Att göra en jämförelse rakt av mellan åren 2003 och 2012 går inte, då betygssystemet har hunnit ändras under dessa år. Jag har också valt att bortse från vissa betyg, då man tidigare kunde bli antagen med gymnasiebetyg (maxvärde 20), äldre gymnasiebetyg (maxvärde 5), betyg från folkhögskola, högskoleprov samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet och gymnasiebetyg med komplettering.
För förenkla det hela har jag valt att enbart jämföra gymnasiebetyg, gymnasiebetyg med komplettering och högskoleprovet. Jag har alltså valt att bortse från antagna med gymnasiebetyg av äldre system, betyg från folkhögskolan samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet. Detta påverkar så klart min jämförelse mellan åren 2003 till 2009, men var nödvändigt för att kunna göra en något överblickbar jämförelse. Vill man ha med dessa urvalsgrupper får man leta upp siffrorna och göra en egen jämförelse med dessa.
Jag har valt att enbart jämföra betygen från urvalsgrupp 2 i antagningen till utbildningen.
För att presentera alla siffror väljer jag att göra detta i en tabell. Som vi kan se har jag gjort två tabeller i figur 1, en oviktad och en med viktade betyg. Detta då högsta poäng tidigare var 20.0 för gymnasiebetyget men idag är höjt till 22.5 i och med meritpoängen. I den viktade tabellen har jag helt enkelt beräknat hur stor procent av maxbetyget som siffran motsvarade och sedan beräknat om detta med samma procent fast för 22.5 i maxbetyg och på så sätt fått fram mina viktade siffror. Att beräkna om betygen på detta sätt motsvarar inte verkligheten och en viktning kan göras mer komplex och omfattande men jag nöjer mig med denna metod för att få en ungefärligt resultat.
Figur 1. Tabell med jämförelse av betyg |
För att kunna få en bättre överblick har jag gjort tre grafer, en för de oviktade betygen, en för de viktade betygen och en där jag bara jämför de viktade gymnasiebetygen mellan de båda skolorna.
I de båda graferna nedan (figur 2 och 3) står förkortningarna för följande. GB (gymnasiebetyg), KB (kompletterat gymnasiebetyg) och HP (högskoleprovet). Linjerna för gymnasiebetyg avläses på den vänstra lodräta axeln och linjerna för högskoleprovet avläses på de högra lodräta axlarna. Alla betyg som gäller Lund i figur 2 och 3 är streckade och Luleås är heldragna.
Figur 2. Graf över oviktade betyg. |
Figur 3. Graf över viktade betyg. |
Slutsatsen vi kan dra av figur 1 - 3 ovan är i alla fall att det med tiden har blivit lättare att bli antagen till brandingenjörsutbildningarna, båda universiteten uppvisar samma trend med fallande betygskrav.
I figur 4 nedan har jag plockat ut de viktade gymnasiebetygen för att få en tydligare jämförelse mellan dessa.
Figur 4. Gram över viktade gymnasiebetyg |
Att det är fler sökande till Lund och därmed och krävs ett högre betyg tror jag beror på flera olika anledningar, jag gör ett försök till att förklara detta nedan.
- Lund ligger mer centralt i Sverige och man har närmare att resa hem om man bor från Stockholm och söderut.
- Den upplevda tryggheten i att utbildningen funnits längre i Lund jämfört med Luleå.
- Om man blivit rekommenderad denna utbildning av en brandingenjör är det mycket sannolikt att den personen pluggade i Lund och därför talade väl om det lärosätet.
- Att Lund är en större studentstad med sina 47000 studenter (källa: wikipedia) mot Luleås 19000 studenter (källa: LTU)
Å andra sidan kan det något lägre antalet studenter i Luleå göra att det blir lättare att skaffa bostad där, en av anledningarna till att jag valde LTU framför LTH när jag sökte.
Som jag tidigare skrev så finns det massor med intressanta jämförelser man kan göra med hjälp av tabellerna och graferna jag presenterat ovan, vilka dessutom går att jämföra med siffror från förra inlägget här på bloggen.
Källa till mina siffror: Universitets- och högskolerådet. (www.vhs.se)
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera