CSN - ett fördelaktigt lån?

Jag tänker här presentera ett inlägg där jag skriver om mina personliga åsikter kring att ta CSN-lån.

Räntan på CSN-lånet är i dag 1,3% och bestäms utifrån snittet av statens upplåningskostnad de senaste tre åren.

Jag har pratat med många som säger att de in i det längsta ska undvika att ta CSN-lån för att kunna vara helt skuldfria när de är klara med sin utbildning. Jag själv tycker inte att det är ett smart upplägg utan föredrar för egen del att ta fullt lån från CSN även att jag inte behöver det. Jag ska förklara och motivera mina åsikter nedan.

Situationen är alltså att man har sedan tidigare tillräckligt med sparade pengar för att kunna genomföra sina studier med enbart studiebidraget och funderar kring huruvida man ska ta studielån eller inte.

Fördel 1 - Den låga räntan

Den låga räntan som idag ligger på 1,3 % gör att det är ekonomiskt fördelaktigt att ta lån från CSN, i praktiken betalar staten mig för att låna pengar, jag ska förklara mer i ett räkneexempel. Här krävs det dock disciplin för att man inte ska spendera pengarna man lånat i onödan. Jag ser ingen vits med att låna pengarna och spendera dem i onödan.

Vi gör en beräkning för ett lån på 100 000 SEK.
Räntan som ska betalas till CSN varje år blir 1,3% * 100 000 = 1300 SEK.

Men, om man inte har ett behov av att låna pengarna så innebär detta att man kan ta de lånade pengarna och sätta in på ett konto med "bra" ränta och därmed tjäna pengar på de lånade pengarna.

Om man som jag sätter in pengarna på Volvofinans bank får man idag 2,2 % i ränta och fria uttag. Denna bank omfattas av den statliga insättningsgarantin och är därmed lika säker som Swedbank, Nordea, Handelsbanken m.fl.

Räntan jag får på pengarna blir då följande:
2,2 % * 100 000 = 2200 SEK

På denna summa ska det betalas 30% skatt. Kvar blir då 0,7 * 2200 = 1540

Och sedan ska räntan till CSN betalas och kvar blir då 1540 - 1300 = 240 SEK.

I praktiken har alltså staten betalat mig 240 kronor för att låna dessa pengar. Denna fördel ensam kanske inte motiverar att man lånar alla dessa pengar, men i kombination med de andra fördelarna jag går igenom nedan tycker i alla fall jag att det är värt att låna dessa pengar.

Fördel 2 - Jag kan betala av hela summan när jag vill

Det finns en gräns för minsta summan som man varje år måste betala av på sitt lån. Däremot finns det ingen gräns för hur mycket man får betala av på sitt lån. Det innebär att om man ser att räntan på banken sjunker eller om räntan på lånet stiger för mycket så kan man betala av  hela lånet på en gång och därmed bli helt skuldfri. Utgångspunkten är ju att inte spendera pengarna i onödan och därmed kommer man att ha möjligheten att betala av lånet, i alla fall stora delar av det.

Fördel 3 - Fördelaktigare än andra lån

När man är klar med sina studier kommer det antagligen att bli aktuellt med någon form av flytt och sannolikheten finns att man tvingas ta ett bostadslån med högre ränta. Pengarna man lånat från CSN kan här fungera som en del av kontantinsatsen och medverka till ett lägre bolån. Jag är dock inte insatt i hur man kan nyttja ränteavdragen på ett bostadslån. Man kan dock inte göra några ränteavdrag för sitt studielån.

Fördel 4 - Skrivs av vid dödsfall

Till skillnad från andra lån kommer inte dödsboet att tvingas betala av studieskulden och dina arvingar kommer att få större tillgångar att ärva än om man haft annan form av lån.

Fördel 5 - ekonomisk buffert

Även om man har pengar nog för att genomföra sina studier utan att ta lån vill jag i alla lägen undvika att hamna i en situation där jag är nyutbildad, tillfälligt utan jobb och dessutom saknar en ekonomisk buffert. Det är en enorm trygghet att ha pengar på kontot vilket gör att man får mycket större frihet och trygghet innan man fått en stadig inkomst. Det kan till exempel underlätta om man måste flytta dit jobben finns, vilket kostar pengar.

Diskussion

Detta inlägg är något vinklat där jag väljer att bara fokusera på fördelarna med att ta studielån. Jag anser dock att jag har byggt bort de flesta nackdelar och risker i och med att motsvarande lånebeloppet placerat på ett konto och därmed ger möjlighet till omedelbar amortering om man så vill. Jag rekommenderar enbart att placera pengarna på ett bankkonto som omfattas av insättningsgarantin, en i mina ögon trygg placering. Jag vill varna för att spekulera med pengarna genom att sätta in dem på ett konto utan insättningsgaranti alternativt placera dem på börsen i form av fonder eller aktier, det bör man akta sig för med lånade pengar.

Situationen där man tvingas ta ställning till huruvida man ska ta lånet eller inte uppstår ju egentligen bara om man har sedan tidigare sparade pengar eller om man väljer att jobba extra under studietiden och då gäller mitt resonemang ovan.

Är man tvungen till att ta ett studielån är det inte mycket att tveka på, då är det bara att acceptera och ta lånet. Det kan ju fortfarande vara en idé att försöka spara undan i alla fall en liten del av lånet i sådana fall för att bygga upp någon form av buffert.

Alla kanske inte håller med om mitt resonemang, men jag hoppas att jag har gett en ny synvinkel på studielånet till i alla fall någon. Om ni har några frågor eller funderingar till vad jag skrivit ovan är det bara att skriva i kommentarsfältet.

Första antagningen HT2013

Grattis alla ni som blivit antagna nu efter att första antagningsbeskedet kom idag.

Se nu till att söka bostad så snart det bara går. Om ni inte har registrerat er i någon bostadskö så är det lämpligt att göra det omgående och dessutom komma igång och söka bostad med en gång.

Det är följande två bostadsköer som är aktuella för studenter i Luleå:

Lulebo och Lindbäcks.

Om detta inte resulterar i något boende finns det några andra sätt att lösa problemet på. Dels kan ni kika på mystudentstore och blocket.

På mystudentstore är det många studenter som lägger upp boende, dels om de söker en inneboende under längre period och dels de som erbjuder boende under nolleperioden enbart. På blocket finns det många som hyr ut ett rum till studenter.

Vidare kan man kontakta olika vandrarhem för att få ett tillfälligt boende innan man löser situationen permanent.

Här finns också en facebookgrupp där folk erbjuder boende till studenter.

Statistik över betyg för antagning till brandingenjör

Med anledning av mitt förra inlägg där jag jämförde antalet sökande till utbildningen som brandingenjör i Luleå respektive Lund tänkte jag att det kan vara intressant att göra en liknande jämförelse mellan betygen som krävs för att bli antagen.

Att göra en jämförelse rakt av mellan åren 2003 och 2012 går inte, då betygssystemet har hunnit ändras under dessa år. Jag har också valt att bortse från vissa betyg, då man tidigare kunde bli antagen med gymnasiebetyg (maxvärde 20), äldre gymnasiebetyg (maxvärde 5), betyg från folkhögskola, högskoleprov samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet och gymnasiebetyg med komplettering.

För förenkla det hela har jag valt att enbart jämföra gymnasiebetyg, gymnasiebetyg med komplettering och högskoleprovet. Jag har alltså valt att bortse från antagna med gymnasiebetyg av äldre system, betyg från folkhögskolan samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet. Detta påverkar så klart min jämförelse mellan åren 2003 till 2009, men var nödvändigt för att kunna göra en något överblickbar jämförelse. Vill man ha med dessa urvalsgrupper får man leta upp siffrorna och göra en egen jämförelse med dessa.

Jag har valt att enbart jämföra betygen från urvalsgrupp 2 i antagningen till utbildningen.

För att presentera alla siffror väljer jag att göra detta i en tabell. Som vi kan se har jag gjort två tabeller i figur 1, en oviktad och en med viktade betyg. Detta då högsta poäng tidigare var 20.0 för gymnasiebetyget men idag är höjt till 22.5 i och med meritpoängen. I den viktade tabellen har jag helt enkelt beräknat hur stor procent av maxbetyget som siffran motsvarade och sedan beräknat om detta med samma procent fast för 22.5 i maxbetyg och på så sätt fått fram mina viktade siffror. Att beräkna om betygen på detta sätt motsvarar inte verkligheten och en viktning kan göras mer komplex och omfattande men jag nöjer mig med denna metod för att få en ungefärligt resultat.

Figur 1. Tabell med jämförelse av betyg

De betyg som jag har beräknat om är markerat med rött i figur 1. De olika förkortningarna i samma figur betyder följande; Gymnasie (gymnasiebetyg), komp (gymnasiebetyg med komplettering) och HP (Högskoleprovet).

För att kunna få en bättre överblick har jag gjort tre grafer, en för de oviktade betygen, en för de viktade betygen och en där jag bara jämför de viktade gymnasiebetygen mellan de båda skolorna.

I de båda graferna nedan (figur 2 och 3) står förkortningarna för följande. GB (gymnasiebetyg), KB (kompletterat gymnasiebetyg) och HP (högskoleprovet). Linjerna för gymnasiebetyg avläses på den vänstra lodräta axeln och linjerna för högskoleprovet avläses på de högra lodräta axlarna. Alla betyg som gäller Lund i figur 2 och 3 är streckade och Luleås är heldragna.

Figur 2. Graf över oviktade betyg.

Figur 3. Graf över viktade betyg.

Den av de båda figurerna ovan som är mest väsentlig att granska är figur 3. Att det blir en påtaglig skillnad när man viktar betygen ser man i jämförelsen mellan gymnasiebetygen där de i figur 2 ser ut att successivt stiga men i figur 3 istället sjunker.

Slutsatsen vi kan dra av figur 1 - 3 ovan är i alla fall att det med tiden har blivit lättare att bli antagen till brandingenjörsutbildningarna, båda universiteten uppvisar samma trend med fallande betygskrav.

I figur 4 nedan har jag plockat ut de viktade gymnasiebetygen för att få en tydligare jämförelse mellan dessa.

Figur 4. Gram över viktade gymnasiebetyg

Det vi kan se av figur 4 är att betyget som krävs för att bli antagen i urvalsgrupp 2 hela tiden är något högre för Lund jämfört med Luleå, en trend som återfinns rakt igenom tabellen i figur 1 också. Toppen i antalet sökande år 2009 återfinns även här där betygen också bildar en topp.

Att det är fler sökande till Lund och därmed och krävs ett högre betyg tror jag beror på flera olika anledningar, jag gör ett försök till att förklara detta nedan.

• Lund ligger mer centralt i Sverige och man har närmare att resa hem om man bor från Stockholm och söderut.
• Den upplevda tryggheten i att utbildningen funnits längre i Lund jämfört med Luleå.
• Om man blivit rekommenderad denna utbildning av en brandingenjör är det mycket sannolikt att den personen pluggade i Lund och därför talade väl om det lärosätet.
• Att Lund är en större studentstad med sina 47000 studenter (källa: wikipedia) mot Luleås 19000 studenter (källa: LTU)

Å andra sidan kan det något lägre antalet studenter i Luleå göra att det blir lättare att skaffa bostad där, en av anledningarna till att jag valde LTU framför LTH när jag sökte.

Som jag tidigare skrev så finns det massor med intressanta jämförelser man kan göra med hjälp av tabellerna och graferna jag presenterat ovan, vilka dessutom går att jämföra med siffror från förra inlägget här på bloggen.

Källa till mina siffror: Universitets- och högskolerådet. (www.vhs.se)

Statistik för antalet sökande till brandingenjörsutbildningen

Jag satt och kikade lite på VHS där jag såg att antalet förstahandssökande till utbildningen i Luleå i år är 73 personer, en minskning med 4 personer (eller 5,2%) jämfört med förra året. Motsvarande siffra för Lund är 187 förstahandssökande i år, en minskning med 59 personer (eller 24%) jämfört med förra året.

Dessa siffror säger dock inte så mycket utan det är nog mer lämpligt att presentera mer historik för att få en bättre överblick över utvecklingen för antalet förstahandssökande till brandingenjörer.

Till att börja med har jag sammanställt en tabell med statistik för brandingenjörsutbildningen i Luleå respektive Lund. Jag har tittat dels på antalet sökande i första hand respektive antalet totalt sökande. Tabellen ser då ut på följande sätt:

Figur 1. Tabell med statistik för antalet sökande till brandingenjörsprogrammet.

Värt att notera är att obehöriga som sökt finns med i denna statistik, jag har inte försökt hitta motsvarande siffror där obehöriga är bortplockade ur statistiken. Två saker som är värt att nämna som "kuriosa" är dels övergången till systemet med dagens högskolepoäng som introducerades år 2007 med vilket brandingenjörsutbildningen omfattar 210 högskolepoäng. Tidigare bestod utbildningen av 140 poäng med dåvarande system. En annan sak är att brandingenjörsutbildningen fanns i Luleå även före år 2006 men då gick under namnet "arena risk och säkerhet", vilket man märker om man söker på VHS.se.

Hur som helst, för att få en bättre överblick över antalet sökande är det smidigare med en graf, denna presenteras nedan:

Figur 2. Graf som sammanställer siffrorna från tabellen i figur 1.

Jag tror inte att det går att dra några direkta slutsatser av denna graf, utan syftet är mer att kunna titta på hur det har sett ut rent historiskt för intressets skull. Man kan i alla fall se att det totala antalet sökande i Lund nu är nere på de nivåer som gällde före krisen år 2008 som ju resulterade i att fler utbildade sig rent generellt i Sverige. År 2009 var rekord för båda lärosätena i antalet totalt sökande med Luleås 542 och Lunds 900.

Då är frågan, hur stor andel av alla förstahandssökande och totalt antal sökande är det som söker till Luleå? Jag har dividerat siffrorna för Luleå med summan av alla sökande i varje kategori. Resultatet presenteras i figur 3 nedan.

Figur 3. Luleås andel av alla sökande.

Den absoluta toppen, både i andel av de totala antalet sökande och för förstahandssökande inträffade just det första året. En mindre topp inträffade år 2009 och även år 2013 ser ut att bilda en topp alternativt klättringen mot en högre topp, framför allt andelen av förstahandsansökningarna. Detta beror snarare på en minskning i Lund än en ökning i Luleå, vad detta kommer sig vet jag inte.

Varför toppen var så stor just 2006 vet jag inte. När jag sökte första gången (och blev antagen) år 2009 pratades det på internet om de olika "barnsjukdomar" som utbildningen i Luleå eventuellt hade. Med detta menas att det naturligt finns problem som uppstår i början då man inte har rutinen eller erfarenheten av att utbilda brandingenjörer. Detta ledde till en mentalitet av att det är säkrare att plugga i Lund tills man i Luleå har löst de eventuella problem som uppstått i och med starten av en ny utbildning. Kanske är ökningen för Luleå 2013 ett tecken på att folk nu har en ökad tillit på kvalitén av utbildningen i Luleå? Jag kan så klart inte dra några direkta slutsatser men det är roligt att spekulera lite kring olika fenomen i alla fall.

Vad kan man då säga om kvalitén på utbildningen i Luleå? Jag sökte igen år 2010 då jag blev antagen och beslutade mig för att börja plugga. Hur utbildningen här uppe såg ut innan 2010 vet jag alltså ingenting om. Vad jag vet är att mycket har hänt under mina 3 år på LTU. Kurser har utvecklats och ibland försvunnit och nya kurser har introducerats. Varje förändring har i mina ögon varit en förbättring av programmet som helhet, det betyder dock inte att det var dåligt innan. Det har också anställts nya lärare och doktorander som nu har en stor del i utbildningen.

Jag kan inte leverera någon fakta kring det hela, men min uppfattning är att brandingenjörsutbildningen kan ha dragits med några mindre "barnsjukdomar" de första åren, men jag upplever att utbildningen idag fungerar bra och framför allt håller en hög kvalité. Jag är mycket glad att jag sökte till just Luleå i första hand och jag skulle göra precis samma val idag. Till saken hör att jag med mina betyg hade blivit antagen i Lund också, dit jag sökte i andrahand. Det som utmärker utbildningen här på LTU är framför allt den konstruktion vi läser. Vi har väldigt duktiga föreläsare med mycket kompetens på området stål och konstruktion.

Anledningen till att utbildningen startade här i Luleå tror jag beror på följande:

• Det fanns i grunden en brist på brandingenjörer i Sverige, något som befogade att utbildningen startade på ett lärosäte till.
• Det fanns en extra stor brist på brandingenjörer bland industrierna i Norrbotten, något som stärkte beslutet att starta utbildningen just här.
• Det fanns en brist på ingenjörer med kompetens kring problemlösning på området dimensionering av balkar, pelare mm för att rent analytiskt kunna dimensionera ett bärverk som uppfyller kraven i boverkets byggregler. Kompetens på detta område fanns redan på LTU.

Ovanstående stycke är alltså min egen uppfattning och hypotes, alltså inte någon bekräftad fakta.

Källa till mina siffror: Universitets- och högskolerådet. (www.vhs.se)

Statistik för arbetsmarknaden som brandingenjör

Jag hittade idag lite fakta hos Saco angående brandingenjörer.

Bland annat kan man läsa att bruttolönen för relativt nyutexaminerade brandingenjörer (som tagit examen mellan åren 2008 - 2012) ligger inom spannet 32 - 39000 SEK med en median på 34000. I takt med att arbetslivserfarenheten ökar så ökar också lönen, har man 15 - 20 års erfarenhet ligger spannet istället på mellan 41 - 55000 med en median på 45000 kr.

Man påstår också att arbetsmarknaden för nyutexaminerade är i balans, alltså att det finns lika mycket jobb som det finns nyblivna brandingenjörer. Jag håller inte riktigt med på den här punkten, jag upplever idag att det fortfarande finns fler jobb än vad det finns nyblivna brandingenjörer. Ett exempel på detta är en person som gick året över mig och som vid examen hösten 2012 sökte 7 olika jobb och fick jobberbjudande från alla 7. Jag själv har också fått känslan av att det finns brist på utbildade brandingenjörer då jag varit i kontakt med arbetsmarknaden.

Angående erfarna brandingenjörer säger Saco att det finns fler jobb än vad det finns brandingenjörer. Det finns alltså en brist på arbetsmarknaden.

Sacos prognos för framtiden är att det kommer att inträffa en balans på arbetsmarknaden år 2017. Jag själv tror inte att man ska fixera sig för mycket på just det angivna årtalet, jag tror inte att det är möjligt att försöka förutspå när en balans kommer att infinna sig på marknaden.

Precis som Saco påpekar har antalet utbildade ingenjörer ökat i och med att utbildningen startade i Luleå 2006. På sikt kommer detta antagligen leda till att marknaden blir mättad, även om jag tror att det är väldigt svårt att förutse när.

Även om den totala arbetsmarknaden för brandingenjörer är relativ liten är det svårt att få en överblick över hur många tjänster som finns lediga idag och hur mycket olika företag förväntar sig anställa de kommande åren. De prognoser som gör är alltså inget annat än prognoser, det är svårt att göra en verklig uppskattning över läget.

Jag vill också passa på att poängtera styrkan för en brandingenjör. Även om det är lätt att tro att man blir väldigt nischad (vilket man på ett sätt blir) så har man fortfarande en mycket stor bredd på sin utbildning och man kan jobba i princip vart som helst när man är klar.

Brandingenjörer behövs inom räddningstjänst (förebyggande tillsyn, brandorsaksutredare, operativ räddningsledare mm), konsult (brandskyddsdokumentation för nybyggnad mm), länsstyrelse och landsting (planera för risker i samhälle, sjukvård, transport, evakuering, dammbrott mm), stora företag (säkerhetschef, organisatorisk säkerhet, tillsyn mm), försäkringsbolag (värdera risker hos industri och hyreshus mm, utreda brandorsak), oljeindustrin (planera säkerhet, utveckla säkerhetstänk). Vad jag här vill poängtera är att säkerhet idag genomsyrar alla organisationer och företag och genom att kanske komplettera brandingenjörsutbildningen med några extra kurser öppnas helt nya möjligheter.

Tänk bara på en sådan sak som att på stora återvinningsstationer ska olika kemikalier förvaras och det behövs då en person som förstår egenskaperna och riskerna med de olika kemikalierna för att se till att två ämnen som tillsammans utgör en risk inte lagras bredvid varandra.

Min poäng är att när de "traditionella" branscherna för en brandingenjör börjat bli mättade kan man söka sig till massor av andra arbetsplatser. Genom att marknadsföra sin bredd på kunskap och vilja att utvecklas finns det enligt mig möjlighet att få jobb i princip inom vilket företag som helst som brandingenjör.

Man bör ha i åtanke att det examineras fler brandingenjörer idag än vad det har gjorts tidigare och att situationen därmed kan förändras i snabbare takt på arbetsmarknaden. Saco tror att arbetsmarknaden blir mättad kring år 2017 men jag är ändå övertygad om att brandingenjörsutbildningen idag är en av de utbildningar som ger den bästa möjligheten inför steget ut i arbetslivet. Om jag själv hade valt utbildning idag hade jag fortfarande valt brandingenjör i första hand, i Luleå såklart.

Jobba oljerigg.

Jag vet att det är många som pratar om att plugga till brandingenjör för att sedan söka sig till oljeindustrin och då främst att jobba på oljeplattform i Norge. Det finns helt klart en möjlighet till detta vilket jag tänkte ta upp i det här blogginlägget.

Jag har aldrig haft som primär plan att det var till just oljeindustrin jag ville söka mig, men så av en tillfällighet fick jag se att det anordnades en företagskväll här på LTU där det norska företaget Oceaneering skulle komma på besök. Jag och en klasskamrat gick dit för att lyssna på vad de arbetade med. Företagets verksamhet visade sig vara mycket omfattande med allt från samarbete med NASA där de utvecklar komponenter mm till rymdresor till att jobba med undervattensreparationer och undervattensrobotar. En av huvudområdena är dock arbete med oljeriggar.

Han som höll i presentationen pratade dock inte så mycket om själva säkerhetsarbetet utan riktade mer in sig på hur man håller koll på alla olika komponenter på en oljerigg och hur man kan utveckla system för att sköta det hela. Han själv hade studerat industriell ekonomi här på LTU.

På middagen som var direkt efter företagskvällen pratade jag med honom och sade att jag pluggade till brandingenjör och absolut kunde tänka mig att jobba inom just denna industri. Detta resulterade i att jag mötte honom dagen efter då han höll en intervju med mig. Det hela gick mycket bra och jag gick vidare till ytterligare en intervju med personalchefen från Stavanger via Skype. Han berättade mer om själva säkerhetsarbetet och hur de utvecklar brandskydd för arbetskläder mm.

Efter detta kallades jag till det tredje och sista steget inför en faktisk anställning, de ville att jag skulle komma på intervju till deras kontor i Norge. Trots att jag var positivt inställd till detta jobb och gärna kunde tänka mig att flytta till Norge för att arbeta valde jag dock att avböja då jag samtidigt fick ett jobberbjudande i Sverige som passade mig bättre.

Detta är den kontakt som jag har haft med just oljeindustrin och branschen verkar helt klart spännande. Personerna som jag kom i kontakt med var mycket positiva till min utbildning och det finns helt klart möjlighet att gå in i oljeindustrin via utbildningen till brandingenjör.

Jag hittade idag en mycket intressant blogg som skrivs av en svensk som jobbar på oljeplattform. Personen som skriver bloggen beskriver den som "Svenska bloggen om livet som oljearbetare". Om ni läser igenom de inlägg som skrivits på den bloggen så kan ni se att det finns många inlägg som handlar om just risk och säkerhet, i synnerhet brandsäkerhet. Ett tips kan ju vara att ta kontakt med skribenten på den bloggen för att få veta lite om hur efterfrågan ser ut och om de söker brandingenjörer. Jag har lagt till bloggen i min blogglista.

En annan intressant poäng att notera av detta blogginlägg är att det finns en efterfrågan på brandingenjörer. Jag kom ganska långt i processen till en anställning på Oceaneering då jag sökte i april, och jag beräknar att bli klar med examen till nyår.

Bilder från LTU - del 2

Dags för lite fler bilder från LTU, nu tänkte jag dessutom lägga upp bilder från själva universitetet. Det blir ett långt inlägg med många bilder, men det skadar inte att få en överblick av campus tänkte jag.

Jag kommer återigen att utgå från detta inlägg och de olika "zoner" eller "områden" jag nämner är från kartan i det inlägget.

Jag tänkte börja med lite bilder från den röda zon åtta. Detta är gamla kårhuset, kårhusgränd med studentboenden väldigt nära universitetet.

Bild 1. Entrén till kårhusgränd.

Bild 2. Ett av de gemensamma köken på kårhusgränd.

Bild 3. Framsidan av kårhusgränd, 6 våningar med bostäder.

Bild 4. Utsikten över universitetsområdet från översta våning från gamla kårhuset, kårhusgränd.

Bild 5. Studentbostäderna på kårhusvägen fotograferade från kårhusgränd.

Här kommer nu bilder tagna från område 4 på kartan, själva universitetet. Två av de tre restaurangerna finns med här. Den tredje restaurangen finns i C-huset där en lunch kostar 46 kr för studenter, 43 kr om man är kårmedlem. Det finns alltså goda möjligheter till att äta billig lunch på skolan, man kan dock säga att kvalitén på maten följer priset. Jag har i övrigt försökt att fota lite både utvändigt och invändigt från universitetet.

Bild 6. En av lunchrestaurangerna på campus, Da Zhong där en lunchbuffé kostar 75 kr.

Bild 7. Bild av B-huset där skolans reception, bibliotek, en restaurang mm finns. Bilden tagen på regnbågsallén.

Bild 8. Bild av E-huset. Bilden tagen på regnbågsallén.

Bild 9. Centrumrestaurangen, belägen i B-huset. Lunch här kostar ca mellan 45 och 80 kr.

Bild 10. En föreläsningssal, strax över 300 platser, belägen i B-huset.

Bild 11. Samma sal som i bild 10.

Bild 12. F-huset utvändigt. Bilden tagen på regnbågsallén.

Bild 13. "Hyllan" i C-huset med studieplatser.

Bild 14. Ljusgården i C-huset. Dock väldigt stökigt just när bilden togs.

Bild 15. Ett av de "mikroland" som finns på LTU. Detta beläget i F-huset med 10 mikrovågsugnar.

Bild 16. Taget under en lektion i F-huset.

Bild 17. C-huset där bland annat Stil, ett gym, finns beläget.

Det var alla bilder från själva universitetet. Jag har tagit lite fler bilder från olika studentboenden som jag slänger in nedan också. De olika bostadsområdena finns som sagt markerade på kartan i inlägget som jag länkar till i början av detta inlägg. De första bilderna är från "zon" 7.

Bild 18. Professorsvägen.

Bild 19. professorsvägen.

Bild 20. Professorsvägen.

Bild 21. Professorsvägen

Nedan kommer tre bilder från vänortsvägen där jag bor. Vid varje "grupp" (ring) med bostäder på vänortsvägen finns det ett hus i mitten med tvättstuga och bastu, så jag tänkte lägga upp bilder på det också. Nackdelen med att ha tvättstugan så är att kan blir något kallt vintertid när man måste gå utomhus för att kunna tvätta. Fördelen är att ingen störs om man tvättar väldigt tidigt eller sent på dygnet (då är oftast alla tvättmaskiner lediga). Vänortsvägen är "zon" 1 på kartan.

Bild 22. Bokningssystem för tvättmaskiner, vänortsvägen.

Bild 23. Tvättmaskiner och torktumlare med torkskåp i bakgrunden.

Bild 24. Bastu från vänortsvägen.