Här kommer ett litet inlägg om Boverkets byggregler.
Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat byggande. De ger ut Boverkets byggregler som innehåller regler och råd kring byggande.
När jag läste årskurs två till brandingenjör på LTU gjorde vi en uppgift i kursen "Drivhus 2: Riskhantering" där vi använde oss lite av Boverkets byggregler (BBR) och då var det upplaga 18 vi gick efter. Detta var samtidigt som BBR 19 höll på att lanserat, en ny upplaga som innehöll ganska stora förändringar. BBR 18 och BBR 19 gällde parallellt under hela år 2012 och från och med 1 januari 2013 var det BBR 19 som gällde. Detta gjorde att när vi läste kursen "husbyggnadsteknik och brandhållfasthet" i årskurs 3 var det BBR 19 vi gick efter.
Den 1 juli 2013 började dock BBR 20 gälla och det är också dessa regler som är gällande nu när detta blogginlägg skrivs. Alltså blev det ytterligare en ny BBR för min del när jag kom ut i arbetslivet.
Som ni märker av texten ovan har det hänt ganska mycket och även om inte ändringarna är så stora mellan version 19 och 20 är det ändå mycket att hålla ordning på.
Anledningen att jag nu skriver detta blogginlägg är att Boverket nu har lämnat förslag på ytterligare en ny version av byggreglerna, BBR 21 som förväntas börja gälla den 1 juli 2014.
En av de stora förändringarna i dessa regler ska enligt Boverket vara lättnader i kraven på student- och ungdomsbostäder för att stimulera byggandet av dessa bostäder.
För mer information kring BBR 21: läs mer på Boverkets hemsida.
Jag kan också passa på att länka till en annan bra brandingenjörsblogg: WUZ
Det var där jag först hittade information kring den kommande BBR 21, se hans inlägg här.
Visar inlägg med etikett Boverkets byggregler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Boverkets byggregler. Visa alla inlägg
onsdag 23 oktober 2013
söndag 6 oktober 2013
BBR + Brandskyddsdokumentation
Här kommer ett spretigt inlägg som handlar som vad man jobba med som brandingenjör och lite kring att det finns ett stort behov av våra kunskaper.
Om man som jag väljer att efter sina studier till brandingenjör gå mot att bli brandkonsult kommer man att få jobba mycket med BBR, boverkets byggregler.
I avsnitt 5:12 i BBR står det att "en brandskyddsdokumentation ska upprättas", och sedan följer information om vad som ska finnas i brandskyddsdokumentationen. Om man sedan läser på boverkets hemsida står det "Vid större byggprojekt är det lämpligt att ta hjälp av en brandkonsult för att projektera brandskyddet och ta fram en brandskyddsdokumentation" och det är här som jag som brandingenjör kommer in i bilden.
Att ta fram en brandskyddsdokumentation utan att ha någon erfarenhet eller kunskap av detta sedan tidigare är inte helt lätt och kommer antagligen leda till att man får avslag på bygglovet från kommunen. Det är väldigt mycket man ska ta hänsyn till och det kan vara svårare än man tror att tolka och tillämpa dessa regler.
Förhoppningsvis kontaktar man oss brandingenjörer i ett tidigt skede så att vi snabbt kan tala om vad som är genomförbart och inte. Det värsta som kan hända är att vi blir kontaktade när alla ritningar och handlingar är helt färdiga och inte alls stämmer överens med kraven på brandsäkerhet, exempelvis antalet utrymningsvägar, brandcellindelning mm. Det kan då krävas mycket jobb för att få tillstånd att bygga och hade blivit avsevärt billigare att ha med oss från början.
Jag tycker att det är väldigt roligt att ena veckan få sitta med brandsäkerheten i en kyrka för att därefter vara med och projektera en skola, samtidigt som man är delaktig i arbetet med en ny hockeyarena. Det blir en stor spridning och bredd i det man gör och inget projekt är det andra likt. Man kommer i kontakt med mycket duktiga människor och gör man ett bra jobb får man så klart fler uppdrag av dessa sedan. Jag trivs otroligt bra med mitt val av utbildning och ångar inte en sekund att jag började plugga brandingenjör på LTU.
Är det oundvikligt och obligatoriskt att som utexaminerad brandingenjör sitta och arbeta med brandskyddsdokumentationer? Absolut inte, men det är en stor del av vad de flesta brandingenjörer arbetar med. Det finns de brandingenjörer som är specialister och enbart jobbar med ventilationsfrågor, tunnelsäkerhet, människors beteende vi brand, riskanalyser, kärnavfallshantering, etc. Precis som jag skrivit tidigare här på bloggen finns det en otroligt stor bredd på yrkeslivet och möjligheterna som brandingenjör.
Om man som jag väljer att efter sina studier till brandingenjör gå mot att bli brandkonsult kommer man att få jobba mycket med BBR, boverkets byggregler.
I avsnitt 5:12 i BBR står det att "en brandskyddsdokumentation ska upprättas", och sedan följer information om vad som ska finnas i brandskyddsdokumentationen. Om man sedan läser på boverkets hemsida står det "Vid större byggprojekt är det lämpligt att ta hjälp av en brandkonsult för att projektera brandskyddet och ta fram en brandskyddsdokumentation" och det är här som jag som brandingenjör kommer in i bilden.
Att ta fram en brandskyddsdokumentation utan att ha någon erfarenhet eller kunskap av detta sedan tidigare är inte helt lätt och kommer antagligen leda till att man får avslag på bygglovet från kommunen. Det är väldigt mycket man ska ta hänsyn till och det kan vara svårare än man tror att tolka och tillämpa dessa regler.
Förhoppningsvis kontaktar man oss brandingenjörer i ett tidigt skede så att vi snabbt kan tala om vad som är genomförbart och inte. Det värsta som kan hända är att vi blir kontaktade när alla ritningar och handlingar är helt färdiga och inte alls stämmer överens med kraven på brandsäkerhet, exempelvis antalet utrymningsvägar, brandcellindelning mm. Det kan då krävas mycket jobb för att få tillstånd att bygga och hade blivit avsevärt billigare att ha med oss från början.
Jag tycker att det är väldigt roligt att ena veckan få sitta med brandsäkerheten i en kyrka för att därefter vara med och projektera en skola, samtidigt som man är delaktig i arbetet med en ny hockeyarena. Det blir en stor spridning och bredd i det man gör och inget projekt är det andra likt. Man kommer i kontakt med mycket duktiga människor och gör man ett bra jobb får man så klart fler uppdrag av dessa sedan. Jag trivs otroligt bra med mitt val av utbildning och ångar inte en sekund att jag började plugga brandingenjör på LTU.
Är det oundvikligt och obligatoriskt att som utexaminerad brandingenjör sitta och arbeta med brandskyddsdokumentationer? Absolut inte, men det är en stor del av vad de flesta brandingenjörer arbetar med. Det finns de brandingenjörer som är specialister och enbart jobbar med ventilationsfrågor, tunnelsäkerhet, människors beteende vi brand, riskanalyser, kärnavfallshantering, etc. Precis som jag skrivit tidigare här på bloggen finns det en otroligt stor bredd på yrkeslivet och möjligheterna som brandingenjör.
söndag 29 september 2013
Vad är REI (i brandsammanhang alltså)?
Ibland dyker frågan upp vad REI står för, eller vad EI betyder. Jag har fått frågan av kompisar som läser annat än brandingenjör. Tänkte alltså skriva en liten notis kring detta. Givetvis måste man kunna detta som brandingenjör.
Dessa bokstäver är ett sätt att klassindela byggnadsdelar (dörrar, väggar, fönster osv).
R står för för Bärförmåga
E står för Integritet (täthet)
I står för Isolering
Om bokstäverna följs av en siffra (vilket i de flesta sammanhang är fallet) talar siffran om under hur många minuter byggnadsdelen ska ha kvar sina egenskaper under brandförhållanden.
Om en vägg ska hålla REI 60 innebär detta att väggen ska behålla sin bärförmåga, vara tät samt bevara sina isolerande egenskaper under en brand i 60 minuter. Om ett fönster har klass EI 15 innebär detta att fönstret ska hålla tätt och isolera under 15 minuter brand.
Ett tillämpningsområde är exempelvis att uppföra lägenheter i EI60. Detta innebär att om det börjar brinna i en lägenhet ska inte väggen släppa igenom brand eller rök till närliggande lägenheter samtidigt som den isolerar under denna tid så att det inte blir för varmt på andra sidan väggen.
Genom att nyttja brandklassade material kan en vägg utgöra en brandcellsgräns i en brandcell. Ett rum i en byggnad kan t.ex. utgöra en brandcell. Tanken med detta är att om det börjar brinna i en brandcell ska övriga brandceller i byggnaden förbli opåverkade under den tid som väggarna är klassade. Detta gör att man kan få en säker och trygg utrymning då branden hindras från att spridas okontrollerat. Därför är det viktigt att dörrar i brandceller hålls stängda hela tiden så att man inte ställer upp en dörr med kil, då tappar hela brandcellen sin funktion.
Det finns lite fler bokstäver som kan stå efter tidsangivelsen men det jag beskrivit ovan är vanligast förekommande. Det tillkommer sedan massor av regler kring i vilken situation specifika krav ställs, men syftet här var bara att beskriva lite kort vad REI står för och betyder i brandsammanhang.
Vill man läsa mer om reglerna kring detta så är det boverkets byggregler (BBR) som gäller. Dem hittar ni här. Som ni ser är det BBR 20 som gäller nu. BBR 19 trädde i kraft så sent som 1 januari 2012 och ersattes av BBR 20 den 1 juli 2013. BBR 20 bjuder dock inte på några större förändringar utan är mest lite detaljer som justerats.
Vill man läsa reglerna som gäller för brand är det kapitel 5 som gäller. Detaljerna jag hämtade kring REI finns i avsnitt 5:231 (sid 17-18).
Dessa bokstäver är ett sätt att klassindela byggnadsdelar (dörrar, väggar, fönster osv).
R står för för Bärförmåga
E står för Integritet (täthet)
I står för Isolering
Om bokstäverna följs av en siffra (vilket i de flesta sammanhang är fallet) talar siffran om under hur många minuter byggnadsdelen ska ha kvar sina egenskaper under brandförhållanden.
Om en vägg ska hålla REI 60 innebär detta att väggen ska behålla sin bärförmåga, vara tät samt bevara sina isolerande egenskaper under en brand i 60 minuter. Om ett fönster har klass EI 15 innebär detta att fönstret ska hålla tätt och isolera under 15 minuter brand.
Ett tillämpningsområde är exempelvis att uppföra lägenheter i EI60. Detta innebär att om det börjar brinna i en lägenhet ska inte väggen släppa igenom brand eller rök till närliggande lägenheter samtidigt som den isolerar under denna tid så att det inte blir för varmt på andra sidan väggen.
Genom att nyttja brandklassade material kan en vägg utgöra en brandcellsgräns i en brandcell. Ett rum i en byggnad kan t.ex. utgöra en brandcell. Tanken med detta är att om det börjar brinna i en brandcell ska övriga brandceller i byggnaden förbli opåverkade under den tid som väggarna är klassade. Detta gör att man kan få en säker och trygg utrymning då branden hindras från att spridas okontrollerat. Därför är det viktigt att dörrar i brandceller hålls stängda hela tiden så att man inte ställer upp en dörr med kil, då tappar hela brandcellen sin funktion.
Det finns lite fler bokstäver som kan stå efter tidsangivelsen men det jag beskrivit ovan är vanligast förekommande. Det tillkommer sedan massor av regler kring i vilken situation specifika krav ställs, men syftet här var bara att beskriva lite kort vad REI står för och betyder i brandsammanhang.
Vill man läsa mer om reglerna kring detta så är det boverkets byggregler (BBR) som gäller. Dem hittar ni här. Som ni ser är det BBR 20 som gäller nu. BBR 19 trädde i kraft så sent som 1 januari 2012 och ersattes av BBR 20 den 1 juli 2013. BBR 20 bjuder dock inte på några större förändringar utan är mest lite detaljer som justerats.
Vill man läsa reglerna som gäller för brand är det kapitel 5 som gäller. Detaljerna jag hämtade kring REI finns i avsnitt 5:231 (sid 17-18).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)