CSN - skuld

Sådär, då har jag lånat mina sista pengar från CSN.

I det stora hela är jag mycket nöjd över att ha haft med CSN att göra, allting (bortsett från lite strul när jag läste en sommarkurs) har fungerat mycket smidigt. Jag har bara behövt ansöka om bidrag och lån (via internet, med e-legitimation) och sedan lämna studieförsäkran (lova att de uppgifter jag lämnat är sanna och att jag verkligen studerar etc). Jag har alltid fått pengarna på kontot utan vidare krångel.

Enda lilla grejen är när vi brandingenjörer läser vår frivilliga kurs (finns mer skrivet om detta tidigare på bloggen) på sommaren efter första årets studier. För denna sommarkurs kan vi söka både bidrag och lån men då det inte ingår i ordinarie utbildning blir det lite extra obligatoriskt strul.

Efter att ha fått mitt sista lån från CSN är min skuld slutligen uppe i 201 864 kr. Räntan på lånet har under år 2013 varit 1,3% och kommer sänkas och bli 1,2 % under år 2014. Med andra ord ett mycket förmånligt lån.

På CSNs hemsida kan man beräkna hur mycket man kommer att betala tillbaka. Om jag väljer att enbart följa deras prognos och avbetalningstakt (beräknat på 1,3 % i ränta) kommer det ta mig 25 år att betala av skulden. Jag kommer också att behöva betala expeditionsavgifter löpande vilket kommer uppgå till totalt 3000 kr och jag kommer totalt att behöva betala 40 222 kr i ränta. Avbetalningstakten ligger på 644 kronor per månad.

Om jag vill kan jag välja att betala av lånet snabbare vilket minskar posterna expeditionsavgifter och ränta. Detta skulle leda till en mindre totalsumma. Å andra sidan har jag hellre kvar detta lån jämfört med att behöva låna mer pengar till bostad eller dylikt med mycket högre ränta.

Allt som allt kommer jag nu att behöva betala tillbaka 245 304 kronor. Vissa personer är såklart rädda för att ta studielån och anser att detta är en stor summa. Jag själv anser att det är en riktigt bra investering då detta har möjliggjort att jag kunnat få en bra och rolig utbildning som nu gett mig jobbet jag vill ha. Detta i sin tur har lett till en väsentligt högre lön jämfört med vad jag tjänade innan jag började studera vilket förhoppningsvis lönar sig i längden, jag har dock inte räknat något på lönsamheten med att studera genom att jämföra löner osv.

Jag tror att jag den närmsta tiden kommer att hålla mig till lägsta möjliga avbetalning på mitt lån från CSN för att om något eller några år börja betala av betydligt snabbare. En anledning till att inte stressa är den låga räntan och den ekonomiska tryggheten i att bygga upp ett större sparkapital istället. Det som kan få mig att börja betala av snabbare är framför allt om räntan på lånet höjs kraftigt.

Min klass.

Jag började studera till brandingenjör på LTU hösten 2010 och studierna ska enligt studieplanen avslutas nu i januari 2014.
Vi är nu 28 personer från klassen som fortfarande studerar alternativt är färdiga. Utöver dessa 28 är det några som valt att inte slutföra sina studier. (Mer om detta i ett tidigare inlägg).

Jag tänkte göra en liten översikt över vad dessa 28 personer gör nu eller vad de planerar att göra. Det är ganska stor spridning av klassen för tillfället.

9 personer har fått jobb.
9 personer studerar fortfarande.
7 personer ska läsa vidare med RUB.
2 personer läser vidare till civilingenjör.
1 person studerar vidare utomlands.

Kategorin "studerar fortfarande" innefattar de som ännu inte klarat alla kurserna i programmet samt de personer som nu håller på med sitt examensarbete. Jag kan också tillägga att några av de personer som ska läsa RUB planerar att läsa påbyggnaden till civilingenjör därefter.

Färdig brandingenjör

Fredagen den 20 december 2013 blev jag godkänd på mitt examensarbete och fick de sista 15 högskolepoängen i min utbildning. När jag nu loggar in på LTUs hemsida står det att jag har 210 poäng godkända på min utbildning som brandingenjör.

Mitt examensarbete ligger nu också uppladdat på LTUs hemsida. På följande länk finns alla examensarbeten skrivna på LTU publicerade, (de som är godkända alltså). I sökrutan kan man förslagsvis söka på "brandingenjör" om man är intresserad av rapporten från just denna utbildning.

Jag ansökte också om examensbevis i fredags. Jag vet inte om jag rent tekniskt sett har min examen nu eller om jag officiellt sett får min examen då jag får hem mitt examensbevis... Det ska bli spännande att få hem beviset i alla fall och det känns skönt att äntligen ha klarat av utbildningen till 100%.

Då 15 högskolepoäng motsvarar 10 veckors (eller 400 timmars) studier är jag nu klar med studier motsvarande 5600 timmar (eller 140 veckor).

Å andra sidan, om jag ska jobba tills jag är 65 år kommer jag nu inleda mitt arbetsliv motsvarande 72488 timmar (baserat på 221 arbetsdagar per år i snitt) om jag nu då förväntas jobba i 41 år (då jag snart är 24). Min utbildning motsvarar alltså enligt dessa beräkningar ≈7,7% av arbetslivet. Väljer man istället att se utbildningen som en del av sitt arbetsliv utgör den ≈7,2%.

Nytt jobb

Jag beskrev i ett av mina tidigare inlägg från september hur min situation skulle se ut under hösten och vad jag hoppades på skulle hända efter årsskiftet. Det jag då hoppades på var att min timanställning skulle övergå i en fast anställning.

Så blev dock inte fallet.

Företaget som jag jobbat på under hösten tappade ett av sina stora uppdrag varpå de inte har nog med jobb för att kunna erbjuda mig en heltidstjänst. Av samma anledning har jag jobbat mindre än halvtid under hösten, något som skapat möjlighet att lägga mer fokus på examensarbete men med nackdelen att jag inte fått jobba så mycket som jag först hoppades på.

Måndagen den 11:e november diskuterade jag igenom situationen med min arbetsgivare och vi kom fram till att jag inte skulle få någon fortsatt anställning efter jul men att de skulle hjälpa mig i mitt sökande efter en ny tjänst.

Efter att ha hört mig för lite kring vilka företag som var i behov av att nyanställa gick jag på en intervju här i Stockholm och skrev på ett anställningsavtal tisdagen den 3:e december. Det tog således 23 dagar från det att jag började leta efter en ny anställning tills det att jag fick en tjänst.

Arbetsmarknaden för brandingenjörer ser enligt mig ljus ut. Det finns många tjänster lediga och är man beredd att flytta dit det erbjuds jobb ser arbetsmarknaden mycket bra ut (min egen icke vetenskapliga bedömning). Jag stöter kontinuerligt på att det söks brandingenjörer, båda från konsultföretag och från räddningstjänsten. Bland annat är BRINN mycket bra på att meddela vad det finns för lediga tjänster (som brandingenjörsstudent på LTU får man ett inlogg till BRINNs sida varpå man kan komma åt alla jobbannonser).

Värt att nämnas igen är att Sacos prognos är att arbetsmarkanden för brandingenjörer ska hamna i balans år 2017, något jag tagit upp i tidigare inlägg. Detta kan mycket väl stämma, jag själv kan inte göra någon bra prognos över när det uppstår balans på arbetsmarknaden. Däremot "har jag hört" att vi har ganska stora förväntade pensionsavgångar från räddningstjänsten de närmsta åren och att de kommer att behöva nyanställa många brandingenjörer.

Jag ser mycket fram emot min nya anställning. Jag har fått ett mycket bra intryck av företaget och de anställda och tror att jag kommer att trivas mycket bra. Tjänsten avser en tillsvidareanställning och jag kommer att vara provanställd i 6 månader. Min ingångslön ligger på 32000 kronor per månad. Jag kommer att börja på min nya arbetsplats under januari.

Snart klar med mitt examensarbete

I torsdags var jag uppe i Luleå och genomförde min muntliga presentation av mitt examensarbete. Jag tycker att presentationen gick bra, jag pratade i 25 minuter och sedan fick jag frågor av de båda opponenterna och från publiken i ca 20 minuter.

Efter presentationen satte jag mig ner tillsammans med mina båda handledare för att diskutera igenom både min rapport och min muntliga presentation. Jag har en handledare från LTU och en handledare från Trafikverket. Jag blev godkänd både på den muntliga presentationen och på rapporten, så min förhoppning är att ganska snart bli godkänd på hela examensarbetet.

Jag fick några kommentarer på rapporten från mina opponenter samt någon kommentar från mina handledare, dessa punkter har jag åtgärdat nu under helgen redan. Det som nu återstår är att få ett OK från företaget Faveo som varit mycket involverade i mitt examensarbete, de vill gärna läsa igenom rapporten innan den publiceras. Jag räknar med att få OK från dem nu på måndag och förhoppningsvis ska jag nu i veckan bli helt godkänd och kunna ladda upp rapporten på LTUs hemsida. När det väl är gjort är jag färdigutbildad brandingenjör och borde kunna begära ut ett examensbevis.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Lag om skydd mot olyckor (LSO) kommer man garanterat att komma i kontakt med som brandingenjör. Både under utbildningen och i arbetslivet, vare sig man jobbar räddningstjänst, som konsult, på försäkringsbolag eller vad man nu jobbar med.

Du hittar LSO med följande länk.

Men vad är då LSO? Lagen trädde i kraft 1 januari 2004 då den ersatte räddningstjänstlagen som tidigare gällde. Första paragrafen i LSO säger:

"Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor."

Kort och gott syftar lagen till att säkerställa ett skydd mot olyckor för människor, egendom och miljö. Jag tänker nedan ta upp några intressanta saker som står i LSO.

Första kapitlet är ganska tråkigt med massa definitioner så vi hoppar direkt på andra kapitlet. Där säger första paragrafen:

"Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka."

Detta innebär att man enligt svensk lag måste (om det är möjligt) tillkalla hjälp, rimligtvis genom att ringa 112. Så om du är ute och går och ser att det brinner i en fasad på ett bostadshus måste du enligt lag larma personer som kan befinna sig i huset samt tillkalla hjälp i form av räddningstjänst, lämpligen genom att ringa 112.

Vi hoppar vidare till 2 kap 2 §. Denna paragraf säger:

"Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand."

Denna paragraf är inte helt lätt att tolka. Människor tolkar denna text på många olika sätt och jag har fått uppfattningen att många efterfrågar ett förtydligande av texten ovan. Det är dock denna paragraf som är det enda lagrum som ställer krav på brandvarnare, nämligen formuleringen "åtgärder som behövs för att förebygga brand". Problemet är bara att det inte riktigt står med klartext att just brandvarnare avses.

Vi gör nu en snabb avstickare från LSO till Statens räddningsverks författningssamling. Mer specifikt till "Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder" (SRVFS 2007:1). Där står det att:

"Varje byggnad som är avsedd att användas som stadigvarande eller tillfälligt bostad bör vara försedd med tillräckligt antal fast installerade och fungerande brandvarnare eller motsvarande anordningar för tidig varning vid brand." Problemet är ordet "bör", det står inte att det skall finnas utan det bör finnas. Detta är alltså allmänna råd och inte någon lagstiftning.

Nu hoppar vi tillbaka till Lagen om skydd mot olyckor igen. Det är svårt att på ett korrekt sätt tolka 2 kap 2 § och dess exakta innebörd. Vad innebär egentligen att "i skälig omfattning vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand"? Stänga av spisen när man lagat mat? Installera brandvarnare? Installera sprinkler? För mer info läs risksdgens motion kring det hela.

Vi hoppar nu till LSO 3 kap 7 §. Där står det att: En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap. 1-6 §§. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst."

Intressant att notera är alltså att en kommun enligt svensk lag måste ansvara för räddningstjänsten inom kommunen.

Nu gör vi ett stort hopp till kapitel 6 i LSO. Där säger nämligen första paragrafen följande:

"När det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren. Bland dem som är tjänstepliktiga enligt första stycket och som är bosatta i kommunen får en nämnd som avses i 3 kap. 11 § ta ut lämpliga personer för att ingå i kommunens räddningsvärn. I första hand skall frivilliga tas ut. Den som tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst tjugo timmar årligen."

Detta är faktiskt lite roligt. En räddningsledare kan beordra dig som privatperson att medverka i räddningstjänst. Om du rent teoretiskt är ute på promenad och går förbi där räddningstjänsten genomför en insats är du skyldig att medverka om räddningsledaren anmodar (uppmanar) dig till detta. Om man vägrar medverka kan man få böter för detta.

Den direkt efterföljande paragraf 2 är också intressant. Där står det att:

"Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Sådana ingrepp får också göras av en nämnd som avses i 3 kap. 11 § eller, i fråga om statlig räddningstjänst, av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten. Om länsstyrelsen eller annan statlig myndighet i enlighet med vad som sägs i 4 kap. 10 § första stycket har tagit över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten, får ingrepp göras av den myndigheten i stället för av den kommunala nämnden."

Ett långt stycke, men mycket läsvärt. Räddningsledaren vid en insats har alltså mycket stora befogenheter. Om det exempelvis är extremt kallt ute under en pågående insats kan räddningsledaren besluta sig för att använda sig av ditt hus som ledningscentral eller för att där vårda skadade i rumstemperatur. Räddningsledaren kan också ta beslut om att exempelvis förstöra ditt hus om det är enda möjligheten till att förhindra fortsatt spridning av en  eldsvåda. Detta förutsatt att det inte går att tillgodose behoven på annat sätt. Försöker du förhindra räddningstjänsten att ta ditt hus i besittning kan du få böter för det.

Detta var en liten kort genomgång av några paragrafer i LSO. Lägg nu också märke till att detta är min egen tolkning, och tolkningar kan skilja sig från varandra. Följ länken högst upp för att hitta till lagtexten som finns presenterad på riksdagens hemsida. Jag kan ha fel i mina förklaringar ovan och det är alltid lagen om gäller.

Klar med exjobbet.

Idag blev jag klar med min rapport till examensarbetet. Jag tror inte att den är så klar att den blir 100% godkänd och kan laddas upp på LTUs hemsida utan jag räknar med att lite korrigeringar först måste göras.

Jag skickade idag in rapporten till de båda personer som ska opponera på mitt exjobb samt till mina båda handledare. Torsdagen den 12:e får jag respons från dessa fyra personer.

Rapporten blev totalt 17822 ord och 58 sidor långt. Totalt har jag nu lagt 346 timmar på detta arbete av de totalt 400 timmar jag förväntas lägga. Jag har alltså än så länge förbrukat ≈87% av tiden och har 54 timmar på mig att sätta ihop en muntlig presentation som ska övas och och presenteras i Luleå. Därefter räknar jag med att behöva lägga lite timmar på att komplettera min rapport innan den blir helt färdig och tror att jag kommer att hamna ganska nära 400 timmar när jag väl är färdig.

Ett examensarbete som brandingenjör motsvarar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. 40 timmar i veckan multiplicerat med 10 veckor blir 400 timmar. Jag har nu arbetat på mitt exjobb i 13 veckor och har alltså lagt mindre än 40 timmar i veckan, i snitt har jag lagt ≈26 timmar per vecka. Detta då jag jobbat en del samt att man ibland måste invänta svar från folk etc och därav inte kan göra något på sitt exjobb. Som mest har jag lagt 39 timmar på exjobbet på en vecka och som minst 18 timmar.

Om man läser vidare till civilingenjör tillkommer ytterligare ett examensarbete som motsvarar 30 högskolepoäng vilket motsvarar 800 timmar, eller 20 veckors studier.

Hur som helst börjar det dra ihop sig för presentation nu och förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan jag får min examen som brandingenjör. Jag förväntar mig att allt blir helt klart och godkänt i januari. Får se hur det blir med denna förväntning, jag återkommer så klart med uppdateringar fram över.

Snart dags att redovisa exjobbet

Det börjar nu sakta men säkert bli dags för mig att redovisa mitt examensarbete uppe i Luleå. Jag kommer att hålla min muntliga redovisning torsdagen den 12e december.

Detta datum är vi totalt sex brandingenjörer (alla vi gick i samma klass) som ska presentera våra examensarbeten.

Min rapport börjar bli färdig och det är nu i veckan dags att sätta ihop en bra muntlig presentation av det hela också. Min muntliga presentation ska ta ca 30 minuter, sedan ska opponering ske i ca 15 minuter och efter det är det allmänna frågor i ca 15 minuter. Totalt kommer alltså presentationen att ta ca en timme, även om det vanligtvis brukar ta något kortare tid än så.

Jag har väldigt mycket material att prata om och tycker att mitt ämne är väldigt roligt och intressant så jag tror inte att jag kommer att ha några problem att köra presentationen i 30 minuter. Jag har bokat in med mina kollegor att jag ska hålla min presentation för dem några dagar innan min riktiga presentation, på detta sätt får jag en chans att öva och får se hur lång tid det faktiskt tar när jag pratar inför publik. Förhoppningsvis får jag lite respons från dem också, det är säkerligen något litet man bör justera etc.

Det ska bli mycket spännande att samma dag få lyssna på vad mina klasskamrater har kommit fram till i sina exjobb.

Karta över LTU

Jag råkade här om dagen hitta en karta över LTU där man kan söka på en lokal och få upp på kartan var lokalen är. Jag vet inte hur länge denna funktion har funnits men jag skulle i alla fall ha haft stor nytta av detta då jag pluggade på LTU, framför allt när jag var ny på universitetet.

Så till dig som ännu inte hittar på LTU eller som ska börja plugga på LTU, här är en länk som förhoppningsvis kommer till nytta.

Statistik för 14 brandingenjörsföretag - del 2

Mitt senaste inlägg handlade om hur antalet anställda samt omsättningen för 14 arbetsgivare till brandingenjörer har utvecklats från år 2010 till 2012.

Hur kan man sammanfatta det inlägget och kan man på något sätt dra några slutsatser av det?

En intressant sak att se är att antalet anställda ökar bland företagen. Bland dessa 14 företag var det totala antalet anställda år 2010 187 personer, vilket på två års tid ökade till 254 personer. En ökning med 67 personer eller 36%. Det går ju inte att dra slutsatsen att alla dessa 67 personer var brandingenjörer, men jag vågar mig på att gissa att majoriteten i alla fall var det.

Sett till omsättningen ökade den från 262 miljoner kronor till 349 miljoner kronor. En ökning med 87 miljoner vilket motsvarar en ökning med 33%. Denna ökning ligger alltså i linje med hur antalet anställda har ökat (procentuellt sett).

Nu är det ju svårt att utifrån dessa siffror dra några som helst slutsatser om framtiden. Just marknaden för brandingenjörer är svår att förutspå, det är en liten och relativt ny marknad och det är svårt att veta hur utvecklingen kommer bli. Däremot kan vi se att antalet anställda bland dessa 14 utvalda företag har ökat ganska kraftigt. Nu finns det inga siffror för år 2013 än men jag vet att flertalet företag har rekryterat och nyanställt under året. Det dröjer dock ett tag innan dessa siffror presenteras på ratsit.

Jag skrev för ett tag sedan i ett inlägg att arbetsmarknaden för brandingenjörer förväntas hamna i balans år 2017, där jag hänvisade dessa uppgifter till Saco. huruvida Saco har rätt eller inte går ju ännu inte att säga och jag tror det är mycket svårt att försöka förutspå marknaden så långt fram i tiden.

Nu får vi inte på något sätt glömma bort att dessa 14 företag jag har tittat på inte representerar hela arbetsmarknaden. De absolut största enskilda arbetsgivarna till brandingenjörer finns med bland dessa 14 men jag har utelämnat flertalet stora "multikonsult"-företag som tillsammans har många brandingenjörer. Jag har också helt utelämnat alla räddningstjänster vilka tillsammans har väldigt många brandingenjörer anställda.

En annan detalj är att jag bara har tittat på sådana företag som nu existerar. Det kan ju vara så att det finns företag som under denna tidsperiod har gått i konkurs eller på annat sätt upphört att existera och att deras antal anställda har minskat. Mig veterligen har något sådant inte inträffat men jag vill bara påpeka att mina siffror och slutsatser kanske inte helt rättvist avspeglar hela verkligheten.

Även om min slutsats är att man med mitt underlag inte kan dra några slutsatser är det fortfarande trevligt att skapa lite statistik och att försöka se vartåt trenden går. Utifrån mina (om än något begränsade) siffror ser ju trenden väldigt bra ut och arbetsgivarna anställer glatt fler brandingenjörer. Vi får hoppas att denna utveckling håller i sig.

En liten notis är också att detta är inlägg nr 100 här på bloggen.

Statistik för 14 brandingenjörsföretag.

Ok, här kommer också ett ganska nördig inlägg, men enligt mig ett mycket intressant sådant.

Jag har tittat på hur många anställda olika arbetsgivare har haft de senaste tre åren. Jag har hämtat siffrorna på ratsit och där får jag tillgång till siffrorna för just de tre senaste åren. Det går säkerligen att komma över siffror även längre bakåt i tiden vilket hade varit mycket intressant men jag nöjer mig med denna metod då den är väldigt enkel.

Det finns dock vissa problem och hinder för att göra en fullständig sammanställning. Vissa bolag har väldigt mycket fler anställda och då går det omöjligt att få reda på statistiken för just brandingenjörer, ett exempel på sådana bolag är Bengt Dahlgren, Grontmij, Sweco, Tyrens, WSP med flera.

Andra företag har jag tyvärr fått ta bort från denna jämförelse då majoriteten av de anställda inte är brandingenjörer utan säljare av exempelvis brandlarm eller brandsläckare mm. Ett exempel på ett sådant bolag är Dafo. De har ca 130 anställda men då ett allt för stort antal inte är brandingenjörer skulle detta påverka statistiken allt för mycket tyvärr.

Något värt att nämna är företaget FSD. Där har en uppdelning skett och jag har helt enkelt bara summerat bolagen Fire Safe Design, FSD Malmö, FSD Göteborg och FSD Stockholm och redovisar dessa 4 som ett enda företag.  Vad gällde FSD lyckades jag ändå få fram ett resultat, vilket jag dock inte lyckades få med företaget Säkerhetspartner där jag inte fick till antalet anställda jämfört med vad de presenterar på sin hemsida.

Jag har utgått från företagen som finns listade i kolumnen ute till vänster här på bloggen och sållat bort alla bolag som inte är rena "brandingenjörs-företag". Detta leder till att många relevanta arbetsgivare försvinner från denna sammanställning men så är det tyvärr tvunget att bli. Vissa företag försvann också då jag inte vet exakt vad de pysslar med eller så lyckades jag inte reda ut hur jag skulle hitta dem på ratsit.

Jag lyckades i alla fall få fram statistik för totalt 14 företag. Resultatet för antalet anställda hos dessa 14 företag presenteras i Bild 1 nedan. Bilden kan vara något svår att avläsa för vissa företag. Det går dock att klicka på bilden för att förstora den. Jag har lagt in ett medelvärde med svart streckad linje. För de detaljerade siffrorna, se tabell 1 längre ned i inlägget.

Bild 1. Statistik över antalet anställda för 14 företag.

När jag ändå satt och tog fram statistik för respektive företag tänkte jag att jag lika gärna kan titta på vad de har för omsättning. (omsättning är ett företags samlade intäkter för en given tidsperiod, i detta fall ett kalenderår). Resultatet av detta redovisas i bild 2 nedan. Även här kan det vara lite svårt att avläsa exakt för ett visst företag. Jag har även här lagt in ett snitt som en svart streckad linje.

Bild 2. Statistik över omsättningen för 14 företag.

För respektive företag anges också den genomsnittliga lönen per anställd men jag anser att det är för mycket okända faktorer som påverkar lönen. Exempelvis skiljer lönen ganska mycket mellan en nyutexaminerad och någon som jobbat i 20 år. Därför väljer jag att inte redovisa detta.

För att förtydliga lite exakt vad det är jag har gjort redovisar jag nedan en tabell med alla siffror jag har använt mig av när jag skapat diagrammen ovan. Här kan du som är intresserad läsa av de exakta siffrorna för respektive företag om du vill. Alla grunddata jag hämtat från ratsit och använt mig av redovisas alltså i tabell 1 nedan.

Ball 1. Grunddata för 14 företag: antal anställda och omsättning.

Vecka 46

Tänkte presentera vad som har hänt i veckan.

Måndag:
Skrev rapport till exjobbet hela dagen. Gjorde en djupdykning i lagstiftningen för tunnlar, det finns ganska många olika lagar som kan vara aktuella vid ett tunnelbygge.

Tisdag:
Jag spenderade tisdag förmiddag ute i Täby på konferensen "Brandskydd 2013". Efter lunch åkte jag in till centrum igen då jag skulle intervjua en brandingenjör på Johannes brandstation om några tunnlar i Stockholm. Intervjuerna var en del i mitt examensarbete. Intervjun gick mycket bra och jag fick lära mig mycket intressanta detaljer. Just tunnlar och säkerheten där är ett väldigt intressant ämne.

Onsdag:
Jag spenderade hela onsdagen i Täby då konferensen höll på även denna dag.

Torsdag:
Började med att gå igenom anteckningarna från tisdagens intervju och skrev rent dessa. Lade resten av tiden på att skriva på min rapport.

Fredag:
Jag la i princip hela dagen på att gå igenom och korrigera massa detaljer i min rapport. Anledningen var att jag på fredag eftermiddag skickade rapporten till min handledare på trafikverket. Han ska kika igenom rapporten och kolla på upplägget och så att jag inte missuppfattat något kring lagstiftningen mm, det är lätt att råka få något om bakfoten när det blir mycket snårig lagstiftning att hålla ordning på. Rapporten är nu uppe i 45 sidor.

Så har det sett ut nu i veckan. Det börjar dra ihop sig och det är nu inte allt för lång tid kvar innan jag ska presentera mitt exjobb.

Jag tänkte nu också göra en liten uppföljning till detta inlägg med en ny graf över antalet ord jag har skrivit i rapporten. Jag har nu också plockat bort alla helgdatum från diagrammet då jag har som målsättning att vara helt ledig på helgerna (vilket jag hittills lyckats med).

Som ni kan se i grafen nedan är rapporten nu uppe i nästan 14000 ord. Inte för att min målsättning på något sätt är att försöka skriva så många ord som möjligt, utan för att jag tycker att det är väldigt intressant att föra statistik kring saker och ting. Det är alltid roligt att göra grafer, är min generella åsikt :)

Brandskydd 2013

Brandskydd 2013 - En nationell konferens om byggnationstekniskt brandskydd.

Detta är en konferens som går av stapeln nu vecka 46 under tisdag och onsdag. Jag kommer att vara på plats båda dagarna efter att ha fått en inbjudan av BRINN. Totalt kommer det att finnas 10 representanter från BRINN på denna konferens, så det ska bli trevligt att träffa lite brandingenjörer från LTU nu i veckan.

Om ni följer länken högst upp kan ni klicka er fram till programmet och vilka ämnen som ska diskuteras och vilka företag mm som kommer att finnas representerade. Bland annat är det representanter från Bengt Dahlgren, Tyréns, Brandskyddslaget, MSB, SP och Brandforsk som kommer att prata på konferensen. Bland annat kommer Ulf Wickström från SP att prata, han är också lärare i flera kurser på brandingenjörsprogrammet uppe i Luleå.

Som ni kan se finns alla de företag/myndigheter nämnda ovan också med i listan över möjliga arbetsgivare ute i listan till vänster.

Vecka 45

Så har ytterligare en vecka passerat. Jag har inte lagt så mycket tid på jobbet denna vecka utan fokus har legat på mitt exjobb. Det enda jag egentligen gjort på jobbet är en säkerhetsutbildning för att kvalificera mig till ett passerkort på ett sjukhus där vi ska utföra lite arbete framöver. 

Att mest fokus har nu legat på mitt examensarbete är helt naturligt då jag kommer att presentera det muntligt om fem veckor.

I veckan har jag genomfört ytterligare tre intervjuer, en angående Stockholms tunnelbana, en angående Klaratunneln och den sista med räddningstjänsten angående Arlandabanan. Själva rapporten börjar ta form nu och det mesta av resultatet är nu skrivet. Jag har bara en enda intervju kvar kommande vecka och sedan har jag allt det material som krävs för att helt bli färdig med rapporten.

Ett problem har dock varit att en av mina frågeställningar handlar om vilken lagstiftning som varit aktuell för respektive projekt jag tittat på. Lagstiftningen är något snårig att till 100% reda ut och förstå. Det är olika lagar för tunnelbana, tåg och vägtunnlar och de olika lagarna ändras, byter namn, ersätts och det är något komplicerat att reda ut detta utan tidigare erfarenheter kring just denna detalj. Lagtext har ju också en förmåga att inte vara helt lättläst så det tar ju ett tag att gå igenom alltihopa och sedan sammanfatta vad man kommit fram till.

Hänt i veckan

Måndag
Måndagsmöte på kontoret, ett möte där vi gick igenom vad som kommer hända i veckan etc. Hade sedan intervju till mitt examensarbete kring projekten Arlandabanan och Citytunneln (Malmö). Intervjuade också en person på Storstockholms brandförsvar om räddningstjänstens åsikt kring och planering inför insats ned i trappschakt, exempelvis då de gör insats ner i en tunnel. Det går åt ganska mycket tid till dessa intervjuer då jag ska förbereda mig samt åka till olika kontor och brandstationer mm.

Tisdag
Skrev rent anteckningarna från gårdagens intervjuer. Genomförde ytterligare två intervjuer, en om Tranebergstunneln som invigdes så sent som för en vecka sedan här i Stockholm och en om "Lainzertunneln" som finns strax utanför Wien, jag träffade en person här i Stockholm som varit på ett studiebesök i tunneln.

Onsdag
Hela onsdagen spenderades med att resa till och från Malmö samt att jag på plats i Malmö intervjuade en person där på räddningstjänsten angående Citytunneln Malmö.

Torsdag
Lade största delen av torsdagen på att skriva rapport till mitt examensarbete. Var på eftermiddagen med och gjorde en besiktning av en matvarubutik som håller på att byggas. Besiktigade alla brandtekniska installationer och utrymningsvägar mm.

Fredag
Först skrev jag mitt första besiktningsprotokoll från gårdagens besiktning. Sedan blev det lite skrivet på exjobbsrapporten också. Kontoret hade en 5-timmars arbetsdag då det var "dag före röd dag" så även jag gick hem tidigare.

Som ni ser är det mest exjobb och lite mindre jobb som gäller nu för tillfället. Jag ska hålla min muntliga presentation om mitt examensarbete om ca 6 veckor och måste därför vara klar med rapporten om ca 5 veckor. Jag har genomfört 10 av de 14 planerade intervjuerna och har nu det mesta materialet klart för att kunna skriva resultatet i min rapport. Jag lägger medvetet fokus på mitt exjobb för att verkligen bli klar i tid.

Statistik examensarbete

Jag har ju en viss förkärlek till Excel och jag gillar dessutom att föra statistik över saker och ting. Jag satt och funderade kring hur produktiv jag verkligen är med mitt rapportskrivande till exjobbsrapporten.

Efter varje dag som jag har skrivit på exjobbet laddar jag upp en ny version på dropbox (då jag inte har dropbox installerat på jobbet så måste jag ladda upp manuellt). I dropbox finns all historik över gamla versioner kvar så jag kunde snabbt ta reda på hur mycket rapporten har växt med under tidens gång.

Jag påbörjade arbetet med mitt exjobb den 16 september och började skriva på själva rapporten den 7 oktober. Utvecklingen av antalet ord i rapporten visas i bilden nedan, idag är jag uppe i 6917 ord. Det ska bli spännande att se vad det slutar på.

Statistik över antal skrivna ord i rapporten. Klicka för större bild.

Som tur är blir det lite annat att göra också än att bara sitta och skriva rapport. Det blir ju lätt ganska enformigt att sitta 8 timmar om dagen med rapport. Bland annat håller jag på som bäst med att genomföra de intervjuer som ingår i mitt exjobb. Det tar sin tid med resande fram och tillbaka (även om majoriteten av de jag intervjuar jobbar i Stockholm tar det sin tid) och sedan ska materialet från varje intervju renskrivas osv.

Luleå + Göteborg

I torsdags var jag uppe i Luleå igen över dagen för att opponera på en exjobbsredovisning. Opponeringen är ett obligatoriskt moment för att få sin examen.

Den muntliga presentationen gick mycket bra och var intressant att lyssna på och jag kände att min opponering blev lyckad också. Jag hade förberett mig med frågor från det att jag läst rapporten. Då jag nu klarat även detta moment kvarstår för mig nu "enbart" att genomföra min egen muntliga presentation (som är inbokad till den 12 december) och dessutom få rapporten godkänd.

På fredagen begav jag mig ner till Göteborg där jag intervjuade en representant från Trafikverket angående projekt Västlänken. Intervjun är en del i mitt eget examensarbete och det hela gick mycket bra, jag fick mycket intressanta svar på mina frågor. Västlänken är ett intressant projekt ur utrymningsperspektiv och det fanns mycket intressanta lösningar som man valt att ha till det projektet.

På onsdag nu i veckan ska jag ner till Malmö för att genomföra en intervju där med räddningstjänst angående Citytunneln i Malmö, det tror jag också blir mycket intressant.

Boverket och BBR 21

Här kommer ett litet inlägg om Boverkets byggregler.

Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat byggande. De ger ut Boverkets byggregler som innehåller regler och råd kring byggande.

När jag läste årskurs två till brandingenjör på LTU gjorde vi en uppgift i kursen "Drivhus 2: Riskhantering" där vi använde oss lite av Boverkets byggregler (BBR) och då var det upplaga 18 vi gick efter. Detta var samtidigt som BBR 19 höll på att lanserat, en ny upplaga som innehöll ganska stora förändringar. BBR 18 och BBR 19 gällde parallellt under hela år 2012 och från och med 1 januari 2013 var det BBR 19 som gällde. Detta gjorde att när vi läste kursen "husbyggnadsteknik och brandhållfasthet" i årskurs 3 var det BBR 19 vi gick efter.

Den 1 juli 2013 började dock BBR 20 gälla och det är också dessa regler som är gällande nu när detta blogginlägg skrivs. Alltså blev det ytterligare en ny BBR för min del när jag kom ut i arbetslivet.

Som ni märker av texten ovan har det hänt ganska mycket och även om inte ändringarna är så stora mellan version 19 och 20 är det ändå mycket att hålla ordning på.

Anledningen att jag nu skriver detta blogginlägg är att Boverket nu har lämnat förslag på ytterligare en ny version av byggreglerna, BBR 21 som förväntas börja gälla den 1 juli 2014.

En av de stora förändringarna i dessa regler ska enligt Boverket vara lättnader i kraven på student- och ungdomsbostäder för att stimulera byggandet av dessa bostäder.

För mer information kring BBR 21: läs mer på Boverkets hemsida.

Jag kan också passa på att länka till en annan bra brandingenjörsblogg: WUZ

Det var där jag först hittade information kring den kommande BBR 21, se hans inlägg här.

Massor med exjobb!

Håller nu på för fullt med mitt examensarbete. Har kommit igång med att genomföra intervjuer med personer som är insatta i de olika tunnelprojekt som jag analyserar. Jag har nu dessutom kommit tillräckligt långt med mitt arbete för att kunna lägga mycket tid på att skriva  på själva rapporten. Just själva exjobbsrapporten har en förmåga att vara något mer tidskrävande än övriga skolrapporter då man verkligen vill lägga tid på den och verkligen se till att den blir så bra som möjligt. Det kommer att bli mycket material att hantera till rapporten känner jag, totalt är det 14 intervjuer jag ska genomföra där varje intervju tar ca 40 minuter. Det blir en hel del text och information att få med på ett snyggt och överskådligt sätt i rapporten.

Under morgondagen ska jag i alla fall genomföra intervjuer angående Citytunneln i Stockholm samt Förbifart Stockholm. Jag ska intervjua en person från trafikverket angående Citytunneln och två personer (också från trafikverket) angående Förbifart Stockholm.

Det tycker verkligen att exjobbet är både roligt och intressant och jag känner fortfarande att jag valde helt rätt exjobb att göra. Ämnet tunnelsäkerhet (även om jag bara studerar en mycket begränsad del av en en tunnel, själva trappschakten som används vid utrymning) är mycket intressant och jag har kommit i kontakt med mycket kunniga människor.

Vidare nu i veckan ska jag spendera hela torsdagen i Luleå då jag ska upp dit och opponera på ett exjobb. Tur att flyget upp bara tar en timme och tjugo minuter. Fredagen ska jag spendera i Göteborg där jag ska intervjua en person från trafikverket angående projekt västlänken.

Opponering av examensarbete.

Idag fick jag det examensarbete som jag ska opponera på skickat till mig.

Rapporten är på totalt 72 sidor (61 med bilagor borträknade) och presentationen där jag ska vara med och opponera kommer att ske torsdagen den 24 oktober, alltså om en vecka. Titeln på detta exjobb är: "Riskbilden i Stockholms län - avseende farliga ämnen samt bedömning av räddningstjänstens insatsförmåga". Detta arbete är skrivet av en brandingenjör som gått(går) i samma klass som jag.

Även om det är en lång rapport ser jag fram emot läsningen då det är ett mycket intressant ämne att skriva ett examensarbete kring. Planen är att försöka ha läst igenom hela rapporten på fredag denna vecka och ha mina frågor färdiga senast söndag. Detta kommer leda till att jag har i alla fall tre dagar i reserv om jag skulle behöva läsa om eller göra om något.

Opponeringen går ut på att jag ska läsa igenom rapporten och därefter därefter ge feedback kring saker som varit bra/dåliga. Det finns här en punktlista att gå efter med saker man ska tänka på. Sedan ska även den muntliga presentationen kommenteras (denna del av opponeringen är muntlig), där ges också lite frågor kring arbetet muntligt.

Full fart med exjobbet

Mitt examensarbete fortlöper helt enligt plan och jag har nu anmält mig till en muntlig redovisning i december. Den 24 oktober ska jag upp till Luleå för att opponera på en annan brandingenjörs exjobbspresentation och i december ska jag således upp och presentera mitt eget.

Idag har jag besökt A-trains kontor där jag träffat och pratat med säkerhetschefen och en tunnelsäkerhetsexpert. A-train äger och driver Arlandabanan och jag fick en genomgång av säkerheten vad gäller utrymning ur deras tunnel ute vid Arlanda. Jag ska träffa dem igen nästa vecka för att genomföra en intervju till mitt examensarbete. Dagens möte var av "förberedande karaktär" så att jag fick en inblick i tunneln och så att de fick veta lite mer om mitt exjobb.

Jag har nu kommit till den fas i exjobbet där jag ska intervjua personer angående de olika tunnelprojekt i Sverige som jag analyserar i min omvärldsanalys. Jag kommer också att ha möjlighet att ställa frågor till räddningstjänsten i Wien angående en lång tunnel där och förhoppningsvis kommer jag att kunna genomföra en intervju angående en dansk tunnel också.

Jag har nu planerat in en resa till Göteborg där jag ska träffa en person från trafikverket angående projekt västlänken samt att jag ska ner till Malmö och träffa en person från räddningstjänsten där angående Citybanan i Malmö.

Resterande personer som jag kommer att intervjua om diverse projekt jobbar i Stockholm så jag kommer att ha möjlighet att träffa dem här vilket underlättar det hela något.

BBR + Brandskyddsdokumentation

Här kommer ett spretigt inlägg som handlar som vad man jobba med som brandingenjör och lite kring att det finns ett stort behov av våra kunskaper.

Om man som jag väljer att efter sina studier till brandingenjör gå mot att bli brandkonsult kommer man att få jobba mycket med BBR, boverkets byggregler.

I avsnitt 5:12 i BBR står det att "en brandskyddsdokumentation ska upprättas", och sedan följer information om vad som ska finnas i brandskyddsdokumentationen. Om man sedan läser på boverkets hemsida står det "Vid större byggprojekt är det lämpligt att ta hjälp av en brandkonsult för att projektera brandskyddet och ta fram en brandskyddsdokumentation" och det är här som jag som brandingenjör kommer in i bilden.

Att ta fram en brandskyddsdokumentation utan att ha någon erfarenhet eller kunskap av detta sedan tidigare är inte helt lätt och kommer antagligen leda till att man får avslag på bygglovet från kommunen. Det är väldigt mycket man ska ta hänsyn till och det kan vara svårare än man tror att tolka och tillämpa dessa regler.

Förhoppningsvis kontaktar man oss brandingenjörer i ett tidigt skede så att vi snabbt kan tala om vad som är genomförbart och inte. Det värsta som kan hända är att vi blir kontaktade när alla ritningar och handlingar är helt färdiga och inte alls stämmer överens med kraven på brandsäkerhet, exempelvis antalet utrymningsvägar, brandcellindelning mm. Det kan då krävas mycket jobb för att få tillstånd att bygga och hade blivit avsevärt billigare att ha med oss från början.

Jag tycker att det är väldigt roligt att ena veckan få sitta med brandsäkerheten i en kyrka för att därefter vara med och projektera en skola, samtidigt som man är delaktig i arbetet med en ny hockeyarena. Det blir en stor spridning och bredd i det man gör och inget projekt är det andra likt. Man kommer i kontakt med mycket duktiga människor och gör man ett bra jobb får man så klart fler uppdrag av dessa sedan. Jag trivs otroligt bra med mitt val av utbildning och ångar inte en sekund att jag började plugga brandingenjör på LTU.

Är det oundvikligt och obligatoriskt att som utexaminerad brandingenjör sitta och arbeta med brandskyddsdokumentationer? Absolut inte, men det är en stor del av vad de flesta brandingenjörer arbetar med. Det finns de brandingenjörer som är specialister och enbart jobbar med ventilationsfrågor, tunnelsäkerhet, människors beteende vi brand, riskanalyser, kärnavfallshantering, etc. Precis som jag skrivit tidigare här på bloggen finns det en otroligt stor bredd på yrkeslivet och möjligheterna som brandingenjör.

Exjobbet

Nu har examensarbetet tagit ganska bra fart och jag känner att det går något bättre än jag planerat och jag ligger nog bra till tidsmässigt. Det är ju skönt att ha lite extra utrymme om något skulle strula till sig...

Att sitta på ett kontor med enbart brandingenjörer skapar en väldigt skön miljö för att arbeta med ett exjobb så som jag gör. Dels kan jag ta en paus när de andra diskuterar något problem eller liknande vilket jag tycker är mycket lärorikt att lyssna på och inflika lite frågor. Det är ju mycket nytt för mig som är ny på arbetsmarknaden. En annan fördel är att jag kan fråga om tips och råd när jag har några funderingar och mina kollegor hjälper väldigt gärna till. Jag försöker så klart göra allt själv men man lär sig väldigt mycket av att sedan diskutera igenom sina tankar med brandingenjörer som jobbat med detta i flertalet projekt.

Jag har också kommit i kontakt med väldigt mycket människor inom ämnet tunnelsäkerhet. Då jag ska göra en omvärldsanalys av utrymning i trappor från tunnlar och intervjua insatta personer så som projektledare, myndighetspersoner och räddningstjänst har jag nu pratat med ett stort antal människor. Jag har väl i princip listan över projekt som jag ska titta på färdig, det som återstår är att få kontakt med personer insatta i projekt utanför Sverige, något som är lite trixigt. Men jag har hittat en svensk projektledare som varit och besökt en tunnel utanför Wien som jag ska intervjua och jag håller nu på och försöker få kontakt med räddningstjänsten i Wien för att kunna intervjua en person där (jag kommer att maila en enkät).

Det har också gått mycket smidigt att hålla kontakten med mina handledare. Jag har ju en handledare från LTU som jag har kontinuerlig telefonkontakt med samt att jag skickar statusrapporter över det arbete jag presterat. Jag hör också av mig till min handledare från trafikverket (som jobbar i Luleå) både för att ibland få hjälp, men också för att kontrollera att jag är på väg åt "rätt håll" med mitt exjobb.

Än så länge har det flutit på bra och jag hoppas att det ska fortsätta så. Det börjar nog bli dags att kolla upp lite närmare vad det finns för datum tillgängliga för att presentera exjobbet muntligt på LTU. Förhoppningsvis kanske jag kan genomföra en presentation i december och i samma sväng bli helt färdig med rapporten. Det känns riktigt skönt att jag snart är helt klar med mina studier till brandingenjör.

Examensarbete är ett arbete man gör i slutet av sin utbildning (ensam men i undantagsfall två personer tillsammans) där man ska visa att man kan tillämpa de kunskaper man lärt sig i utbildningen. Examensarbetet som brandingenjör här på LTU omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar en läsperiods heltidsstudier (en halv termin). Arbetet ska redovisas muntligt där övriga studenter blir inbjudna, handledarna är närvarande plus att en annan student opponerar på den redovisning man gör. Det ska också skrivas en rapport på det man gjort. Det ingår också att man närvarar på minst två andra exjobbsredovisningen samt att man opponerar på en redovisning för att man ska få sin examen. Jag har närvarat på två redovisningar redan (jag har varit på ca 10 stycken, det är mycket intressant att se vad andra studenter gjort för intressanta exjobb) och ska åka upp till Luleå den 24:e oktober för att opponera på en annan brandingenjör som då ska redovisa.

Alla examensarbeten som görs på LTU läggs upp på hemsidan och där kan alla ta del av och läsa dem. Om ni vill titta på tidigare studenters examensarbeten kan ni klicka på denna länk.

Vad är REI (i brandsammanhang alltså)?

Ibland dyker frågan upp vad REI står för, eller vad EI betyder. Jag har fått frågan av kompisar som läser annat än brandingenjör. Tänkte alltså skriva en liten notis kring detta. Givetvis måste man kunna detta som brandingenjör.

Dessa bokstäver är ett sätt att klassindela byggnadsdelar (dörrar, väggar, fönster osv).

R står för för Bärförmåga
E står för Integritet (täthet)
I står för Isolering

Om bokstäverna följs av en siffra (vilket i de flesta sammanhang är fallet) talar siffran om under hur många minuter byggnadsdelen ska ha kvar sina egenskaper under brandförhållanden.

Om en vägg ska hålla REI 60 innebär detta att väggen ska behålla sin bärförmåga, vara tät samt bevara sina isolerande egenskaper under en brand i 60 minuter. Om ett fönster har klass EI 15 innebär detta att fönstret ska hålla tätt och isolera under 15 minuter brand.

Ett tillämpningsområde är exempelvis att uppföra lägenheter i EI60. Detta innebär att om det börjar brinna i en lägenhet ska inte väggen släppa igenom brand eller rök till närliggande lägenheter samtidigt som den isolerar under denna tid så att det inte blir för varmt på andra sidan väggen.

Genom att nyttja brandklassade material kan en vägg utgöra en brandcellsgräns i en brandcell. Ett rum i en byggnad kan t.ex. utgöra en brandcell. Tanken med detta är att om det börjar brinna i en brandcell ska övriga brandceller i byggnaden förbli opåverkade under den tid som väggarna är klassade. Detta gör att man kan få en säker och trygg utrymning då branden hindras från att spridas okontrollerat. Därför är det viktigt att dörrar i brandceller hålls stängda hela tiden så att man inte ställer upp en dörr med kil, då tappar hela brandcellen sin funktion.

Det finns lite fler bokstäver som kan stå efter tidsangivelsen men det jag beskrivit ovan är vanligast förekommande. Det tillkommer sedan massor av regler kring i vilken situation specifika krav ställs, men syftet här var bara att beskriva lite kort vad REI står för och betyder i brandsammanhang.

Vill man läsa mer om reglerna kring detta så är det boverkets byggregler (BBR) som gäller. Dem hittar ni här. Som ni ser är det BBR 20 som gäller nu. BBR 19 trädde i kraft så sent som 1 januari 2012 och ersattes av BBR 20 den 1 juli 2013. BBR 20 bjuder dock inte på några större förändringar utan är mest lite detaljer som justerats.

Vill man läsa reglerna som gäller för brand är det kapitel 5 som gäller. Detaljerna jag hämtade kring REI finns i avsnitt 5:231 (sid 17-18).

Varför Stockholm

Jag skrev i förra inlägget att jag känner att jag flyttat till rätt stad, tänkte skriva lite kort om det i detta inlägg.

Jag har haft som mål att flytta till och jobba i en av de större städerna här i Sverige. Visserligen hade jag lite idéer om att söka mig till Norge också men jag la ju ner de planerna för att försöka stanna i Sverige istället. "En av de större städerna i Sverige" innebär för mig Stockholm, Göteborg eller Malmö. Jag har dock egentligen aldrig varit intresserad av att flytta till vare sig Malmö eller Göteborg, så indirekt är det väl Stockholm jag har som mål att flytta till.

Av en händelse fick jag se en jobbannons från ett företag i Stockholm och valde att söka tjänsten. Jag fick åka ner på intervju och det passade dem lika bra som mig att jag till en början skulle få en begränsad tjänst samtidigt som jag skulle skriva mitt examensarbete. Detta har lett till att jag nu är bosatt i Stockholm där jag jobbar och skriver examensarbete.

Fördelarna med att jobba som nyutexaminerad brandingenjör i Stockholm är att väldigt många företag har kontor här vilket innebär att det finns många potentiella arbetsgivare. Här finns också mycket aktivitet vad gäller nybyggnationer och ombyggnationer kombinerat med att projekten finns från väldigt enkel karaktär till väldigt stora och komplexa. Detta leder till att det finns en väldigt stor erfarenhet på färetagen som man kan lära av som nyanställd.

Jag hade också turen att hitta ett boende via blocket som jag trivs mycket bra, svårigheterna med att skaffa boende här är ju den stora nackdelen med Stockholm. Jag är inte alls sugen på att skuldsätta mig för mycket för att köpa ett boende så håller mig nog till att hyra ett tag framöver.

Första veckan

Efter att under en veckas tid ha skrivit exjobb parallellt med min timanställning som brandingenjör på ett kontor i Stockholm känner jag att jag har hamnat helt rätt. Jag har valt rätt utbildning, rätt examensarbete, flyttat till rätt stad och sökt rätt jobb.

Vad gäller exjobbet har det hänt mycket under veckan. Jag har varit i kontakt med många människor på trafikverket, flertalet företag, räddningstjänst mm för att söka information kring utrymning i höga trappschakt från olika tunnelprojekt. Det hela är mycket intressant och jag kommer att få träffa många duktiga människor. Bland annat kan jag tipsa om att kika på arbeten som Karl-Fridolf på LTH har varit delaktig i och skrivit. Där finns det mycket som ligger nära det som jag nu skriver exjobb om.

Vad gäller arbetslivet har jag fått en lugn och bra start med all den hjälp jag behöver. Precis som vi (jag och min chef) kommit överens om blir det lite mindre arbete så här i början med avsikten att det sakta men säkert ska växa till en ca 20 timmar arbete i veckan. Det har varit mycket att sätta sig in i under veckan som varit, alla de rutiner och tillvägagångssätt som finns inom företaget. Jag har fått vara med i några projekt där jag fått lösa lite problem (av enklare karaktär såklart) men det är mycket intressant att vara med "på riktigt". Man har så klart högre krav på sig att prestera när man får en uppgift i arbetslivet jämfört med hur det var under utbildningen.

Även om det hade varit roligt att arbeta fler timmar känns det bra att få ett fokus på mitt exjobb så att jag verkligen får den tid som krävs för att bli klar till årsskiftet, vilket är mitt mål. Redan nu känns det som att jag kommer lägga mycket mer än de 400 timmar som mitt exjobb ska motsvara, men det gör mig ingenting då det är väldigt intressant och då jag lär mig väldigt mycket inför arbetslivet. Företaget jag nu jobbar på har varit inblandade i flertalet tunnelprojekt och tycker att mitt examensarbete verkar intressant då det saknas studier på området.

Två nya länktips

Jag har hittat två nya sidor som jag nu slängt in i länklistan till höger. Jag försöker där samla lite länkar till sidor som kan vara nyttiga om man vill veta mer om yrket och utbildningen Brandingenjör!

Första länken går till sidan Brabrandkonsulter. Där finns det lite information och tips om konsultföretag mm. Kan vara intressant både om man vill anlita en kvalificerad brandingenjör eller om man vill veta mer om själva yrket.

Den andra länken går till Brandfritt. Det är en sida som lägger upp artiklar och notiser dagligen på temat brandsäkerhet. Varje inlägg är kategoriserat och man klicka runt på sidan och läsa ganska mycket intressant information.

CSN + Lön

Så var det dags att få CSN igen. Denna termin ska jag enbart studera halvtid då jag bara har examensarbetet kvar att göra, mer om detta i ett tidigare inlägg.

I går trillade min första halvtidsstudie-utbetalning från CSN in på kontot, 4370 kr blev det denna gång där 1404 är bidrag och 3116 är lån. Mitt totala studielån är nu uppe i 188676 kr. En summa som jag inte alls är orolig över att ha i skuld, se mitt tidigare inlägg om vad jag anser om att ta studielån.

Ett nytt inslag i vardagen blir nu att jag kommer att få lön då jag kommer att jobba som brandingenjör. Jag har inte fått en fast anställning och har därför inte fått en fast månadslön utan kommer att få en timlön. Lönen ligger på 162 kr/h.

Om man vill jämföra detta med att få full summa från CSN blir "lönen" från CSN 56,4 kr/h (inkl. lån) eller 17,7 kr/h (exkl. lån) om man räknar på att man studerar 40 timmar per vecka eller i genomsnitt 160 timmar per månad. Detta beräknat på summan 9024 kr varav 2828 är bidrag.

Jag har ju inte börjat jobba än men kommer att ha min första dag på jobbet nästa vecka, den 16:e september. Min första lön blir alltså utbetald i slutet av oktober. Det är ännu inte klart hur mycket jag kommer att jobba varje månad nu heller, målet och tanken är att jag ska jobba halvtid, alltså ca 20 timmar per vecka. Nu till en början kommer antalet timmar antagligen bli något färre då det tar lite tid innan jag kommer in i min tjänst. Jag vet alltså inte hur framtiden ser ut riktigt men det är roligt att spekulera lite kring det i alla fall.

Timlönen på 162 kr/h gäller alltså så länge jag är deltidsanställd. Tanken både från min arbetsgivare och mig själv är att deltidsanställningen ska övergå till en fast anställning efter nyår då jag är klar med mitt examensarbete. Detta förutsätter dock att företaget har nog med uppdrag och arbete för att det ska vara befogat att anställa mig. En eventuell lön för en fast anställning hamnar på strax över 30000 per månad. Jag vet inte den exakta siffran men jag vill i alla fall ge en fingervisning om ungefär hur lönen ligger som nyanställd brandingenjör. Jag har i ett tidigare inlägg presenterat lönestatistik för brandingenjörer, nu är det roligt att följa upp det och jämföra med sin egen situation.

Inget är alltså på något sätt spikat angående en framtida fast anställning, det kommande året kommer att bli mycket spännande för min del.

Antagningsstatistik 2013

Jag tänkte nu komma med en mindre uppföljning till mitt tidigare inlägg Statistik över betyg för antagning till brandingenjör.

Denna jämförelse kommer inte att bli alls lika utförlig utan jag kommer bara att titta på och jämföra vilket gymnasiebetyg som krävs mellan Lund och Luleå. Jag har också räknat om de äldre gymnasiebetygen för att kunna jämföra dem med dagens där maxbetyget är 22,5 istället för tidigare 20. Se mitt länkade inlägg ovan för info kring detta.

Till och med antagningen hösten 2012 såg grafen ut som följande:

Bild 1. Betyg till och med 2012

Nu har jag i all enkelhet gått in på VHS och hämtat gymnasiebetygen för andra antagningen till brandingenjörsutbildningen i Lund respektive Luleå och grafen ser nu ut som följande:

Bild 2. Betyg till och med 2013

Vi ser alltså tendenser till fallande betygsgränser för att bli antagen som brandingenjör. På LTU (Luleå) ligger nu gränsen på 17.7 och på LTH (Lund) ligger nu gränsen på 19.69. I Luleå var det i år 35 antagna och i Lund 53 antagna.

Examensarbete + anställning

Efter en sommar av relativt få inlägg här på bloggen är det nu dags att sätta igång skrivandet igen.

I detta inlägg tänkte jag sammanfatta hur jag ligger till i min utbildning och presentera hur min kommande termin ser ut.

Jag har som bekant läst de tre första åren till brandingenjör och ska nu påbörja mitt sista halvår, dock inte helt enligt kursplanen. Enligt ordinarie kursplan ska jag nu läsa mitt examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng över kommande två läsperioder samtidigt som jag ska läsa två kurser, en varje läsperiod. Den kurs som ska läsas den första läsperioden är miljögeoteknik - förorenad mark och kursen för andra läsperioden är en valfri kurs.

Jag har dock redan läst in kursen miljögeoteknik och jag har valt att tillgodoräkna mig kursen projektkurs brandteknik som jag läste under första året. Jag har skrivit om detta i ett tidigare inlägg.

Detta medför att jag nu alltså enbart ska skriva mitt examensarbete och jag har dessutom möjligheten att göra det var jag vill rent geografiskt då jag läst klart mina kurser i Luleå. Jag har tidigare skrivit om vad jag själv ska göra som examensarbete, denna plan kvarstår och ska genomföras nu under kommande termin.

En nyhet är dock att jag parallellt med exjobbet har fått en anställning som brandingenjör på en konsultfirma i Stockholm. Jag nämnde det lite hastigt i ett tidigare inlägg då jag skrev om Norges oljeindustri. Planen är att jag ska jobba halvtid som konsult fram till nyår samtidigt som jag skriver mitt examensarbete på halvtid och därmed bör vara färdigutbildad brandingenjör om ett halvår (alltså vid årsskiftet). Jag förväntar mig att själva examensbeviset kommer att dröja något pga byråkrati osv.

Jag vet inte exakt vad min anställning går ut på och jag vet inte exakt vad jag kommer att jobba med under mitt kommande halvår som deltidskonsult. De brandingenjörer som jag kommer att jobba med verkar mycket trevliga och jag har fått ett mycket bra bemötande när jag har varit i kontakt med dem. Min anställning börjar den 16:e september, så fram tills dess får jag bekanta mig med staden då jag nu är nybliven stockholmare samtidigt som jag drar igång med exjobbet.

Jag ska skriva mitt examensarbete åt trafikverket där min handledare arbetar i Luleå. Även min interna handledare från LTU arbetar så klart i Luleå. Jag kommer att få möjlighet att sitta på kontoret i Stockholm där jag ska arbeta och skriva mitt examensarbete, jag kommer alltså att sitta heltid på kontoret där jag jobbar halva tiden och skriver exjobb halva tiden. Att jag är så långt från Luleå är inte ett problem i och med möjligheterna till kommunikation via telefon och mail mm. Min handledare från trafikverket brukar dessutom resa mycket och vi kommer därmed att ha möjlighet att träffas för möten här i Stockholm.

Det var en sammanfattning om läget för tillfället. Bloggen kommer alltså den närmsta framtiden att handla om övergången från mina universitetsstudier till arbetslivet som brandingenjör.

Att ta sig till Luleå.

Det finns ju lite olika alternativ till att ta sig upp till Luleå.

Första gången jag var i Luleå var då jag sökt brandingenjör på LTU som förstahandsval och fick en inbjudan att besöka universitetet före sommaren. Jag köpte tågbiljett och åkte nattåg från Skövde till Luleå, en resa som tog ungefär 16 timmar. 16 timmar är väldigt lång tid, även om man sover på tåget. SJ har dessutom en förmåga att råka ut för diverse förseningar.

Andra gången jag åkte upp var när jag flyttade upp till lägenheten för att börja plugga. Jag åkte då bil upp tillsammans med mina föräldrar för att få med mig lite saker till lägenheten. Detta är också en lång resa att genomföra men vi valde att åka nattetid vilket underlättade då det inte var någon trafik på vägarna. Att vi var flera i bilen gjorde ju också att vi kunde turas om att köra.

Sedan dess har jag kombinerat tåg och flyg, den lösning som passar mig absolut bäst. Jag åker tåg upp till Stockholm och flyger sedan från Arlanda till Luleå airport (tidigare kallax). Själva flyget tar bara lite mer än en timme. Så länge man bokar sitt flyg i god tid kostar det inte alls mycket. Den billigaste biljetten jag har bokat kostade ca 300:- för flyg enkel resa och den dyraste ca 1000:- enkel resa.

Flygplatsen ligger en bit utanför stan, så när man väl landat i Luleå får man antingen ta bussen in till stan alternativt boka en taxi. Man kan boka en delad taxi och kan då komma undan relativt billigt, senast gav jag 200 kr för att åka från flygplatsen till lägenheten med delad taxi. Om man väljer att ta bussen in till stan får man byta buss där för att sedan komma ut till universitetsområdet, lite krångligare men också lite billigare än taxi. Jag tycker att det är värt att boka en taxi för att bli skjutsad hela vägen fram till ytterdörren.

Jag är inte helt säker, men om man anländer till Luleå med tåg eller flyg dagen/dagarna före nollningen börjar så blir man hämtad av folk från universitetet som står vid tågstationen och vid flygplatsen och skjutsar dig som ny student.

Vare sig man väljer flyg eller tåg så är det alltid en bra idé att boka så snart man kan. Priserna går upp ganska snabbt när stora mängder studenter börjar boka biljetter. Väljer man att boka SAS så finns det ett antal ungdomsbiljetter (upp till 25 år tror jag) på deras flyg och då ingår det ett bagage också. Alternativet är att flyga med Norwegian som har låga priser om man är ute i god tid.

Är man student kan man ju hålla ögonen öppna efter studenterbjudanden på billiga resor också. Jag vet att flera klasskamrater hittat resor med SJ för 50 kr, ett alternativ att ta hänsyn till när man är student, även om resan då tar längre tid.

Kebaben i Luleå

Detta inlägg är fristående från själva utbildningen vid Luleå tekniska universitet men ändå relevant om man ska flytta till och bo i Luleå.

Problem nr 1.

Är man från södra Sverige kommer kebaben i Luleå garanterat att vara en stor besvikelse. Kebab finns här att tillgå i form av kebabtallrikar, kebabrullar, kebabpizzor etc så själva utbudet finns. Det som är en besvikelse är kvalitén på själva kebaben, föreställ er den billigaste kebaben från frysdisken på ICA, som de har stekt lite snabbt och sedan serverar som en kebabtallrik... Ryktet säger att Luleås bästa kebab finns på kebab-huset på Skeppsbrogatan men inte heller denna kebab kan mäta sig med den riktiga kebaben som finns i södra Sverige, jag själv har inte ätit på Kebab-huset.

Problem nr 2.

Om man nu väljer att ignorera problem nr 1 och ändå beställer in en kebabpizza eller dylikt från någon av Luleås pizzerior ställs man snart inför det faktum att det inte finns någon kebabsås utan denna har ersatts med... orientdressing...

Även om ni inte tror på mig kan det vara bra att passa på att avnjuta en god kebab innan ni sätter er på tåget/flyget upp till Luleå, så att ni ändå är på den säkra sidan.

Sommaren och min ledighet lider mot sitt slut och framöver kommer bloggen att fyllas med inlägg om utbildningen till brandingenjör, arbetsmarknaden etc.

CSN - ett fördelaktigt lån?

Jag tänker här presentera ett inlägg där jag skriver om mina personliga åsikter kring att ta CSN-lån.

Räntan på CSN-lånet är i dag 1,3% och bestäms utifrån snittet av statens upplåningskostnad de senaste tre åren.

Jag har pratat med många som säger att de in i det längsta ska undvika att ta CSN-lån för att kunna vara helt skuldfria när de är klara med sin utbildning. Jag själv tycker inte att det är ett smart upplägg utan föredrar för egen del att ta fullt lån från CSN även att jag inte behöver det. Jag ska förklara och motivera mina åsikter nedan.

Situationen är alltså att man har sedan tidigare tillräckligt med sparade pengar för att kunna genomföra sina studier med enbart studiebidraget och funderar kring huruvida man ska ta studielån eller inte.

Fördel 1 - Den låga räntan

Den låga räntan som idag ligger på 1,3 % gör att det är ekonomiskt fördelaktigt att ta lån från CSN, i praktiken betalar staten mig för att låna pengar, jag ska förklara mer i ett räkneexempel. Här krävs det dock disciplin för att man inte ska spendera pengarna man lånat i onödan. Jag ser ingen vits med att låna pengarna och spendera dem i onödan.

Vi gör en beräkning för ett lån på 100 000 SEK.
Räntan som ska betalas till CSN varje år blir 1,3% * 100 000 = 1300 SEK.

Men, om man inte har ett behov av att låna pengarna så innebär detta att man kan ta de lånade pengarna och sätta in på ett konto med "bra" ränta och därmed tjäna pengar på de lånade pengarna.

Om man som jag sätter in pengarna på Volvofinans bank får man idag 2,2 % i ränta och fria uttag. Denna bank omfattas av den statliga insättningsgarantin och är därmed lika säker som Swedbank, Nordea, Handelsbanken m.fl.

Räntan jag får på pengarna blir då följande:
2,2 % * 100 000 = 2200 SEK

På denna summa ska det betalas 30% skatt. Kvar blir då 0,7 * 2200 = 1540

Och sedan ska räntan till CSN betalas och kvar blir då 1540 - 1300 = 240 SEK.

I praktiken har alltså staten betalat mig 240 kronor för att låna dessa pengar. Denna fördel ensam kanske inte motiverar att man lånar alla dessa pengar, men i kombination med de andra fördelarna jag går igenom nedan tycker i alla fall jag att det är värt att låna dessa pengar.

Fördel 2 - Jag kan betala av hela summan när jag vill

Det finns en gräns för minsta summan som man varje år måste betala av på sitt lån. Däremot finns det ingen gräns för hur mycket man får betala av på sitt lån. Det innebär att om man ser att räntan på banken sjunker eller om räntan på lånet stiger för mycket så kan man betala av  hela lånet på en gång och därmed bli helt skuldfri. Utgångspunkten är ju att inte spendera pengarna i onödan och därmed kommer man att ha möjligheten att betala av lånet, i alla fall stora delar av det.

Fördel 3 - Fördelaktigare än andra lån

När man är klar med sina studier kommer det antagligen att bli aktuellt med någon form av flytt och sannolikheten finns att man tvingas ta ett bostadslån med högre ränta. Pengarna man lånat från CSN kan här fungera som en del av kontantinsatsen och medverka till ett lägre bolån. Jag är dock inte insatt i hur man kan nyttja ränteavdragen på ett bostadslån. Man kan dock inte göra några ränteavdrag för sitt studielån.

Fördel 4 - Skrivs av vid dödsfall

Till skillnad från andra lån kommer inte dödsboet att tvingas betala av studieskulden och dina arvingar kommer att få större tillgångar att ärva än om man haft annan form av lån.

Fördel 5 - ekonomisk buffert

Även om man har pengar nog för att genomföra sina studier utan att ta lån vill jag i alla lägen undvika att hamna i en situation där jag är nyutbildad, tillfälligt utan jobb och dessutom saknar en ekonomisk buffert. Det är en enorm trygghet att ha pengar på kontot vilket gör att man får mycket större frihet och trygghet innan man fått en stadig inkomst. Det kan till exempel underlätta om man måste flytta dit jobben finns, vilket kostar pengar.

Diskussion

Detta inlägg är något vinklat där jag väljer att bara fokusera på fördelarna med att ta studielån. Jag anser dock att jag har byggt bort de flesta nackdelar och risker i och med att motsvarande lånebeloppet placerat på ett konto och därmed ger möjlighet till omedelbar amortering om man så vill. Jag rekommenderar enbart att placera pengarna på ett bankkonto som omfattas av insättningsgarantin, en i mina ögon trygg placering. Jag vill varna för att spekulera med pengarna genom att sätta in dem på ett konto utan insättningsgaranti alternativt placera dem på börsen i form av fonder eller aktier, det bör man akta sig för med lånade pengar.

Situationen där man tvingas ta ställning till huruvida man ska ta lånet eller inte uppstår ju egentligen bara om man har sedan tidigare sparade pengar eller om man väljer att jobba extra under studietiden och då gäller mitt resonemang ovan.

Är man tvungen till att ta ett studielån är det inte mycket att tveka på, då är det bara att acceptera och ta lånet. Det kan ju fortfarande vara en idé att försöka spara undan i alla fall en liten del av lånet i sådana fall för att bygga upp någon form av buffert.

Alla kanske inte håller med om mitt resonemang, men jag hoppas att jag har gett en ny synvinkel på studielånet till i alla fall någon. Om ni har några frågor eller funderingar till vad jag skrivit ovan är det bara att skriva i kommentarsfältet.

Första antagningen HT2013

Grattis alla ni som blivit antagna nu efter att första antagningsbeskedet kom idag.

Se nu till att söka bostad så snart det bara går. Om ni inte har registrerat er i någon bostadskö så är det lämpligt att göra det omgående och dessutom komma igång och söka bostad med en gång.

Det är följande två bostadsköer som är aktuella för studenter i Luleå:

Lulebo och Lindbäcks.

Om detta inte resulterar i något boende finns det några andra sätt att lösa problemet på. Dels kan ni kika på mystudentstore och blocket.

På mystudentstore är det många studenter som lägger upp boende, dels om de söker en inneboende under längre period och dels de som erbjuder boende under nolleperioden enbart. På blocket finns det många som hyr ut ett rum till studenter.

Vidare kan man kontakta olika vandrarhem för att få ett tillfälligt boende innan man löser situationen permanent.

Här finns också en facebookgrupp där folk erbjuder boende till studenter.

Statistik över betyg för antagning till brandingenjör

Med anledning av mitt förra inlägg där jag jämförde antalet sökande till utbildningen som brandingenjör i Luleå respektive Lund tänkte jag att det kan vara intressant att göra en liknande jämförelse mellan betygen som krävs för att bli antagen.

Att göra en jämförelse rakt av mellan åren 2003 och 2012 går inte, då betygssystemet har hunnit ändras under dessa år. Jag har också valt att bortse från vissa betyg, då man tidigare kunde bli antagen med gymnasiebetyg (maxvärde 20), äldre gymnasiebetyg (maxvärde 5), betyg från folkhögskola, högskoleprov samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet och gymnasiebetyg med komplettering.

För förenkla det hela har jag valt att enbart jämföra gymnasiebetyg, gymnasiebetyg med komplettering och högskoleprovet. Jag har alltså valt att bortse från antagna med gymnasiebetyg av äldre system, betyg från folkhögskolan samt högskoleprov med arbetslivserfarenhet. Detta påverkar så klart min jämförelse mellan åren 2003 till 2009, men var nödvändigt för att kunna göra en något överblickbar jämförelse. Vill man ha med dessa urvalsgrupper får man leta upp siffrorna och göra en egen jämförelse med dessa.

Jag har valt att enbart jämföra betygen från urvalsgrupp 2 i antagningen till utbildningen.

För att presentera alla siffror väljer jag att göra detta i en tabell. Som vi kan se har jag gjort två tabeller i figur 1, en oviktad och en med viktade betyg. Detta då högsta poäng tidigare var 20.0 för gymnasiebetyget men idag är höjt till 22.5 i och med meritpoängen. I den viktade tabellen har jag helt enkelt beräknat hur stor procent av maxbetyget som siffran motsvarade och sedan beräknat om detta med samma procent fast för 22.5 i maxbetyg och på så sätt fått fram mina viktade siffror. Att beräkna om betygen på detta sätt motsvarar inte verkligheten och en viktning kan göras mer komplex och omfattande men jag nöjer mig med denna metod för att få en ungefärligt resultat.

Figur 1. Tabell med jämförelse av betyg

De betyg som jag har beräknat om är markerat med rött i figur 1. De olika förkortningarna i samma figur betyder följande; Gymnasie (gymnasiebetyg), komp (gymnasiebetyg med komplettering) och HP (Högskoleprovet).

För att kunna få en bättre överblick har jag gjort tre grafer, en för de oviktade betygen, en för de viktade betygen och en där jag bara jämför de viktade gymnasiebetygen mellan de båda skolorna.

I de båda graferna nedan (figur 2 och 3) står förkortningarna för följande. GB (gymnasiebetyg), KB (kompletterat gymnasiebetyg) och HP (högskoleprovet). Linjerna för gymnasiebetyg avläses på den vänstra lodräta axeln och linjerna för högskoleprovet avläses på de högra lodräta axlarna. Alla betyg som gäller Lund i figur 2 och 3 är streckade och Luleås är heldragna.

Figur 2. Graf över oviktade betyg.

Figur 3. Graf över viktade betyg.

Den av de båda figurerna ovan som är mest väsentlig att granska är figur 3. Att det blir en påtaglig skillnad när man viktar betygen ser man i jämförelsen mellan gymnasiebetygen där de i figur 2 ser ut att successivt stiga men i figur 3 istället sjunker.

Slutsatsen vi kan dra av figur 1 - 3 ovan är i alla fall att det med tiden har blivit lättare att bli antagen till brandingenjörsutbildningarna, båda universiteten uppvisar samma trend med fallande betygskrav.

I figur 4 nedan har jag plockat ut de viktade gymnasiebetygen för att få en tydligare jämförelse mellan dessa.

Figur 4. Gram över viktade gymnasiebetyg

Det vi kan se av figur 4 är att betyget som krävs för att bli antagen i urvalsgrupp 2 hela tiden är något högre för Lund jämfört med Luleå, en trend som återfinns rakt igenom tabellen i figur 1 också. Toppen i antalet sökande år 2009 återfinns även här där betygen också bildar en topp.

Att det är fler sökande till Lund och därmed och krävs ett högre betyg tror jag beror på flera olika anledningar, jag gör ett försök till att förklara detta nedan.

• Lund ligger mer centralt i Sverige och man har närmare att resa hem om man bor från Stockholm och söderut.
• Den upplevda tryggheten i att utbildningen funnits längre i Lund jämfört med Luleå.
• Om man blivit rekommenderad denna utbildning av en brandingenjör är det mycket sannolikt att den personen pluggade i Lund och därför talade väl om det lärosätet.
• Att Lund är en större studentstad med sina 47000 studenter (källa: wikipedia) mot Luleås 19000 studenter (källa: LTU)

Å andra sidan kan det något lägre antalet studenter i Luleå göra att det blir lättare att skaffa bostad där, en av anledningarna till att jag valde LTU framför LTH när jag sökte.

Som jag tidigare skrev så finns det massor med intressanta jämförelser man kan göra med hjälp av tabellerna och graferna jag presenterat ovan, vilka dessutom går att jämföra med siffror från förra inlägget här på bloggen.

Källa till mina siffror: Universitets- och högskolerådet. (www.vhs.se)

Statistik för antalet sökande till brandingenjörsutbildningen

Jag satt och kikade lite på VHS där jag såg att antalet förstahandssökande till utbildningen i Luleå i år är 73 personer, en minskning med 4 personer (eller 5,2%) jämfört med förra året. Motsvarande siffra för Lund är 187 förstahandssökande i år, en minskning med 59 personer (eller 24%) jämfört med förra året.

Dessa siffror säger dock inte så mycket utan det är nog mer lämpligt att presentera mer historik för att få en bättre överblick över utvecklingen för antalet förstahandssökande till brandingenjörer.

Till att börja med har jag sammanställt en tabell med statistik för brandingenjörsutbildningen i Luleå respektive Lund. Jag har tittat dels på antalet sökande i första hand respektive antalet totalt sökande. Tabellen ser då ut på följande sätt:

Figur 1. Tabell med statistik för antalet sökande till brandingenjörsprogrammet.

Värt att notera är att obehöriga som sökt finns med i denna statistik, jag har inte försökt hitta motsvarande siffror där obehöriga är bortplockade ur statistiken. Två saker som är värt att nämna som "kuriosa" är dels övergången till systemet med dagens högskolepoäng som introducerades år 2007 med vilket brandingenjörsutbildningen omfattar 210 högskolepoäng. Tidigare bestod utbildningen av 140 poäng med dåvarande system. En annan sak är att brandingenjörsutbildningen fanns i Luleå även före år 2006 men då gick under namnet "arena risk och säkerhet", vilket man märker om man söker på VHS.se.

Hur som helst, för att få en bättre överblick över antalet sökande är det smidigare med en graf, denna presenteras nedan:

Figur 2. Graf som sammanställer siffrorna från tabellen i figur 1.

Jag tror inte att det går att dra några direkta slutsatser av denna graf, utan syftet är mer att kunna titta på hur det har sett ut rent historiskt för intressets skull. Man kan i alla fall se att det totala antalet sökande i Lund nu är nere på de nivåer som gällde före krisen år 2008 som ju resulterade i att fler utbildade sig rent generellt i Sverige. År 2009 var rekord för båda lärosätena i antalet totalt sökande med Luleås 542 och Lunds 900.

Då är frågan, hur stor andel av alla förstahandssökande och totalt antal sökande är det som söker till Luleå? Jag har dividerat siffrorna för Luleå med summan av alla sökande i varje kategori. Resultatet presenteras i figur 3 nedan.

Figur 3. Luleås andel av alla sökande.

Den absoluta toppen, både i andel av de totala antalet sökande och för förstahandssökande inträffade just det första året. En mindre topp inträffade år 2009 och även år 2013 ser ut att bilda en topp alternativt klättringen mot en högre topp, framför allt andelen av förstahandsansökningarna. Detta beror snarare på en minskning i Lund än en ökning i Luleå, vad detta kommer sig vet jag inte.

Varför toppen var så stor just 2006 vet jag inte. När jag sökte första gången (och blev antagen) år 2009 pratades det på internet om de olika "barnsjukdomar" som utbildningen i Luleå eventuellt hade. Med detta menas att det naturligt finns problem som uppstår i början då man inte har rutinen eller erfarenheten av att utbilda brandingenjörer. Detta ledde till en mentalitet av att det är säkrare att plugga i Lund tills man i Luleå har löst de eventuella problem som uppstått i och med starten av en ny utbildning. Kanske är ökningen för Luleå 2013 ett tecken på att folk nu har en ökad tillit på kvalitén av utbildningen i Luleå? Jag kan så klart inte dra några direkta slutsatser men det är roligt att spekulera lite kring olika fenomen i alla fall.

Vad kan man då säga om kvalitén på utbildningen i Luleå? Jag sökte igen år 2010 då jag blev antagen och beslutade mig för att börja plugga. Hur utbildningen här uppe såg ut innan 2010 vet jag alltså ingenting om. Vad jag vet är att mycket har hänt under mina 3 år på LTU. Kurser har utvecklats och ibland försvunnit och nya kurser har introducerats. Varje förändring har i mina ögon varit en förbättring av programmet som helhet, det betyder dock inte att det var dåligt innan. Det har också anställts nya lärare och doktorander som nu har en stor del i utbildningen.

Jag kan inte leverera någon fakta kring det hela, men min uppfattning är att brandingenjörsutbildningen kan ha dragits med några mindre "barnsjukdomar" de första åren, men jag upplever att utbildningen idag fungerar bra och framför allt håller en hög kvalité. Jag är mycket glad att jag sökte till just Luleå i första hand och jag skulle göra precis samma val idag. Till saken hör att jag med mina betyg hade blivit antagen i Lund också, dit jag sökte i andrahand. Det som utmärker utbildningen här på LTU är framför allt den konstruktion vi läser. Vi har väldigt duktiga föreläsare med mycket kompetens på området stål och konstruktion.

Anledningen till att utbildningen startade här i Luleå tror jag beror på följande:

• Det fanns i grunden en brist på brandingenjörer i Sverige, något som befogade att utbildningen startade på ett lärosäte till.
• Det fanns en extra stor brist på brandingenjörer bland industrierna i Norrbotten, något som stärkte beslutet att starta utbildningen just här.
• Det fanns en brist på ingenjörer med kompetens kring problemlösning på området dimensionering av balkar, pelare mm för att rent analytiskt kunna dimensionera ett bärverk som uppfyller kraven i boverkets byggregler. Kompetens på detta område fanns redan på LTU.

Ovanstående stycke är alltså min egen uppfattning och hypotes, alltså inte någon bekräftad fakta.

Källa till mina siffror: Universitets- och högskolerådet. (www.vhs.se)