Årskurs 1

Tänkte skriva en genomgång av varje årskurs, vad som händer, vilka kurser man läser osv. Ett litet försök att skapa en helhetsbild av vad man läser och vilka kunskaper man har när man har pluggat till brandingenjör på LTU. Tanken är alltså att det kommer att bli totalt tre inlägg om detta. Jag kommer inte att skriva någon genomgång av de sista två kurserna i trean eller något om civilingenjör då jag inte har läst de kurserna.

Så, detta inlägg kommer helt enligt rubriken att handla om första året som brandingenjör på LTU. Kom nu också ihåg att detta är min egna personliga tolkning och det är inte säkert att alla personer skulle beskriva kurserna på samma sätt.

Som jag tidigare beskrivit består varje läsår av två terminer, där varje termin består av två läsperioder och i varje läsperioder läser man två kurser. Man läser således två kurser samtidigt, fyra gånger per läsår vilket resulterar i att man i ordinarie studietakt läser åtta kurser på ett läsår. Om man vill och är beredd att trixa lite så kan man välja till fler kurser för att bli klar snabbare med utbildningen.

Hur som helst, de åtta kurser man läser under första året är:

Läsperiod 1     Risk och säkerhet - Grundkurs
                        Differentialkalkyl (matte 1)
Läsperiod 2     Fysik 1
                        Linjär algebra och integralkalkyl (matte 2)
Läsperiod 3     Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi
                        Linjär algebra och differentialekvationer (matte 3)
Läsperiod 4     Kemiska principer
                        Matematisk statistik

Som ni kan se blir det en hel del matte och första året är ganska tungt. Detta är dock absolut ingenting att vara rädd för utan går alldeles utmärkt att ta sig igenom om man bara vill och är beredd att plugga en del. Jag kommer inte att förklara respektive mattekurs mer här utan jag låter titlarna tala för sig själva så får ni googla om ni vill veta mer om dessa.

Risk och säkerhet - Grundkurs: Här är syftet att man som student ska få en introduktion till programmet. Lärare i denna kurs är Daniel Olsson. Han jobbar på räddningstjänst här i Luleå och är utbildad  civ. ingenjör i väg och vatten samt utbildad brandingenjör. Han är väldigt duktig på att undervisa och förstår helheten väldigt bra då han både undervisar och är yrkesverksam brandingenjör. I den här kursen går man igenom grunderna och får testa på att göra lite riskmatriser och inventera risker i en lägenhet mm. Man har också mycket kunniga gästföreläsare, broexperter, räddningsledare mm.

Fysik 1: Detta är en introduktionskurs till den konstruktion och hållfasthet som man senare i programmet kommer att läsa. Man får lära sig lite om friläggning av krafter, moment osv. Fysiken kommer att finnas med i många kurser senare i programmet så detta är alltså en mycket nyttig kurs.

Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi: Den här kursen tillför väl ingenting rent utbildningsmässigt. Man kommer ju inte att läsa någon mer ekonomi sedan och kursen är ju inte kopplad till brand, vilket ni kanske förstår. Men alla som är färdigutbildade ska ju ut i arbetslivet och på vilken arbetsplats man än hamnar kommer man ha nytta av att kunna lite företagsekonomi. Det är viktigt att veta hur en företagsledning resonerar och tänker kring ekonomin då man själv kommer att vara en del i den ekonomin. Den här kursen ser till att man förstår helheten och varför ett företag agerar som det faktiskt gör.

Matematisk statistik: Statistik kommer in lite senare under utbildningen också. Denna mattekurs är inte kopplat till risker eller olyckor. Vi får dock i en senare kurs använda kunskaperna från denna mattekurs för att beräkna just risker och sannolikheter för olyckor. Det är många moment i den här kursen som påminner väldigt mycket om den diskreta matten som man kan läsa på gymnasiet.

Kemiska principer: En grundkurs i kemi, kort och gott. Vad jag gillar med denna kurs är att den är uppdelad på totalt fyra deltentor istället för en stor sluttenta. Det gör att man kan fokusera mer på varje delmoment i kursen. Det dyker upp en hel del nytt som man inte läser på gymnasiet men håller överlag en ganska lätt nivå. Bra med en introduktion så här i årskurs ett. Vi läser ju mer kemi i årskurs två och då är det bra att ha haft den här kursen i ettan.

Matematik: Matten kommer in på ett eller annat sätt i nästan varje kurs som ingår i programmet. Det kan absolut kännas tungt med så mycket matte under första året men jag tror att det är bättre att läsa allt på en gång än att sprida ut det mellan årskurserna. Dels är det lättare att läsa alla kurser när man ändå har "mattetänket" inne och dels för att man behöver en del av kunskaperna i andra kurser. Bortsett från att man behöver de direkta mattekunskaperna tränar man sig i "problemlösning" när man läser matte. Även om man inte är medveten om det har man lärt sig att tänka på nya sätt och hitta olika vägar för att läsa problem i helt andra ämnen som inte har med matte att göra.

Bortsett från riskkursen så ingår alla dessa kurser i alla ingenjörsutbildningar. Detta innebär alltså att det är i princip problemfritt att efter ett år byta program på LTU. Både från brandingenjör men också till brandingenjör. Om man inte kommit in på programmet men tror eller vet att man ska bli antagen följande år kan det vara en idé att läsa ett annat program med samma kurser och försöka välja till riskkursen. Det fungerar inte att göra så med hela utbildningen, att söka kurserna utan att vara antagen som brandingenjör då många kurser ställer som krav att man är antagen, men första året går att lösa så.

Bortsett från dessa obligatoriska kurser finns det också en kurs som alla i min klass har läst extra under första året. Kursen är inte obligatorisk utan är helt frivillig att läsa. Dock, om man vill kunna genomföra sin praktik är denna kurs obligatorisk. Det ingår också två valfria kurser senare i utbildningen och man kan då tillgodoräkna sig denna om man väljer att läsa den. Kursen heter "projektkurs brandteknik" och är en väldigt lärorik och rolig kurs att genomföra. Kursen börjar i januari då man under en vecka får öva som brandman på räddningstjänstens övningsfält. Detta innebär både teori och praktik kring rökdykning, släckning, klippa i bil, kemolycka, radiokommunikation mm. Det är väldigt basic grejer som är väldigt roliga, man gör här en "kall" rökdykning, alltså förbundna ögon i rumstemperatur. Man blir undervisad av kunnig personal från räddningstjänsten. Syftet med att momentet ligger i januari är att man också ska få perspektiv på hur det är att jobba som brandman på vintern.

Nästa moment i den kursen sker efter sista läsperioden, två veckor på sommarlovet, det brukar vara de två veckor som är precis före midsommarafton. Då genomför man två veckor med lite mer avancerade övningar på övningsfältet på Sandö (utanför Kramfors). Efter dessa två veckor är det dags för brandmannapraktiken. Man söker inte praktikplats själv utan det är något som BRINN tar hand om, så får man istället söka bland de platser som BRINN har skaffat. Detta då räddningstjänsterna inte vill bli tillfrågade av 30 personer från LTU plus de nere i Lund.

Att man kan göra praktik och läsa projektkursen mm är ju inget som man måste ha koll på när man kommer som ny student, man får information om allt sådant under tiden som man går första året. Jag tänkte bara att det kan vara bra att känna till lite att möjligheten finns och att om man vill göra praktik blir det den första sommaren.

Detta var väl i princip allt jag hade tänkt skriva om det första året som brandingenjör här på LTU. Snart kommer uppföljande inlägg om de senare två årskurserna.

Exjobb

Jag har skrivit lite tidigare om exjobb och tänkte nu förklara lite vad ett exjobb är för något.

Hur LTU beskriver ett exjobb kan ni läsa här.

För oss brandingenjörer gäller att som det i länken är beskrivet göra ett exjobb under 10 veckor om man läser heltidsstudier, detta motsvarar 15 högskolepoäng. 10 veckor motsvarar en läsperiod.

Enligt vår ordinarie studieplan ska vi läsa vårat exjobb under två läsperioder, i halvfart och parallellt läsa två kurser (en kurs under varje läsperiod). Jag (och majoriteten av min klass) har redan läst in dessa båda kurser och har således bara exjobbet kvar till höstterminen. Den ena kursen är Miljögeoteknik, förorenad mark, som jag läste extra i läsperiod 1 i årskurs 3. Det var påfrestande att läsa tre kurser samtidigt istället för två (vi läste alltså 150% studietakt) men det var värt det med facit i hand.

Den andra kursen är en valfri kurs, alltså en kurs som jag får välja helt själv vilken jag vill läsa. Precis som alla andra i klassen valde jag då att läsa kursen "Projektkurs brandteknik". Detta är en kurs som är obligatorisk att läsa om man vill genomföra den praktik som är valfri att göra. Jag valde att göra min praktik under sommaren efter första året (det är bara på sommaren man kan göra sin praktik).

I och med detta har jag nu bara ett exjobb att göra efter sommaren. Det finns lite olika sätt att utforma sitt exjobb på vilket man själv får vara med och påverka. Antingen gör man ett exjobb här på LTU, med en av våra lärare som handledare, det kan handla om att beräkna något eller lösa något problem eller göra någon undersökning etc. Eller så gör man ett exjobb åt ett företag. Många företag har massa bra projekt som man kan göra ett exjobb av, då kommer man att ha en handledare från företaget (en extern handledare) och en intern handledare här på LTU, återigen en av våra lärare. Vissa företag ger då någon form av lön, andra inte. På samma sätt vill vissa företag att man sitter på ett av deras kontor medan andra hellre ser att man utför exjobbet någon annanstans (i sådana fall oftast här på LTU).

Själva grundidén med att ha läst in två båda kurser som annars ska läsas parallellt med exjobbet är att man istället är helt fri att genomföra exjobbet på annan ort om man vill göra det åt ett företag. har man kurserna kvar måste man lägga energi på att plugga inför tenta samt vara här på LTU då man har obligatoriska moment. Då kan jag själv känna att det är skönt att kunna lägga 100% av sin uppmärksamhet på exjobbet istället, men man är såklart fri att göra precis som man vill.

Vad ska exjobbet handla om då?
Jo, det är upp till eleven själv att komma upp med en grundidé till sitt exjobb. Oftast har man tyckt att någon specifik kurs har varit ovanligt intressant och då kanske man vill fördjupa sig i det ämnet. ett exjobb kan alltså handla om bärverk, utrymningstider, beräkning på värmestrålning, brandgasfyllnad, brands påverkan på betong... osv.

När man är klar ska man ha skrivit en rapport samt ha en exjobbsredovisning här på LTU. Dessa exjobbsredovisningar finns schemalagda i förväg så att andra studenter kan sitta med som åhörare. Jag har suttit med på snart kanske 10 olika redovisningar vilket jag tycker är mycket intressant. Dels om man går år 1 eller 2 kan det vara roligt att få veta lite om vilka kunskaper andra studenter har när de är färdigutbildade. Jag själv som går i trean får också inspiration till vad man själv kan komma på för exjobbsidé.

Jag planerar att ha allt klart och formulerat innan sommaren börjar. Alltså att jag har en färdig idé, en extern och en intern handledare och att jag har gjort mina avgränsningar etc så att det bara är att sätta igång efter sommaren.

Passar på att slänga in en video från kursen Projektkurs brandteknik också. Ett av delmomenten (se länk ovan) är ju att genomföra en vecka i januari på räddningstjänstens övningsfält här utanför Luleå. Som ni ser på videon är det både kallt och mörkt även mitt på dagen...

Det som händer är att vid tiden 00:56 slänger läraren in en gasolflaska i elden (jag gissar att det är gasol i alla fall). Vid 1:26 har trycket blivit så stort i flaskan att den inåtbuktande bottnen trycks ut.

Brandingenjörernas intresseförening

Här kommer ett lite längre blogginlägg. Jag känner att jag vill beskriva vissa saker lite utförligare så här nu vid bloggens uppstartande  Detta kan resultera i att mina inlägg kan tendera till att bli lite långa, ni får stå ut med det ett litet tag…

Jag fick i alla fall precis en inbjudan till en ”julpub” från BRINN, ett evenemang för alla brandingenjörer här på LTU. Jag tänkte i det här inlägget förklara och presentera vad BRINN är och vad de pysslar med.

BRINN (Brandingenjörsstuderande i Norra Norrland) är en intresseförening för brandingenjörsstudenterna på Luleå tekniska universitet. Man verkar för studenternas intresse och gemenskap (snodde lite text från deras hemsida):

Jag tänkte också passa på att presentera några av undergrupperna till BRINN och vad de gör för något.

Det är alltid trevligt när arbetsmarknadsgruppen kommer med något event för oss studenter. Vad denna undergrupp gör är att skapa kontakter mellan oss studenter och näringslivet, vilket framför allt brukar resultera i att olika företag eller organisationer kommer till Luleå för att presentera sig själva och sin verksamhet. Detta gör att man tidigt i sina studier kommer i kontakt med arbetsmarknaden och även eventuella framtida arbetsgivare. Bara nu innan jul har vi två kommande arbetsmarknadskvällar (jag kommer att göra inlägg om dessa senare). Jag upplever dessa event som mycket värdefulla nu när man känner att slutet på utbildningen och en framtida anställning börjar närma sig.

Praktikgruppen är den undergrupp som är ansvarig för att sammanställa och dela ut praktikplatser till de studenter som under kommande sommar ska göra sin brandmannapraktik (jag kommer så klart att beskriva denna praktik i ett eget inlägg). Resultatet är i alla fall att man som student får möjlighet att göra en 7-veckors praktik under en sommar under sin utbildning. Denna praktik är inte obligatorisk utan helt frivillig att göra. Mer om detta i ett framtida blogginlägg. Ni kan ju hålla utkik på Augusts blogg om detta. Han går i årskurs ett nu och kommer efter att jul ta ställning till huruvida han ska göra praktik eller inte.

Och så har vi så klart festgruppen (hörs det kanske på namnet vad de gör får något), som brukar ordna awesome evenemang vilket innebär att man kan träffa brandingenjörer från alla fyra (fem om man räknar med de som pluggar vidare till civilingenjörer) årskurser här på skolan under lite mer avslappnade former. De ser alltså till att fixa sittningar, fester och lite trevliga evenemang, ofta med music-quiz och/eller massa annat skoj. Nästa evenemang från festgruppen blir alltså en julpub som jag så klart har anmält mig till.

Hur som helst, det finns fler undergrupper i BRINN som jag kommer presentera mer framöver. Värt att nämna är att BRINN helt och håller drivs av studenterna själva. Här blir det verkligen ”av studenter, för studenter”. Jag själv var med i festgruppen när jag gick i ettan samt praktikgruppen när jag gick i årskurs ett och två, för tillfället hjälper jag praktikgruppen om de behöver hjälp med något, detta då jag var ansvarig för denna grupp under förra läsåret. I övrigt är jag inte engagerad i någon undergrupp längre. Resultatet av att BRINN finns är framför allt en sjukt bra sammanhållning inom utbildningen samt att man genom bl.a. arbetsmarknadskvällar blir mer redo för arbetslivet.