Nu har det gått mer än tre år sedan jag flyttade från Luleå till Stockholm för att skriva mitt examensarbete. Vid årsskiftet kommer jag ha arbetat i tre år hos min nuvarande arbetsgivare.
Jag kan fortfarande konstatera att jag är mycket nöjd med mitt val av utbildning, jag stortrivs i arbetslivet och tycker att mina arbetsuppgifter är roliga.
Det har inte blivit så mycket aktivitet på bloggen den senaste tiden, jag känner att jag inte har så mycket att dela med mig av som är relaterat till studierna att det resulterar i så många inlägg här.
Jag har dock kommit på några bra tips till dig som planerar att studera eller som rent av studerar just nu.
Tips 1: Ta vara på alla tillfällen att öva på muntliga redovisningar, detta kommer du att ha stor nytta av i arbetslivet. Vid vissa tillfällen har jag vetat om att jag ska hålla något slags presentation inför en grupp människor, det kan vara inför en projektgrupp på ett möte eller att jag ska svara på frågor kring brandskydd inför personal på en arbetsplats osv. Vid andra tillfällen har det rört sig om helt oförberedda presentationer där jag på ett möte blir ombedd att förklara eller presentera något för alla inblandade. Vare sig man är förberedd eller oförberedd är det en viktigt egenskap att kunna prata inför människor på ett avslappnat och proffsigt sätt.
Även om det känns fånigt och omotiverat att ha muntliga presentationer inför klassen i skolan tycker jag ändå att man ska passa på att öva sig på detta, framför allt om man inte riktigt är bekväm med att prata inför andra människor.
Jag jobbar som konsult men jag tror att det är viktigt att kunna hålla muntliga presentationer även om man jobbar inom räddningstjänsten eller om man jobbar med säkerhet på ett specifikt företag osv.
I sitt examensarbete ingår det också att hålla en muntlig presentation, så även inför den presentationen är det bra att ha övat.
Tips 2: Passa på att lär dig mycket om word, excel och adobe. Det mesta är förberett på företaget där du ska arbeta, mallar finns färdiga för det mesta arbetet, men jag kan ändå tycka att det är en fördel att behärska lite mer avancerade funktioner i dessa program. På vilken arbetsplats du än hamnar kommer du sannolikt att komma i kontakt med något av dessa program och jag tycker att det underlättar om man kan grunderna på ett bra sätt när man är ny på en arbetsplats (man har nog mycket annat att lära sig).
Tips 3: Öva på att gå på arbetsintervjuer. Redan innan du är färdig brandingenjör eller är redo att söka jobb tycker jag att det är en bra idé att ändå börja söka lite jobb. Om du ser ett företag eller räddningstjänst som söker nya brandingenjörer så tycker jag att du ska kontakta företaget även om du inte är aktuell för anställning just nu. Presentera sig och berätta att du är nyfiken på företaget och att du gärna kommer på en intervju, om inte annat för att företaget ska lära känna dig och för att du ska kunna få veta lite mer om företaget. Var ärlig och öppen med att du inte är aktuell för anställning just nu. Jag tror att arbetsgivaren kommer att tycka att det är ett riktigt bra initiativ och du kommer dessutom att få en bra kontakt på företaget inför det att du faktiskt är färdigutbildad och ska börja söka jobb. Dessutom kan du faktiskt ha sån tur att du blir erbjuden ett sommarjobb eller kanske blir välkomnad att skriva ett examensarbete hos företaget. En väldigt bra fördel är också att du får lite vana av att vara på arbetsintervju, vilket gör att du inte är lika nervös inför kommande "riktiga" intervjuer, något jag tror är en riktigt stor fördel när du väl ska söka jobbet "du verkligen vill ha", då är det nog skönt att känna sig lite extra trygg i situationen jämfört med andra som söker samma jobb och som aldrig varit på en riktig intervju.
Tips 4: Om du har möjlighet, läs någon typ av juridik. Själv läste jag Juridisk översiktskurs för teknologer, en kurs som jag tycker har varit väldigt värdefull även om jag inte kunnat tillämpa exakt det vi övade på i kursen i mitt arbetsliv. Jag har däremot en förståelse för hur juridik är uppbyggd, hur man läser lagtext, hur man tolkar lagtext osv. Och detta är de mest viktiga kunskaperna man kan ha med sig från en utbildning tycker jag. Att sitta och memorera massa fakta under sin utbildning har man nödvändigtvis inte så mycket kunskap av i arbetslivet, men att ha övat sig i hur man ska läsa och förstå ny fakta, det tror jag är väldigt värdefullt. Bara sedan jag tog examen har Boverkets byggregler uppdaterats 4 gånger så det är viktigt att vara förberedd för förändring.
Tips 5: Om du i dina kurser har möjlighet att lära av de som pluggar till konstruktörer, arkitekter, landskapsarkitekter osv så gör det. I arbetslivet bygger mycket på att man kan samarbeta med andra discipliner och då krävs också en viss insikt i hur en konstruktör arbetar osv. Om detta samarbete saknas så blir heller inte de brandtekniska lösningarna bra, för att en byggnad ska få en bra helhet krävs också samarbete och förståelse mellan alla involverade konsulter.
Tips 6: Om du har möjlighet alla få mer kunskap i själva byggprocessen och hur olika komponenter i en byggnad fungerar så kommer du ha stor nytta av det. Som brandingenjör sitter man och studerar kapitel 5 i BBR, men när en byggherre, konstruktör eller projektledare sedan ställer frågor om en takfot, ett bjälklag, takisolering eller hur personalen på en förskola upplever dörrbeslagen som problematiska så är det väldigt värdefullt att ha lite grundläggande kunskap kring detta. Vad är egentligen en krypgrund? Känner du till vad ett håldäcksbjälklag är? Jag hade absolut ingen aning om vad allt detta var för något när jag började arbeta, och givetvis gick det bra ändå, men det har krävts lite extra arbete för mig för att förstå vad allt detta har varit för något. Bara en så enkel detalj som att när en el-projektör på ett möte använde sig av ordet "strömställare" fick jag googla detta på kontoret för att ta reda på vad det var och kom fram till att det bara var ett annat ord för "lysknapp"...
Jaja, det var mina tips kring hur man kan förbereda sig lite extra inför arbetslivet. Inte för att dessa 6 tips är de enda tipsen av värde, eller att de är värdefulla för alla. Jag kan dock garantera att dessa tips hade varit värdefulla för mig. Inte för att man kan ta reda på allt detta eller lära sig allt detta redan under sina studier, det kanske man vare sig har tid, ork eller engagemang för när man har fullt upp med sina vanliga studier.
Jag vill dock framför allt påpeka att jag tror att mina tips nr 1 och nr 3 är värdefulla för de flesta.
Visar inlägg med etikett Tips. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tips. Visa alla inlägg
lördag 8 oktober 2016
torsdag 5 februari 2015
Bra tips att tänka på inför studietiden
Ett tips att tänka på inför sin studietid är enligt mig att från dag 1 sätta igång att nätverka och engagera sig på olika sätt.
Direkt vid studiestarten (nollningen och direkt därefter) finns det en uppsjö av olika evenemang och event som man kan delta på. Ofta dyker det upp flertalet äldre brandingenjörsstudenter på dessa evenemang och jag tror att det är en bra idé att försöka lära känna så mycket folk i klasserna ovanför sin egen som möjligt. Om man lär känna folk och sedan håller kontakten med dem så har man ett riktigt bra kontaktnätverk när det i årskurs 3 (eller årskurs 5 om man läser till civilingenjör) börjar bli dags att hitta ett examensarbete men även en anställning.
Det är lätt att tänka att man kan skjuta upp det där med att börja nätverka, men 3 år går otroligt fort och jag tror att man har nytta av att börja sitt nätverkande tidigt. Dessutom kommer studietiden att bli mycket roligare om man lär känna många människor, något som dessutom kan vara till hjälp under studietiden, man får bra tips inför kurserna man ska läsa, man kan få bra tips om vilka valbara kurser man kan läsa osv.
Ett väldigt bra sätt på vilket man kan lära känna brandingenjörsstudenter är genom att engagera sig i studentföreningen BRINN (om man pluggar på LTU alltså, i Lund heter motsvarigheten BIIF). Där finns studenter från alla klasser representerade och man har dessutom möjlighet att i egenskap av representant för BRINN få bra kontakter med näringslivet. Exempelvis har BRINN en arbetsmarknadsgrupp, en grupp som verkar för att skapa kontakter mellan studenter och näringsliv.
Vidare anordnar BRINN mycket olika evenemang (sittningar, fester, arbetsmarknadskvällar mm) där man verkligen får chansen att lära känna folk inom den egna utbildningen, så mitt tips är att försöka dyka upp på så många som möjligt av de olika evenemang som anordnas.
Tänk på att när du väl ska börja söka jobb, kommer alla de äldre studenterna som du träffat under din studietid att finnas representerade ute på de olika arbetsplatserna där du har tänkt söka jobb. Ju fler av dem man känner, desto bättre är chanserna för att just du ska kunna få jobbet du vill ha!
På samma sätt kan det så klart vara en mycket bra idé att lära känna de yngre studenterna när man själv studerat ett tag, kanske jobbar någon från året under dig på arbetsplatsen som du söker dig till när det är dags att byta jobb efter ett tag i arbetslivet.
Arbetsmarknaden för brandingenjörer är en "smal" arbetsmarknad, alla känner alla, även mellan brandkonsulter och brandingenjörer inom räddningstjänsten.
Vidare kan det vara bra att lära känna folk från andra utbildningar på universitetet, något som inte bara gör studietiden rolig utan som också kan visa sig vara en stor tillgång inför eller under arbetslivet. Ett bra sätt att lära känna folk från andra utbildningar på är genom att engagera sig i andra föreningar på universitetet. Exempelvis inom kåren, olika intresseföreningar som finns på universitetet osv. Det finns en hel uppsjö av föreningar, och man kommer i kontakt med många av dessa om man deltar på nollningen där de olika föreningarna brukar försöka marknadsföra sig.
Jag själv var engagerade inom BRINN där jag var delaktig i två olika grupper, festgruppen samt praktikgruppen. Vidare jobbade jag ideellt på nattklubben på universitetet som drivs av kåren, jag jobbade som croupier vid ett black jack-bord. Jag var också medlem i föreningen Philm, som driver en biograf på universitetet. Jag tycker att mina olika engagemang gjorde min utbildning mycket roligare och dessutom medförde att jag lärde känna väldigt mycket människor.
Det gäller så klart också att hitta rätt balans mellan föreningsengagemang och studier, men det lär man sig snart vad som passar bäst för en själv.
lördag 18 januari 2014
Att tänka på under utbildningen - Rapportskrivning
Här kommer ett tips till dig som ska börja studera till brandingenjör eller som redan nu studerar.
Se till att du under din utbildning verkligen lär dig hur du på ett bra sätt skriver en rapport. Rapportskrivning kommer att bli en stor del av ditt arbetsliv, vare sig du jobbar inom räddningstjänst eller som konsult.
På universitetet blir det aktuellt att i många kurser skriva olika typer av rapporter. Se till att du tar till dig av den kritik du får av dina lärare, och se till att du verkligen tar lärdom av all respons du får. Allt från upplägg och disposition till språkliga detaljer.
Det är lätt att under utbildningen inte bry sig mycket om just denna detalj. När man sitter ner efter en genomgång, laboration eller vad det nu är som är bakgrund till rapporten är det lätt att fokusera på att så snabbt som möjligt bli klar med rapporten och skicka in den snarast möjligt. Men jag vill påstå att det är lika mycket värt att samtidigt tänka på att göra en så bra och snygg rapport som möjligt. Ditt universitet har mycket material om rapportskrivning, sök fram detta och läs igenom och tänk på vad du läst nästa gång du skriver din rapport. Passa på att fråga dina lärare om du har några frågor, du kommer garanterat att få en genomgång på rapportskrivning i någon av dina kurser på universitetet. Se till att lära dig rätt från början, det kommer du ha stor nytta av under hela din utbildning och framför allt i ditt arbetsliv.
Utbildningen går verkligen snabbt, efter 3,5 år (eller 5 om man läser till civilingenjör) ska man ut i arbetslivet, och då ska dina rapporter hålla en sådan kvalitet att de kan skickas ut till en kund, myndighet, projektledare eller vem som nu ska ha rapporten (det tar kanske ett tag innan man lärt sig systemet som just din arbetsgivare använder sig av, men man ska ändå ha koll på hur man skriver en rapport). Det är lätt att under utbildningen glömma bort att man snart ska börja jobba, och att din arbetsgivare med stor sannolikhet förväntar sig att du ska kunna hålla en god nivå på ditt rapportskrivande.
Jag har nu kommit igång med att jobba på min nya arbetsplats (mer om det i ett senare inlägg) och kan konstatera en en stor del av arbetet går ut på att skriva rapporter, utlåtanden, yttranden, brandskyddsbeskrivningar, mm. Jag tycker än så länge att rapportskrivandet är roligt (jag kanske tröttnar efter att ha skrivit ett antal rapporter) men kan ändå utveckla mitt rapportskrivande mer innan jag blir helt nöjd.
För dig som vill läsa mer om rapportskrivande finns nedan några bra länkar.
Länk till instruktioner från LTU.
Länk till instruktioner från KTH.
Länk till instruktioner från LTH.
Nu skiljer sig upplägget av en rapport lite mellan universitetet och det faktiska arbetslivet. Det som jag än så länge har läst och skrivit på jobbet har inte haft samma upplägg som från universitetet med diskussion och analys mm, utan i arbetslivet handlar det mer om att leverera ett resultat (i alla fall som konsult), men poängen kvarstår, se till att bli bra på att skriva rapporter under din studietid. Det förväntas av dig att du behärskar det när du kommer ut i arbetslivet.
Se till att du under din utbildning verkligen lär dig hur du på ett bra sätt skriver en rapport. Rapportskrivning kommer att bli en stor del av ditt arbetsliv, vare sig du jobbar inom räddningstjänst eller som konsult.
På universitetet blir det aktuellt att i många kurser skriva olika typer av rapporter. Se till att du tar till dig av den kritik du får av dina lärare, och se till att du verkligen tar lärdom av all respons du får. Allt från upplägg och disposition till språkliga detaljer.
Det är lätt att under utbildningen inte bry sig mycket om just denna detalj. När man sitter ner efter en genomgång, laboration eller vad det nu är som är bakgrund till rapporten är det lätt att fokusera på att så snabbt som möjligt bli klar med rapporten och skicka in den snarast möjligt. Men jag vill påstå att det är lika mycket värt att samtidigt tänka på att göra en så bra och snygg rapport som möjligt. Ditt universitet har mycket material om rapportskrivning, sök fram detta och läs igenom och tänk på vad du läst nästa gång du skriver din rapport. Passa på att fråga dina lärare om du har några frågor, du kommer garanterat att få en genomgång på rapportskrivning i någon av dina kurser på universitetet. Se till att lära dig rätt från början, det kommer du ha stor nytta av under hela din utbildning och framför allt i ditt arbetsliv.
Utbildningen går verkligen snabbt, efter 3,5 år (eller 5 om man läser till civilingenjör) ska man ut i arbetslivet, och då ska dina rapporter hålla en sådan kvalitet att de kan skickas ut till en kund, myndighet, projektledare eller vem som nu ska ha rapporten (det tar kanske ett tag innan man lärt sig systemet som just din arbetsgivare använder sig av, men man ska ändå ha koll på hur man skriver en rapport). Det är lätt att under utbildningen glömma bort att man snart ska börja jobba, och att din arbetsgivare med stor sannolikhet förväntar sig att du ska kunna hålla en god nivå på ditt rapportskrivande.
Jag har nu kommit igång med att jobba på min nya arbetsplats (mer om det i ett senare inlägg) och kan konstatera en en stor del av arbetet går ut på att skriva rapporter, utlåtanden, yttranden, brandskyddsbeskrivningar, mm. Jag tycker än så länge att rapportskrivandet är roligt (jag kanske tröttnar efter att ha skrivit ett antal rapporter) men kan ändå utveckla mitt rapportskrivande mer innan jag blir helt nöjd.
För dig som vill läsa mer om rapportskrivande finns nedan några bra länkar.
Länk till instruktioner från LTU.
Länk till instruktioner från KTH.
Länk till instruktioner från LTH.
Nu skiljer sig upplägget av en rapport lite mellan universitetet och det faktiska arbetslivet. Det som jag än så länge har läst och skrivit på jobbet har inte haft samma upplägg som från universitetet med diskussion och analys mm, utan i arbetslivet handlar det mer om att leverera ett resultat (i alla fall som konsult), men poängen kvarstår, se till att bli bra på att skriva rapporter under din studietid. Det förväntas av dig att du behärskar det när du kommer ut i arbetslivet.
lördag 11 januari 2014
Hur viktiga är betygen? (Samt redogörelse av mina egna betyg + ett tips)
Jag tänkte i detta inlägg berätta min syn på hur viktiga betygen är samt presentera mina egna betyg från utbildningen. Avslutningsvis kommer jag också med ett tips som kan vara bra att tänka på inför sina studier.
Inledning
Totalt under brandingenjörsutbildningen läser man som student 26 kurser plus ett examensarbete. I varje av dessa 26 kurser erhåller man ett betyg. Vanligast för en kurs är att man kan få betygen 3, 4, 5 eller underkänt men det förekommer också kurser där man kan få G eller VG i betyg. Det finns också kurser med lägre högstanivå, alltså där det högsta betyget är 3 eller 4. Om man blir underkänd blir det aktuellt med en omtenta eller liknande. Även om man får underkänt på en kurs kvarstår möjligheten att få högsta betyg (finns säkert något litet undantag, men man kan alltid registrera om sig och läsa kursen igen och då kan man få högsta betyg).
Hur viktiga är betygen?
Den stora frågan är nu huruvida det gör någon skillnad när man ska ut på arbetsmarknaden och antingen har högsta betyg i alla kurser eller har en 3:a i alla kurser? Jag försöker alltså inte att uppmana någon att inte prestera på topp, utan tänkte bara diskutera frågan mer i allmänhet.
Min erfarenhet och uppfattning är i alla fall att betygen inte spelar någon större roll, så länge man har tagit sin examen. Jag har inte hört talas om att någon arbetsgivare tittat på betygen från kurserna man läser. Jag vet inte om det har med att göra att det finns en brist på brandingenjörer som gör att arbetsgivaren inte tittar på betygen eller om det är så här rent generellt för ingenjörer. Däremot vet jag att vissa arbetsgivare kontrollerar att man tagit sin examen, och ställer alltså krav att man i alla fall är godkänd på alla kurserna som ingår i utbildningen.
Betyg och RUB
Jag kan passa på och tillägga att det finns ett begränsat antal platser till att läsa RUB, alltså att läsa vidare för att jobba inom räddningstjänsten, så som systemet ser ut idag. Jag tror att denna vidareutbildning är begränsad till 30 platser, vilket innebär att om det är för många sökande kanske vissa av de sökande inte blir antagna. Om det bara är några för många har man från utbildningens sida hintat om att det kan bli aktuellt med ett överintag. Om det istället blir många för många sökande är det oklart hur situationen kommer att hanteras. I första hand tror jag att man sätter en gräns på att de sökande som har minst 180 högskolepoäng godkända får förtur. Därefter får de med brandingenjörsexamen förtur. Om det är för många med examen som söker till RUB skulle jag gissa på att man antingen lottar vilka som får börja alternativt så tittar man på betygen och låter de med högst betyg få börja. Lägg nu märke till att jag inte har stenkoll på denna vidareutbildning då den inte varit aktuell för mig (visserligen har jag varit intresserad i perioder, men jag har inte satt mig in i det) och att jag delvis spekulerar och gissar. Detta innebär att det jag skrivit om hur studenterna väljs om det är för många sökande kan vara helt fel.
Poängen kvarstår dock, det kan vara relevant att inför vidare studier med RUB kan vara bra att ha lagt lite energi på sina betyg. Situationen med för många sökande har ännu inte inträffat och vad som då inträffar återstår alltså att se.
Att ta examen
Jag vill avslutningsvis på detta tema uppmana alla att verkligen slutföra utbildningen och ta sin examen. Det är möjligt att ta sig ut i arbetslivet och få en fast anställning utan att ha avslutat sina studier som brandingenjör, alltså att bli brandingenjör trots att man inte har en examen. Det finns flertalet företag idag som bara anställer brandingenjörer (eller civilingenjörer också såklart) med en examen, detta är också något de marknadsför till sina kunder. Detta innebär att man minskar sina chanser att få jobb om man inte tar en examen och risken är att just din arbetsgivare i framtiden också kommer att ställa krav på att du ska ha en examen. Det är bättre att slutföra studierna ordentligt när man väl studerar än att behöva ta upp studierna en bit in i arbetslivet.
Det kan ju bli en grej i framtiden att fler företag vill marknadsföra sig med att just deras konsulter är examinerade brandingenjörer. Så jag upprepar mitt råd att verkligen bli godkänd på alla kurser och faktiskt ta examen.
Bland annat anställer företaget där jag nu har anställning endast brandingenjörer med examen.
Mina betyg
Nu vidare till mina egna betyg. Jag är nu klar med alla kurserna som ingår i brandingenjörsutbildningen och ska nu presentera alla mina betyg. Jag tänkte börja med att presentera ett stapeldiagram över betygen (vem har väl inte gjort en sammanfattning i Excel?). Varje stapel representerar erhållet betyg i respektive kurs. För de kurser som har en lägre högstanivå än 5 anges det högsta betyget med en siffra över just den stapeln. Ett erhållet VG har översatts till en 4a och ett erhållet G har översatts till en 3a.
Utifrån detta stapeldiagram kan man givetvis ta fram lite statistik också. När jag nedan räknar ut snittprocenten för respektive årskurs kan vi notera att kursen "projektkurs i brandteknik" lästes under en sommar och därmed inte räknas in för någon specifik årskurs men däremot räknas in i det totala snittet.
För att beräkna ett snitt har jag dividerat erhållet betyg med maxbetyget och sedan summerat allt för att slutligen dividera med antalet kurser som ingår i respektive snitt. I de snitt som examensarbetet ingått har jag räknat det betyget två gånger då den kursen är dubbelt så stor som övriga kurser.
Snittbetyg för år 1: 65%
Snittbetyg för år 2: 80%
Snittbetyg för år 3: 93%
Snittbetyg för år 4: 100%
Snittbetyg för utbildningen som helhet: 82%
Slutsatser av mina betyg
För det första kan vi från mina snitt ovan notera att jag under fjärde året endast läste en kurs vilken var mitt examensarbete. I denna kurs var maxbetyget G vilket innebär att jag automatiskt får 100% givet att jag klarar den kursen, vilket jag också gjorde. En annan sak vi kan konstatera är att snittet på mina betyg successivt har ökat under tiden jag studerade. Detta kan bero på framför allt tre saker (som jag själv kan komma på, bortsett från slumpen....). För det första: Jag blev bättre på att studera under min tid på LTU och med bättre studieteknik ökade mina betyg. För det andra: Ju närmare arbetslivet jag kom ju mer motiverad att studera blev jag. För det tredje: Ju längre jag kom i mina studier ju roligare och mer intressanta blev kurserna vilket ökade min motivation att studera.
Av ovan tre nämnda tror jag att det var en kombination av dessa som gjorde att jag kunde höja min prestation allt eftersom studierna fortskred. Jag tror dock att den mest avgörande faktorn var att jag faktiskt blev bättre på att studera. Universitetsstudierna håller en mycket högre nivå än gymnasiestudierna och det krävs mycket mer disciplin på universitetet för att klara kursen och för att få ett högre betyg. I början av mina studier hade jag inte mycket intresse av att läsa saker i förväg etc. Under tredje året satte jag igång med uppgifterna så snart jag fick tillgång till dem och inledde "tentaplugget" redan en månad innan tentan vilket ledde till ökad förståelse inför repetitionslektionerna och gjorde att jag slapp stressa precis före tentan.
Tips inför jobbsökande
Ett litet avslutande tips, om än något off topic. Följande länk leder till en podcast som handlar om sparande och ekonomi som leds av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel (Den angivna länken leder till spotify, för fler anternativ, följ denna länk till poddens hemsida och välj avsnitt 12). Jan Dinkelspiel har varit Finlandschef och Sverigechef för Nordnet och har därmed hanterat många jobbsökande. I det aktuella avsnittet jag länkar till diskuterar de båda jobbsökande som ekonom i Sverige, detta är alltså inte 100% relevant för brandingenjörer men det finns mycket nyttigt att lära från deras diskussion. Diskussionen börjar ungefär vid 20:00 i avsnittet, och blir relevant vid ca 22:30. Bland annat diskuteras vad Jan söker efter i CV och personligt brev hos en jobbsökande och ger lite tips om vilka erfarenheter man kan skaffa sig under sin utbildning. Även om det idag finns en brist på brandingenjörer kommer marknaden antagligen mättas framöver och jobbet just du vill ha kanske har många sökande, så varför inte ta till sig av lite tips inför dina studier. En intressant sak diskuteras också vid 29:50 där skillnaden mellan jobbsökande kvinnor och män diskuteras. Vid 31:20 diskuteras också just ämnet betyg. Totalt pågår diskussionen om jobbsökande från 20:00 till 37:00 med reservation för att vissa delar endast är relevanta för de som pluggar till ekonomer... :-)
Detta blev ett relativt långt inlägg med mycket text men jag anser att jag dragit lite viktiga slutsatser kring mina studier och studieresultat samt att jag delat med mig av lite tips kring vad man ska tänka på under studierna inför arbetslivet och jobbsökandet.
Inledning
Totalt under brandingenjörsutbildningen läser man som student 26 kurser plus ett examensarbete. I varje av dessa 26 kurser erhåller man ett betyg. Vanligast för en kurs är att man kan få betygen 3, 4, 5 eller underkänt men det förekommer också kurser där man kan få G eller VG i betyg. Det finns också kurser med lägre högstanivå, alltså där det högsta betyget är 3 eller 4. Om man blir underkänd blir det aktuellt med en omtenta eller liknande. Även om man får underkänt på en kurs kvarstår möjligheten att få högsta betyg (finns säkert något litet undantag, men man kan alltid registrera om sig och läsa kursen igen och då kan man få högsta betyg).
Hur viktiga är betygen?
Den stora frågan är nu huruvida det gör någon skillnad när man ska ut på arbetsmarknaden och antingen har högsta betyg i alla kurser eller har en 3:a i alla kurser? Jag försöker alltså inte att uppmana någon att inte prestera på topp, utan tänkte bara diskutera frågan mer i allmänhet.
Min erfarenhet och uppfattning är i alla fall att betygen inte spelar någon större roll, så länge man har tagit sin examen. Jag har inte hört talas om att någon arbetsgivare tittat på betygen från kurserna man läser. Jag vet inte om det har med att göra att det finns en brist på brandingenjörer som gör att arbetsgivaren inte tittar på betygen eller om det är så här rent generellt för ingenjörer. Däremot vet jag att vissa arbetsgivare kontrollerar att man tagit sin examen, och ställer alltså krav att man i alla fall är godkänd på alla kurserna som ingår i utbildningen.
Betyg och RUB
Jag kan passa på och tillägga att det finns ett begränsat antal platser till att läsa RUB, alltså att läsa vidare för att jobba inom räddningstjänsten, så som systemet ser ut idag. Jag tror att denna vidareutbildning är begränsad till 30 platser, vilket innebär att om det är för många sökande kanske vissa av de sökande inte blir antagna. Om det bara är några för många har man från utbildningens sida hintat om att det kan bli aktuellt med ett överintag. Om det istället blir många för många sökande är det oklart hur situationen kommer att hanteras. I första hand tror jag att man sätter en gräns på att de sökande som har minst 180 högskolepoäng godkända får förtur. Därefter får de med brandingenjörsexamen förtur. Om det är för många med examen som söker till RUB skulle jag gissa på att man antingen lottar vilka som får börja alternativt så tittar man på betygen och låter de med högst betyg få börja. Lägg nu märke till att jag inte har stenkoll på denna vidareutbildning då den inte varit aktuell för mig (visserligen har jag varit intresserad i perioder, men jag har inte satt mig in i det) och att jag delvis spekulerar och gissar. Detta innebär att det jag skrivit om hur studenterna väljs om det är för många sökande kan vara helt fel.
Poängen kvarstår dock, det kan vara relevant att inför vidare studier med RUB kan vara bra att ha lagt lite energi på sina betyg. Situationen med för många sökande har ännu inte inträffat och vad som då inträffar återstår alltså att se.
Att ta examen
Jag vill avslutningsvis på detta tema uppmana alla att verkligen slutföra utbildningen och ta sin examen. Det är möjligt att ta sig ut i arbetslivet och få en fast anställning utan att ha avslutat sina studier som brandingenjör, alltså att bli brandingenjör trots att man inte har en examen. Det finns flertalet företag idag som bara anställer brandingenjörer (eller civilingenjörer också såklart) med en examen, detta är också något de marknadsför till sina kunder. Detta innebär att man minskar sina chanser att få jobb om man inte tar en examen och risken är att just din arbetsgivare i framtiden också kommer att ställa krav på att du ska ha en examen. Det är bättre att slutföra studierna ordentligt när man väl studerar än att behöva ta upp studierna en bit in i arbetslivet.
Det kan ju bli en grej i framtiden att fler företag vill marknadsföra sig med att just deras konsulter är examinerade brandingenjörer. Så jag upprepar mitt råd att verkligen bli godkänd på alla kurser och faktiskt ta examen.
Bland annat anställer företaget där jag nu har anställning endast brandingenjörer med examen.
Mina betyg
Nu vidare till mina egna betyg. Jag är nu klar med alla kurserna som ingår i brandingenjörsutbildningen och ska nu presentera alla mina betyg. Jag tänkte börja med att presentera ett stapeldiagram över betygen (vem har väl inte gjort en sammanfattning i Excel?). Varje stapel representerar erhållet betyg i respektive kurs. För de kurser som har en lägre högstanivå än 5 anges det högsta betyget med en siffra över just den stapeln. Ett erhållet VG har översatts till en 4a och ett erhållet G har översatts till en 3a.
 |
| Alla mina samlade betyg från studierna till brandingenjör (klicka för större bild) |
För att beräkna ett snitt har jag dividerat erhållet betyg med maxbetyget och sedan summerat allt för att slutligen dividera med antalet kurser som ingår i respektive snitt. I de snitt som examensarbetet ingått har jag räknat det betyget två gånger då den kursen är dubbelt så stor som övriga kurser.
Snittbetyg för år 1: 65%
Snittbetyg för år 2: 80%
Snittbetyg för år 3: 93%
Snittbetyg för år 4: 100%
Snittbetyg för utbildningen som helhet: 82%
Slutsatser av mina betyg
För det första kan vi från mina snitt ovan notera att jag under fjärde året endast läste en kurs vilken var mitt examensarbete. I denna kurs var maxbetyget G vilket innebär att jag automatiskt får 100% givet att jag klarar den kursen, vilket jag också gjorde. En annan sak vi kan konstatera är att snittet på mina betyg successivt har ökat under tiden jag studerade. Detta kan bero på framför allt tre saker (som jag själv kan komma på, bortsett från slumpen....). För det första: Jag blev bättre på att studera under min tid på LTU och med bättre studieteknik ökade mina betyg. För det andra: Ju närmare arbetslivet jag kom ju mer motiverad att studera blev jag. För det tredje: Ju längre jag kom i mina studier ju roligare och mer intressanta blev kurserna vilket ökade min motivation att studera.
Av ovan tre nämnda tror jag att det var en kombination av dessa som gjorde att jag kunde höja min prestation allt eftersom studierna fortskred. Jag tror dock att den mest avgörande faktorn var att jag faktiskt blev bättre på att studera. Universitetsstudierna håller en mycket högre nivå än gymnasiestudierna och det krävs mycket mer disciplin på universitetet för att klara kursen och för att få ett högre betyg. I början av mina studier hade jag inte mycket intresse av att läsa saker i förväg etc. Under tredje året satte jag igång med uppgifterna så snart jag fick tillgång till dem och inledde "tentaplugget" redan en månad innan tentan vilket ledde till ökad förståelse inför repetitionslektionerna och gjorde att jag slapp stressa precis före tentan.
Tips inför jobbsökande
Ett litet avslutande tips, om än något off topic. Följande länk leder till en podcast som handlar om sparande och ekonomi som leds av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel (Den angivna länken leder till spotify, för fler anternativ, följ denna länk till poddens hemsida och välj avsnitt 12). Jan Dinkelspiel har varit Finlandschef och Sverigechef för Nordnet och har därmed hanterat många jobbsökande. I det aktuella avsnittet jag länkar till diskuterar de båda jobbsökande som ekonom i Sverige, detta är alltså inte 100% relevant för brandingenjörer men det finns mycket nyttigt att lära från deras diskussion. Diskussionen börjar ungefär vid 20:00 i avsnittet, och blir relevant vid ca 22:30. Bland annat diskuteras vad Jan söker efter i CV och personligt brev hos en jobbsökande och ger lite tips om vilka erfarenheter man kan skaffa sig under sin utbildning. Även om det idag finns en brist på brandingenjörer kommer marknaden antagligen mättas framöver och jobbet just du vill ha kanske har många sökande, så varför inte ta till sig av lite tips inför dina studier. En intressant sak diskuteras också vid 29:50 där skillnaden mellan jobbsökande kvinnor och män diskuteras. Vid 31:20 diskuteras också just ämnet betyg. Totalt pågår diskussionen om jobbsökande från 20:00 till 37:00 med reservation för att vissa delar endast är relevanta för de som pluggar till ekonomer... :-)
Detta blev ett relativt långt inlägg med mycket text men jag anser att jag dragit lite viktiga slutsatser kring mina studier och studieresultat samt att jag delat med mig av lite tips kring vad man ska tänka på under studierna inför arbetslivet och jobbsökandet.
söndag 1 december 2013
Karta över LTU
Jag råkade här om dagen hitta en karta över LTU där man kan söka på en lokal och få upp på kartan var lokalen är. Jag vet inte hur länge denna funktion har funnits men jag skulle i alla fall ha haft stor nytta av detta då jag pluggade på LTU, framför allt när jag var ny på universitetet.
Så till dig som ännu inte hittar på LTU eller som ska börja plugga på LTU, här är en länk som förhoppningsvis kommer till nytta.
måndag 5 augusti 2013
Att ta sig till Luleå.
Det finns ju lite olika alternativ till att ta sig upp till Luleå.
Första gången jag var i Luleå var då jag sökt brandingenjör på LTU som förstahandsval och fick en inbjudan att besöka universitetet före sommaren. Jag köpte tågbiljett och åkte nattåg från Skövde till Luleå, en resa som tog ungefär 16 timmar. 16 timmar är väldigt lång tid, även om man sover på tåget. SJ har dessutom en förmåga att råka ut för diverse förseningar.
Andra gången jag åkte upp var när jag flyttade upp till lägenheten för att börja plugga. Jag åkte då bil upp tillsammans med mina föräldrar för att få med mig lite saker till lägenheten. Detta är också en lång resa att genomföra men vi valde att åka nattetid vilket underlättade då det inte var någon trafik på vägarna. Att vi var flera i bilen gjorde ju också att vi kunde turas om att köra.
Sedan dess har jag kombinerat tåg och flyg, den lösning som passar mig absolut bäst. Jag åker tåg upp till Stockholm och flyger sedan från Arlanda till Luleå airport (tidigare kallax). Själva flyget tar bara lite mer än en timme. Så länge man bokar sitt flyg i god tid kostar det inte alls mycket. Den billigaste biljetten jag har bokat kostade ca 300:- för flyg enkel resa och den dyraste ca 1000:- enkel resa.
Flygplatsen ligger en bit utanför stan, så när man väl landat i Luleå får man antingen ta bussen in till stan alternativt boka en taxi. Man kan boka en delad taxi och kan då komma undan relativt billigt, senast gav jag 200 kr för att åka från flygplatsen till lägenheten med delad taxi. Om man väljer att ta bussen in till stan får man byta buss där för att sedan komma ut till universitetsområdet, lite krångligare men också lite billigare än taxi. Jag tycker att det är värt att boka en taxi för att bli skjutsad hela vägen fram till ytterdörren.
Jag är inte helt säker, men om man anländer till Luleå med tåg eller flyg dagen/dagarna före nollningen börjar så blir man hämtad av folk från universitetet som står vid tågstationen och vid flygplatsen och skjutsar dig som ny student.
Vare sig man väljer flyg eller tåg så är det alltid en bra idé att boka så snart man kan. Priserna går upp ganska snabbt när stora mängder studenter börjar boka biljetter. Väljer man att boka SAS så finns det ett antal ungdomsbiljetter (upp till 25 år tror jag) på deras flyg och då ingår det ett bagage också. Alternativet är att flyga med Norwegian som har låga priser om man är ute i god tid.
Är man student kan man ju hålla ögonen öppna efter studenterbjudanden på billiga resor också. Jag vet att flera klasskamrater hittat resor med SJ för 50 kr, ett alternativ att ta hänsyn till när man är student, även om resan då tar längre tid.
Första gången jag var i Luleå var då jag sökt brandingenjör på LTU som förstahandsval och fick en inbjudan att besöka universitetet före sommaren. Jag köpte tågbiljett och åkte nattåg från Skövde till Luleå, en resa som tog ungefär 16 timmar. 16 timmar är väldigt lång tid, även om man sover på tåget. SJ har dessutom en förmåga att råka ut för diverse förseningar.
Andra gången jag åkte upp var när jag flyttade upp till lägenheten för att börja plugga. Jag åkte då bil upp tillsammans med mina föräldrar för att få med mig lite saker till lägenheten. Detta är också en lång resa att genomföra men vi valde att åka nattetid vilket underlättade då det inte var någon trafik på vägarna. Att vi var flera i bilen gjorde ju också att vi kunde turas om att köra.
Sedan dess har jag kombinerat tåg och flyg, den lösning som passar mig absolut bäst. Jag åker tåg upp till Stockholm och flyger sedan från Arlanda till Luleå airport (tidigare kallax). Själva flyget tar bara lite mer än en timme. Så länge man bokar sitt flyg i god tid kostar det inte alls mycket. Den billigaste biljetten jag har bokat kostade ca 300:- för flyg enkel resa och den dyraste ca 1000:- enkel resa.
Flygplatsen ligger en bit utanför stan, så när man väl landat i Luleå får man antingen ta bussen in till stan alternativt boka en taxi. Man kan boka en delad taxi och kan då komma undan relativt billigt, senast gav jag 200 kr för att åka från flygplatsen till lägenheten med delad taxi. Om man väljer att ta bussen in till stan får man byta buss där för att sedan komma ut till universitetsområdet, lite krångligare men också lite billigare än taxi. Jag tycker att det är värt att boka en taxi för att bli skjutsad hela vägen fram till ytterdörren.
Jag är inte helt säker, men om man anländer till Luleå med tåg eller flyg dagen/dagarna före nollningen börjar så blir man hämtad av folk från universitetet som står vid tågstationen och vid flygplatsen och skjutsar dig som ny student.
Vare sig man väljer flyg eller tåg så är det alltid en bra idé att boka så snart man kan. Priserna går upp ganska snabbt när stora mängder studenter börjar boka biljetter. Väljer man att boka SAS så finns det ett antal ungdomsbiljetter (upp till 25 år tror jag) på deras flyg och då ingår det ett bagage också. Alternativet är att flyga med Norwegian som har låga priser om man är ute i god tid.
Är man student kan man ju hålla ögonen öppna efter studenterbjudanden på billiga resor också. Jag vet att flera klasskamrater hittat resor med SJ för 50 kr, ett alternativ att ta hänsyn till när man är student, även om resan då tar längre tid.
fredag 2 augusti 2013
Kebaben i Luleå
Detta inlägg är fristående från själva utbildningen vid Luleå tekniska universitet men ändå relevant om man ska flytta till och bo i Luleå.
Problem nr 1.
Är man från södra Sverige kommer kebaben i Luleå garanterat att vara en stor besvikelse. Kebab finns här att tillgå i form av kebabtallrikar, kebabrullar, kebabpizzor etc så själva utbudet finns. Det som är en besvikelse är kvalitén på själva kebaben, föreställ er den billigaste kebaben från frysdisken på ICA, som de har stekt lite snabbt och sedan serverar som en kebabtallrik... Ryktet säger att Luleås bästa kebab finns på kebab-huset på Skeppsbrogatan men inte heller denna kebab kan mäta sig med den riktiga kebaben som finns i södra Sverige, jag själv har inte ätit på Kebab-huset.
Problem nr 2.
Om man nu väljer att ignorera problem nr 1 och ändå beställer in en kebabpizza eller dylikt från någon av Luleås pizzerior ställs man snart inför det faktum att det inte finns någon kebabsås utan denna har ersatts med... orientdressing...
Även om ni inte tror på mig kan det vara bra att passa på att avnjuta en god kebab innan ni sätter er på tåget/flyget upp till Luleå, så att ni ändå är på den säkra sidan.
Sommaren och min ledighet lider mot sitt slut och framöver kommer bloggen att fyllas med inlägg om utbildningen till brandingenjör, arbetsmarknaden etc.
Problem nr 1.
Är man från södra Sverige kommer kebaben i Luleå garanterat att vara en stor besvikelse. Kebab finns här att tillgå i form av kebabtallrikar, kebabrullar, kebabpizzor etc så själva utbudet finns. Det som är en besvikelse är kvalitén på själva kebaben, föreställ er den billigaste kebaben från frysdisken på ICA, som de har stekt lite snabbt och sedan serverar som en kebabtallrik... Ryktet säger att Luleås bästa kebab finns på kebab-huset på Skeppsbrogatan men inte heller denna kebab kan mäta sig med den riktiga kebaben som finns i södra Sverige, jag själv har inte ätit på Kebab-huset.
Problem nr 2.
Om man nu väljer att ignorera problem nr 1 och ändå beställer in en kebabpizza eller dylikt från någon av Luleås pizzerior ställs man snart inför det faktum att det inte finns någon kebabsås utan denna har ersatts med... orientdressing...
Även om ni inte tror på mig kan det vara bra att passa på att avnjuta en god kebab innan ni sätter er på tåget/flyget upp till Luleå, så att ni ändå är på den säkra sidan.
Sommaren och min ledighet lider mot sitt slut och framöver kommer bloggen att fyllas med inlägg om utbildningen till brandingenjör, arbetsmarknaden etc.
fredag 12 juli 2013
Första antagningen HT2013
Grattis alla ni som blivit antagna nu efter att första antagningsbeskedet kom idag.
Se nu till att söka bostad så snart det bara går. Om ni inte har registrerat er i någon bostadskö så är det lämpligt att göra det omgående och dessutom komma igång och söka bostad med en gång.
Det är följande två bostadsköer som är aktuella för studenter i Luleå:
Lulebo och Lindbäcks.
Om detta inte resulterar i något boende finns det några andra sätt att lösa problemet på. Dels kan ni kika på mystudentstore och blocket.
På mystudentstore är det många studenter som lägger upp boende, dels om de söker en inneboende under längre period och dels de som erbjuder boende under nolleperioden enbart. På blocket finns det många som hyr ut ett rum till studenter.
Vidare kan man kontakta olika vandrarhem för att få ett tillfälligt boende innan man löser situationen permanent.
Här finns också en facebookgrupp där folk erbjuder boende till studenter.
Se nu till att söka bostad så snart det bara går. Om ni inte har registrerat er i någon bostadskö så är det lämpligt att göra det omgående och dessutom komma igång och söka bostad med en gång.
Det är följande två bostadsköer som är aktuella för studenter i Luleå:
Lulebo och Lindbäcks.
Om detta inte resulterar i något boende finns det några andra sätt att lösa problemet på. Dels kan ni kika på mystudentstore och blocket.
På mystudentstore är det många studenter som lägger upp boende, dels om de söker en inneboende under längre period och dels de som erbjuder boende under nolleperioden enbart. På blocket finns det många som hyr ut ett rum till studenter.
Vidare kan man kontakta olika vandrarhem för att få ett tillfälligt boende innan man löser situationen permanent.
Här finns också en facebookgrupp där folk erbjuder boende till studenter.
torsdag 13 juni 2013
Tips för inför studier (matematik!)
Tänkte bara komma med ett tips för studierna på LTU. Framför allt gäller detta tips för mattekurserna men det finns också bra information för kemi, fysik, ekonomi mm.
Tipset är i alla fall att om man har missat en föreläsning, eller tycker att det är något man inte förstår eller bara vill ha mer utförlig förklaring med bra exempel till så kan man besöka sidan Khan Academy.
Klicka bara på "Learn" och välj område och bläddra bland de filmer som finns. Han är väldigt duktig och går igenom i alla fall allt man ska kunna inom matematiken.
En bra idé kan också vara att titta igenom några filmer i förväg så vet man vad föreläsaren ska gå igenom kommande lektioner. Då är man förberedd på ett bra sätt och hänger med bättre på alla föreläsningar i skolan och är förberedd på om det är något man vill fråga om etc.
Som sagt, besök gärna: https://www.khanacademy.org/
Tipset är i alla fall att om man har missat en föreläsning, eller tycker att det är något man inte förstår eller bara vill ha mer utförlig förklaring med bra exempel till så kan man besöka sidan Khan Academy.
Klicka bara på "Learn" och välj område och bläddra bland de filmer som finns. Han är väldigt duktig och går igenom i alla fall allt man ska kunna inom matematiken.
En bra idé kan också vara att titta igenom några filmer i förväg så vet man vad föreläsaren ska gå igenom kommande lektioner. Då är man förberedd på ett bra sätt och hänger med bättre på alla föreläsningar i skolan och är förberedd på om det är något man vill fråga om etc.
Som sagt, besök gärna: https://www.khanacademy.org/
lördag 18 maj 2013
Kurswiki
Här kommer ett inlägg som tipsar lite om alla de olika kurser som finns på LTU. Det man behöver veta är vilken kurskod de olika kurserna har. Teknologkåren här på LTU har skapat en sida som heter kurswiki.se.
Om man följer länken ovan kommer man till en sida som listar alla de olika kurskoder som finns på LTU (eller i alla fall de flesta). Om man på förhand vet vad de olika kurskoderna är för något så kan man skriva in respektive kurskod i sökrutan uppe till höger.
Här kommer en länk till hur man hittar alla kurskoder som är relevanta om man pluggar brandingenjör här på LTU. Säg då att man vill veta mer om kursen "branddynamik 1" som vi läser i årskurs 3. Då ser man att kurskoden är S0003B vilket man helt enkelt skriver in i sökfältet. Man hamnar sedan hos sidan för just denna specifika kurs med information om kursinnehåll och kurslitteratur mm. Den bästa funktionen med kurswikin är att längst ned finns det också kommentarer från elever som läst respektive kurs. De skriver sina åsikter kring kursen och ger lite tips på hur man ska lägga upp studierna för kurserna och om det är några böcker som är onödiga att köpa etc.
Helt enkelt ett bra verktyg att använda sig av för att få mer information om varje kurs. Då brandingenjörsprogrammet är relativt litet (30 elever per år) och vi är ensamma om att läsa många kurser i kombination med att kurswikin är relativt ny finns det inte alltid så många kommentarer än. Om man tittar på de lite större kurserna så som M0029M, en av mattekurserna vi läser föra året, finns det lite fler kommentarer.
Om man följer länken ovan kommer man till en sida som listar alla de olika kurskoder som finns på LTU (eller i alla fall de flesta). Om man på förhand vet vad de olika kurskoderna är för något så kan man skriva in respektive kurskod i sökrutan uppe till höger.
Här kommer en länk till hur man hittar alla kurskoder som är relevanta om man pluggar brandingenjör här på LTU. Säg då att man vill veta mer om kursen "branddynamik 1" som vi läser i årskurs 3. Då ser man att kurskoden är S0003B vilket man helt enkelt skriver in i sökfältet. Man hamnar sedan hos sidan för just denna specifika kurs med information om kursinnehåll och kurslitteratur mm. Den bästa funktionen med kurswikin är att längst ned finns det också kommentarer från elever som läst respektive kurs. De skriver sina åsikter kring kursen och ger lite tips på hur man ska lägga upp studierna för kurserna och om det är några böcker som är onödiga att köpa etc.
Helt enkelt ett bra verktyg att använda sig av för att få mer information om varje kurs. Då brandingenjörsprogrammet är relativt litet (30 elever per år) och vi är ensamma om att läsa många kurser i kombination med att kurswikin är relativt ny finns det inte alltid så många kommentarer än. Om man tittar på de lite större kurserna så som M0029M, en av mattekurserna vi läser föra året, finns det lite fler kommentarer.
onsdag 24 april 2013
Dropbox
Tänkte leverera ett tips på ett "verktyg" som verkligen har underlättat studierna för mig.
"Verktyget" är Dropbox vilket underlättar synkning av dokument mellan olika datorer. Man installerar helt enkelt dropbox på sin dator och får då en "dropbox-mapp". Alla dokument, bilder, filer osv i den mappen kommer att synkas mot dropbox hemsida. Har man flera datorer och installerar dropbox kommer alla dessa filer att synkas mellan datorerna. Man kan också skapa undermappar som man kan dela med andra personer. Det underlättar väldigt mycket om man har grupparbeten, labbrapporter etc som man är flera personer som skriver. Då får alla tillgång till allt material med en gång. Dropbox går ju också att installera på telefonen så att man kan skicka filerna direkt till sin mapp.
Om man sedan loggar in på dropbox hemsida från en random dator typ i en av skolans datorsalar så kan man komma åt alla dokument online och ladda hem dem till den datorn.
Det finns andra varianter också men hela min klass har dropbox så det är det absolut smidigaste alternativet.
"Verktyget" är Dropbox vilket underlättar synkning av dokument mellan olika datorer. Man installerar helt enkelt dropbox på sin dator och får då en "dropbox-mapp". Alla dokument, bilder, filer osv i den mappen kommer att synkas mot dropbox hemsida. Har man flera datorer och installerar dropbox kommer alla dessa filer att synkas mellan datorerna. Man kan också skapa undermappar som man kan dela med andra personer. Det underlättar väldigt mycket om man har grupparbeten, labbrapporter etc som man är flera personer som skriver. Då får alla tillgång till allt material med en gång. Dropbox går ju också att installera på telefonen så att man kan skicka filerna direkt till sin mapp.
Om man sedan loggar in på dropbox hemsida från en random dator typ i en av skolans datorsalar så kan man komma åt alla dokument online och ladda hem dem till den datorn.
Det finns andra varianter också men hela min klass har dropbox så det är det absolut smidigaste alternativet.
måndag 31 december 2012
Förkunskaper?
Hur är det nu att för första gången i sitt liv börja plugga på ett tekniskt universitet? Vilka krav ställs, vilka förkunskaper bör man ha etc?
Jag tog studenten i Skara sommaren 2009. Efter studenten jobbade jag ett år innan jag blev antagen på brandingenjörslinjen på LTU hösten 2010. Att jobba ett år och få en paus från studierna var nog ganska viktigt för mig, det gav ny kraft att börja studera igen. Nackdelen med att jobba ett år är att man snabbt glömmer bort det man lärt sig inom matte, fysik, kemi etc.
Två veckor innan man börjar sitt första år på LTU är det en nolleperiod. Nolleperioden anordnas av universitetet och kårerna. Detta är två veckor där man lär känna sin nya klass och universitetet. Jag upplevde nolleperioden som väldigt rolig och mycket nyttig, det var inte alls som de dåliga exempel man läser i tidningen om där studenter tvingas att göra massa saker. Det är några äldre studenter (ofta från samma program, i detta fall alltså brandingenjörer) som under dessa två veckor tar hand om de nya studenterna. Av dessa äldre studenter kan man få massa matnyttig information kring programmet och universitetet. Jag själv var efter mitt första år med och tog hand om de nya ettorna.
Jag kan verkligen rekommendera nolleperioden på LTU.
Under nolleperioden läser man också en mattekurs, som är frivillig men som ger högskolepoäng, nämligen matteproppen. Här kommer man på ett bra sätt in i mattestudierna och slipper starta från noll när den första riktiga kursen börjar. Boken som rekommenderas i länken är bra att ha köpt i förväg. Det var också den enda boken jag köpte i förväg inför studierna, övrig litteratur köpte jag lite billigare av äldre studenter.
I övrigt är ju intagningskraven att man ska ha läst till och med matte E, vilket gör att man har kunskaperna i skallen (bara det att det kan ta ett tag att komma ihåg allt, i alla fall för mig....).
Under första året läser man fyra mattekurser, Differentialkalkyl, linjär algebra och integralkalkyl, linjär algebra och defferentialkalkyl samt mattematisk statistik, i den ordningen.
Parallellt med varje mattekurs läser man en annan kurs. I första läsperioden läser man Risk och säkerhet - Grundkurs. Det är en kurs där man på ett bra sätt blir introducerad för vad det innebär att vara brandingenjör, undervisande lärare är Daniel Olsson som jobbar som brandingenjör på Luleå Räddningstjänst.
I de tre följande läsperioderna läser man Fysik 1, Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi samt Kemiska principer. Ekonomikursen är lite nyttig att ha inför arbetslivet men kommer inte in något mer i utbildningen. Fysiken och kemin är två grundkurser som ger en bra grund inför senare kurser i utbildningen så som konstruktionstenik, risk och brandkemi mm.
För att summera det hela får man genom nolleperioden och första läsåret en bra repetition och en fördjupning i de kunskaper man förväntas ha genom utbildningen. Som ni också förstår av vad jag skrivit och genom att följa länken till utbildningsplanen blir man inte mycket till brandingenjör efter första året av studier. Det är under de efterföljande 2,5 året som man börjar läsa de mer inriktade och mer matnyttiga kurserna.
Bli nu inte rädd för all matte. Visst är det mycket matte men det går absolut att klara sig igenom detta. Det anordnas "räknestugor" om man vill få hjälp att räkna på eftermiddagar och man kan absolut gå till undervisande lärare före eller efter en lektion om man vill ha något bättre förklarat.
Upplever man studierna som svåra är mitt bästa tips att läsa in kapitlet inför varje föreläsning, man får då en mycket bättre förståelse på varje lektion och har alla möjligheter att kunna ställa relevanta frågor för att verkligen förstå allt inför tentorna.
Jag tog studenten i Skara sommaren 2009. Efter studenten jobbade jag ett år innan jag blev antagen på brandingenjörslinjen på LTU hösten 2010. Att jobba ett år och få en paus från studierna var nog ganska viktigt för mig, det gav ny kraft att börja studera igen. Nackdelen med att jobba ett år är att man snabbt glömmer bort det man lärt sig inom matte, fysik, kemi etc.
Två veckor innan man börjar sitt första år på LTU är det en nolleperiod. Nolleperioden anordnas av universitetet och kårerna. Detta är två veckor där man lär känna sin nya klass och universitetet. Jag upplevde nolleperioden som väldigt rolig och mycket nyttig, det var inte alls som de dåliga exempel man läser i tidningen om där studenter tvingas att göra massa saker. Det är några äldre studenter (ofta från samma program, i detta fall alltså brandingenjörer) som under dessa två veckor tar hand om de nya studenterna. Av dessa äldre studenter kan man få massa matnyttig information kring programmet och universitetet. Jag själv var efter mitt första år med och tog hand om de nya ettorna.
Jag kan verkligen rekommendera nolleperioden på LTU.
Under nolleperioden läser man också en mattekurs, som är frivillig men som ger högskolepoäng, nämligen matteproppen. Här kommer man på ett bra sätt in i mattestudierna och slipper starta från noll när den första riktiga kursen börjar. Boken som rekommenderas i länken är bra att ha köpt i förväg. Det var också den enda boken jag köpte i förväg inför studierna, övrig litteratur köpte jag lite billigare av äldre studenter.
I övrigt är ju intagningskraven att man ska ha läst till och med matte E, vilket gör att man har kunskaperna i skallen (bara det att det kan ta ett tag att komma ihåg allt, i alla fall för mig....).
Under första året läser man fyra mattekurser, Differentialkalkyl, linjär algebra och integralkalkyl, linjär algebra och defferentialkalkyl samt mattematisk statistik, i den ordningen.
Parallellt med varje mattekurs läser man en annan kurs. I första läsperioden läser man Risk och säkerhet - Grundkurs. Det är en kurs där man på ett bra sätt blir introducerad för vad det innebär att vara brandingenjör, undervisande lärare är Daniel Olsson som jobbar som brandingenjör på Luleå Räddningstjänst.
I de tre följande läsperioderna läser man Fysik 1, Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi samt Kemiska principer. Ekonomikursen är lite nyttig att ha inför arbetslivet men kommer inte in något mer i utbildningen. Fysiken och kemin är två grundkurser som ger en bra grund inför senare kurser i utbildningen så som konstruktionstenik, risk och brandkemi mm.
För att summera det hela får man genom nolleperioden och första läsåret en bra repetition och en fördjupning i de kunskaper man förväntas ha genom utbildningen. Som ni också förstår av vad jag skrivit och genom att följa länken till utbildningsplanen blir man inte mycket till brandingenjör efter första året av studier. Det är under de efterföljande 2,5 året som man börjar läsa de mer inriktade och mer matnyttiga kurserna.
Bli nu inte rädd för all matte. Visst är det mycket matte men det går absolut att klara sig igenom detta. Det anordnas "räknestugor" om man vill få hjälp att räkna på eftermiddagar och man kan absolut gå till undervisande lärare före eller efter en lektion om man vill ha något bättre förklarat.
Upplever man studierna som svåra är mitt bästa tips att läsa in kapitlet inför varje föreläsning, man får då en mycket bättre förståelse på varje lektion och har alla möjligheter att kunna ställa relevanta frågor för att verkligen förstå allt inför tentorna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)