årskurs 1

Tänkte skriva en genomgång av varje årskurs, vad som händer, vilka kurser man läser osv. Ett litet försök att skapa en helhetsbild av vad man läser och vilka kunskaper man har när man har pluggat till brandingenjör på LTU. Tanken är alltså att det kommer att bli totalt tre inlägg om detta. Jag kommer inte att skriva någon genomgång av de sista två kurserna i trean eller något om civilingenjör då jag inte har läst de kurserna.

Så, detta inlägg kommer helt enligt rubriken att handla om första året som brandingenjör på LTU. Kom nu också ihåg att detta är min egna personliga tolkning och det är inte säkert att alla personer skulle beskriva kurserna på samma sätt.

Som jag tidigare beskrivit består varje läsår av två terminer, där varje termin består av två läsperioder och i varje läsperioder läser man två kurser. Man läser således två kurser samtidigt, fyra gånger per läsår vilket resulterar i att man i ordinarie studietakt läser åtta kurser på ett läsår. Om man vill och är beredd att trixa lite så kan man välja till fler kurser för att bli klar snabbare med utbildningen.

Hur som helst, de åtta kurser man läser under första året är:

Läsperiod 1     Risk och säkerhet - Grundkurs
                        Differentialkalkyl (matte 1)
Läsperiod 2     Fysik 1
                        Linjär algebra och integralkalkyl (matte 2)
Läsperiod 3     Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi
                        Linjär algebra och differentialekvationer (matte 3)
Läsperiod 4     Kemiska principer
                        Matematisk statistik

Som ni kan se blir det en hel del matte och första året är ganska tungt. Detta är dock absolut ingenting att vara rädd för utan går alldeles utmärkt att ta sig igenom om man bara vill och är beredd att plugga en del. Jag kommer inte att förklara respektive mattekurs mer här utan jag låter titlarna tala för sig själva så får ni googla om ni vill veta mer om dessa.

Risk och säkerhet - Grundkurs: Här är syftet att man som student ska få en introduktion till programmet. Lärare i denna kurs är Daniel Olsson. Han jobbar på räddningstjänst här i Luleå och är utbildad  civ. ingenjör i väg och vatten samt utbildad brandingenjör. Han är väldigt duktig på att undervisa och förstår helheten väldigt bra då han både undervisar och är yrkesverksam brandingenjör. I den här kursen går man igenom grunderna och får testa på att göra lite riskmatriser och inventera risker i en lägenhet mm. Man har också mycket kunniga gästföreläsare, broexperter, räddningsledare mm.

Fysik 1: Detta är en introduktionskurs till den konstruktion och hållfasthet som man senare i programmet kommer att läsa. Man får lära sig lite om friläggning av krafter, moment osv. Fysiken kommer att finnas med i många kurser senare i programmet så detta är alltså en mycket nyttig kurs.

Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi: Den här kursen tillför väl ingenting rent utbildningsmässigt. Man kommer ju inte att läsa någon mer ekonomi sedan och kursen är ju inte kopplad till brand, vilket ni kanske förstår. Men alla som är färdigutbildade ska ju ut i arbetslivet och på vilken arbetsplats man än hamnar kommer man ha nytta av att kunna lite företagsekonomi. Det är viktigt att veta hur en företagsledning resonerar och tänker kring ekonomin då man själv kommer att vara en del i den ekonomin. Den här kursen ser till att man förstår helheten och varför ett företag agerar som det faktiskt gör.

Matematisk statistik: Statistik kommer in lite senare under utbildningen också. Denna mattekurs är inte kopplat till risker eller olyckor. Vi får dock i en senare kurs använda kunskaperna från denna mattekurs för att beräkna just risker och sannolikheter för olyckor. Det är många moment i den här kursen som påminner väldigt mycket om den diskreta matten som man kan läsa på gymnasiet.

Kemiska principer: En grundkurs i kemi, kort och gott. Vad jag gillar med denna kurs är att den är uppdelad på totalt fyra deltentor istället för en stor sluttenta. Det gör att man kan fokusera mer på varje delmoment i kursen. Det dyker upp en hel del nytt som man inte läser på gymnasiet men håller överlag en ganska lätt nivå. Bra med en introduktion så här i årskurs ett. Vi läser ju mer kemi i årskurs två och då är det bra att ha haft den här kursen i ettan.

Matematik: Matten kommer in på ett eller annat sätt i nästan varje kurs som ingår i programmet. Det kan absolut kännas tungt med så mycket matte under första året men jag tror att det är bättre att läsa allt på en gång än att sprida ut det mellan årskurserna. Dels är det lättare att läsa alla kurser när man ändå har "mattetänket" inne och dels för att man behöver en del av kunskaperna i andra kurser. Bortsett från att man behöver de direkta mattekunskaperna tränar man sig i "problemlösning" när man läser matte. Även om man inte är medveten om det har man lärt sig att tänka på nya sätt och hitta olika vägar för att läsa problem i helt andra ämnen som inte har med matte att göra.

Bortsett från riskkursen så ingår alla dessa kurser i alla ingenjörsutbildningar. Detta innebär alltså att det är i princip problemfritt att efter ett år byta program på LTU. Både från brandingenjör men också till brandingenjör. Om man inte kommit in på programmet men tror eller vet att man ska bli antagen följande år kan det vara en idé att läsa ett annat program med samma kurser och försöka välja till riskkursen. Det fungerar inte att göra så med hela utbildningen, att söka kurserna utan att vara antagen som brandingenjör då många kurser ställer som krav att man är antagen, men första året går att lösa så.

Bortsett från dessa obligatoriska kurser finns det också en kurs som alla i min klass har läst extra under första året. Kursen är inte obligatorisk utan är helt frivillig att läsa. Dock, om man vill kunna genomföra sin praktik är denna kurs obligatorisk. Det ingår också två valfria kurser senare i utbildningen och man kan då tillgodoräkna sig denna om man väljer att läsa den. Kursen heter "projektkurs brandteknik" och är en väldigt lärorik och rolig kurs att genomföra. Kursen börjar i januari då man under en vecka får öva som brandman på räddningstjänstens övningsfält. Detta innebär både teori och praktik kring rökdykning, släckning, klippa i bil, kemolycka, radiokommunikation mm. Det är väldigt basic grejer som är väldigt roliga, man gör här en "kall" rökdykning, alltså förbundna ögon i rumstemperatur. Man blir undervisad av kunnig personal från räddningstjänsten. Syftet med att momentet ligger i januari är att man också ska få perspektiv på hur det är att jobba som brandman på vintern.

Nästa moment i den kursen sker efter sista läsperioden, två veckor på sommarlovet, det brukar vara de två veckor som är precis före midsommarafton. Då genomför man två veckor med lite mer avancerade övningar på övningsfältet på Sandö (utanför Kramfors). Efter dessa två veckor är det dags för brandmannapraktiken. Man söker inte praktikplats själv utan det är något som BRINN tar hand om, så får man istället söka bland de platser som BRINN har skaffat. Detta då räddningstjänsterna inte vill bli tillfrågade av 30 personer från LTU plus de nere i Lund.

Att man kan göra praktik och läsa projektkursen mm är ju inget som man måste ha koll på när man kommer som ny student, man får information om allt sådant under tiden som man går första året. Jag tänkte bara att det kan vara bra att känna till lite att möjligheten finns och att om man vill göra praktik blir det den första sommaren.

Detta var väl i princip allt jag hade tänkt skriva om det första året som brandingenjör här på LTU. Snart kommer uppföljande inlägg om de senare två årskurserna.

tisdag 5 mars 2013

Laboration: Stålpelare utsatta för standardbrand och axialtryck

Idag hade vi en laboration i husbyggnadskursen. Kortfattat gick det ut på att vi skulle belasta en stålpelare och samtidigt upphetta den för att undersöka den kritiska temperaturen vid vilken balken knäcks, och hur lång tid det tar innan detta sker. Försöket upprepades med en balk som var målad med brandskyddsfärg.

I laborationsrapporten ska vi också räkna på det teoretiskt för att kunna jämföra värdena och se om teorin stämmer överens med vårt praktiska försök.

Det är alltid bra att ha labbar i kurser då det ger mig en ökad förståelse för vad man faktiskt håller på med. Man får prova det man lärt sig i klassrummet i "verkligheten".

Jag bifogar lite bilder från labben idag så får ni en liten bild av vad vi pysslar med. Man läser ju en del konstruktion som brandingenjör på LTU, här får ni se lite av vad det innebär.

 Bild 1. Den ugn i vilken vi placerade stålpelarna placerades.
Bild 2. De båda pelarna, till höger oskyddad, till vänster med brandskyddsfärg.
 Bild 3. Oskyddad balk efter genomfört försök.
 Bild 4. Oskyddad balk efter genomfört försök.
 Bild 5. Hela "maskinen" som vi använde oss av. Personen på bilden står och tittat ner i själva ugnen (se bild 1) och närmast i bild finns datorskärm där vi kunde avläsa stålets utvidgning  temperaturer från 4 olika plattermoelement som fanns placerade inuti och utanpå pelaren. På panelen till vänster kunde vi avläsa vilken temperatur ugnen höll och vilken riktvärde ugnen hade.