Att bo som student i Luleå

Jag tänkte lite generellt presentera vad det innebär att bo som student i Luleå och hur området kring området med studentbostäder ser ut. Jag har gjort lite fina markeringar i bilden nedan. Lägg nu märke till att detta inlägg verkligen är hemmasnickrat och poängen är att ge en ungefärlig översiklig bild av området, det kan ha smugit sig in mindre faktafel då jag inte har stenkoll på alla bostadsområden etc.

Vad är det då jag har markerat för något på kartan? Området vi ser heter i alla fall Porsön och ligger precis i utkanten av Luleå, ca 10 minuters bussresa från universitet till centrum. Nedan förklaras de olika markeringarna på kartan.

1. Det gröna området innefattar bostäderna som finns på vänortsvägen som ägs av Lindbäcks och förmedlas av studentbostadsservice. Det är här jag har bott under mina tre år vid universitetet. Dessa bostäder är så vitt jag vet lägenheter med eget kök och badrum. Jag bor i en etta, men det finns också "enochenhalvor" samt tvåor. Min lägenhet är på 28 kvadrat.

2. Även detta område är bostäder, som ägs av Lulebo (Lulebo äger bostäderna i alla röda fält på kartan). Fältet markerat med nr 2 kallas för Porsögårdarna. Detta är korridorsboende där man har en kokvrå i lägenheten och har ett gemensamt kök med övriga boende i korridoren.

3. Även dessa hus ligger på vänortsvägen men tillhör Lulebo och inte Lindbäcks. Här är det också korridorsboende  med egen kokvrå och delat kök.

4. Denna blåa zon är själva universitetet som består av 6 byggnader som ligger längs med båda sidor av en allé (som heter regnbågsallén).

5. De gula zonerna är "övrigt". I zon nr 5 finns det ett ICA supermarket och två pizzerior.

6. Här finns det en vårdcentral (Porsö vårdcentral) och tandläkare.

7. Här är ett stort bostadsområde som tillhör Luleåbo. Här finns adresserna Professorsvägen, Assistentvägen, Docentvägen, Forskarvägen. Alla lägenheter här är inte studentlägenheter utan det finns vanliga hyreslägenheter också. Finns från ettor upp till fyror tror jag.

8 (gul). Det råkade bli två åttor på kartan, färgen skiljer dem dock åt. Den gula åttan (pilen till höger) representerar helt enkelt vägen till närmsta apotek. Det kan va bra att ha koll på, det är lätt att bli sjuk när man flyttar upp och träffar massor med nya människor under nolleperioden, alltid många som blir förkylda. Uppskattningsvis ligger apoteket ca 2 km från universitetet. Givetvis finns det fler apotek inne i stan.

8 (röd). Kårhuset, kårhusgränd, studentbostäder som tillhör Lulebo. Vissa lägenheter är renoverade och har lite bättre kök än andra lägenheter här som har mer av en kokvrå.

9. Kårhusvägen, studentbostäder tillhörandes Lulebo.

Vad gäller alla bostadsområden så har jag inte stenkoll på utbudet i alla områden, det kan också ha smugit sig in något faktafel i min genomgång. Jag har själv bara bott på vänortsvägen men har någorlunda koll på övriga områden också genom klasskamrater, varit på fest mm.

Det finns ganska mycket bilder från området på Porsön på google maps och google earth. Så vill ni veta mer om hur det ser ut kan det vara en idé att kika på bilder där. Googles bilar har också kört på vissa delar av porsön så det finns med lite i google street view också.

Förkunskaper?

Hur är det nu att för första gången i sitt liv börja plugga på ett tekniskt universitet? Vilka krav ställs, vilka förkunskaper bör man ha etc?

Jag tog studenten i Skara sommaren 2009. Efter studenten jobbade jag ett år innan jag blev antagen på brandingenjörslinjen på LTU hösten 2010. Att jobba ett år och få en paus från studierna var nog ganska viktigt för mig, det gav ny kraft att börja studera igen. Nackdelen med att jobba ett år är att man snabbt glömmer bort det man lärt sig inom matte, fysik, kemi etc.

Två veckor innan man börjar sitt första år på LTU är det en nolleperiod. Nolleperioden anordnas av universitetet och kårerna. Detta är två veckor där man lär känna sin nya klass och universitetet. Jag upplevde nolleperioden som väldigt rolig och mycket nyttig, det var inte alls som de dåliga exempel man läser i tidningen om där studenter tvingas att göra massa saker. Det är några äldre studenter (ofta från samma program, i detta fall alltså brandingenjörer) som under dessa två veckor tar hand om de nya studenterna. Av dessa äldre studenter kan man få massa matnyttig information kring programmet och universitetet. Jag själv var efter mitt första år med och tog hand om de nya ettorna.

Jag kan verkligen rekommendera nolleperioden på LTU.

Under nolleperioden läser man också en mattekurs, som är frivillig men som ger högskolepoäng, nämligen matteproppen. Här kommer man på ett bra sätt in i mattestudierna och slipper starta från noll när den första riktiga kursen börjar. Boken som rekommenderas i länken är bra att ha köpt i förväg. Det var också den enda boken jag köpte i förväg inför studierna, övrig litteratur köpte jag lite billigare av äldre studenter.

I övrigt är ju intagningskraven att man ska ha läst till och med matte E, vilket gör att man har kunskaperna i skallen (bara det att det kan ta ett tag att komma ihåg allt, i alla fall för mig....).

Under första året läser man fyra mattekurser, Differentialkalkyl, linjär algebra och integralkalkyl, linjär algebra och defferentialkalkyl samt mattematisk statistik, i den ordningen.

Parallellt med varje mattekurs läser man en annan kurs. I första läsperioden läser man Risk och säkerhet - Grundkurs. Det är en kurs där man på ett bra sätt blir introducerad för vad det innebär att vara brandingenjör, undervisande lärare är Daniel Olsson som jobbar som brandingenjör på Luleå Räddningstjänst.

I de tre följande läsperioderna läser man Fysik 1, Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi samt  Kemiska principer. Ekonomikursen är lite nyttig att ha inför arbetslivet men kommer inte in något mer i utbildningen. Fysiken och kemin är två grundkurser som ger en bra grund inför senare kurser i utbildningen så som konstruktionstenik, risk och brandkemi mm.

För att summera det hela får man genom nolleperioden och första läsåret en bra repetition och en fördjupning i de kunskaper man förväntas ha genom utbildningen. Som ni också förstår av vad jag skrivit och genom att följa länken till utbildningsplanen blir man inte mycket till brandingenjör efter första året av studier. Det är under de efterföljande 2,5 året som man börjar läsa de mer inriktade och mer matnyttiga kurserna.

Bli nu inte rädd för all matte. Visst är det mycket matte men det går absolut att klara sig igenom detta. Det anordnas "räknestugor" om man vill få hjälp att räkna på eftermiddagar och man kan absolut gå till undervisande lärare före eller efter en lektion om man vill ha något bättre förklarat.

Upplever man studierna som svåra är mitt bästa tips att läsa in kapitlet inför varje föreläsning, man får då en mycket bättre förståelse på varje lektion och har alla möjligheter att kunna ställa relevanta frågor för att verkligen förstå allt inför tentorna.