Jämställdhet i brandingenjörsbranschen

Jag tänkte att det skulle vara intressant att göra en översikt över jämställdheten i brandingenjörsbranschen. Det blir dock problematiskt då jag inte har tillgång till data från vissa arbetsgivare så som räddningstjänst, större konsultföretag etc då dessa inte redovisar sina anställda lika öppet på sina hemsidor. Detta medför att min statistik kan bli något snedvriden och kanske inte representerar den totala branschen som helhet.

Jag har i alla fall hittat 12 företag som jag kan jämföra. Jag har utgått ifrån personerna som finns redovisade på respektive företags hemsida 2014-09-13. Detta innefattar också de personer som jobbar med administration, ekonomi, styrelsemedlemmar etc, då det skulle medföra för stor arbetsinsats att reda ut och sortera bort yrkesgrupper från respektive företag. Av denna anledning blir det mest rättvist att inkludera dessa yrkesgrupper för alla företagen.

Det kan i enstaka fall förekomma att någon anställd räknas mer än en gång då vissa företag redovisar sina anställda kontorsvis och vissa anställda jobbar vid flera olika kontor. Jag har försökt så gott det går att undvika dubbelräkning.

Totalt sett arbetar det i dessa 12 företag 306 personer, varav 227 är män och 79 är kvinnor. Detta innebär ett snitt på 26% kvinnor. Siffrorna för respektive företag redovisas i diagrammet nedan. Staplarna läses av på den vänstra axeln och linjediagrammet läses av på den högra axeln.

Uppdatering om CSN-skuld

Jag har skrivit en del tidigare här på bloggen om mina åsikter om att låna pengar från CSN. Jag är som sagt mycket positiv till detta (under förutsättning att man inte spenderar lånade pengar i onödan). Ni kan läsa ett mer utförligt resonemang genom att följa denna länk.

Senast jag skrev om storleken på min skuld (jag lånade så mycket pengar jag kunde under hela min utbildning) var skulden uppe i 202 276 kr, se följ denna länk för att komma till inlägget. Det skrevs 27/2-2014.

Idag är lånet uppe i 203 494 kr. Sedan sist har summan jag är skyldig CSN ökat med 1218 kr under en tidsperiod på 182 dagar. I snitt under denna tidsperiod har summan ökat med 6,7 kr per dag i ränta. Till saken hör att jag ännu inte börjat amortera på lånet. Räntan på lånet är idag 1,2 % och räntan fastställs av regeringen varje år och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det medför att det inte blir några hastiga höjningar av räntan utan att man istället i god tid hinner förbereda sig på en höjning av räntan när man ser att den börjar stiga.

Till saken hör också att det tillkommer en expeditionsavgift på 120 kronor årligen, vilket man ska ta med när man beräknar sina kostnader.

Jag är fortsatt positiv till lånet då det möjliggjort att jag kunnat genomföra mina studier vilket har medfört en högre lön än vad jag annars hade haft vilket leder till att jag har möjlighet att betala av lånet och att utbildningen i slutändan lönar sig ekonomiskt. Med den nuvarande låga räntan kommer jag även fortsättningsvis försöka behålla så stor del av lånet så länge som möjligt.

Delta i utrymningsförsök

Bor du i Stockholm? Vill du bidra till forskningen inom brand- och utrymningssäkerhet samtidigt som du får uppleva den magnifika utsikten från Kista Science Towers topp? Anmäl då ditt intresse av att delta i ett kommande utrymningsförsök som genomförs den 20-21 september i Kista Science Tower, Stockholm.

Så skriver Karl Fridolf (doktorand på avdelningen för brandteknik på LTH) på sin blogg. Om du vill delta i detta försök så kan du anmäla dig genom att följa denna länk. Sista anmälningsdag är 7/9.

Brandlarm ≠ Utrymningslarm

Jag tänkte presentera en  detalj, som är lite intressant.

Innan jag började studera till brandingenjör hade jag ingen aning om att det faktiskt var en väsentlig skillnad mellan ett brandlarm och ett utrymningslarm och att man inte kan likställa dessa med varandra.

För att förklara vad respektive anordning är för något kommer jag att citera Plan- och byggtermer 1994 utgivna 1994 framtagna av Terminologicentrum i nära samarbete med Boverket.

Automatiskt brandlarm (eng. Automatic fire-alarm system):

"Anläggning avsedd att elektriskt påverkas av 

olika fenomen vid brand så att larm avges."

Utrymningslarm (eng. Evacuation alarm):

"Larmanordning som avger signal som kan

uppfattas av personer inom en byggnad eller

anläggning eller del därav när utrymning skall ske."

I vardagsspråk är det vanligt att endast prata om utrymningslarmet då det är detta man oftast kommer i kontakt med som privatperson, men man brukar kalla detta för brandlarm. Det man i själva verket hör när man befinner sig i en byggnad som börjar brinna är alltså inte brandlarmet utan utrymningslarmet. Däremot är det det automatiska brandlarmet som påverkas av fenomenet brand och skickar signal till utrymningslarmet som börjar ljuda vilket uppfattas av personerna inom byggnaden (eller kanske bara inom den berörda delen av byggnaden) vilka kan påbörja en utrymning. Det är också brandlarmet som skickar en signal för att larma berörd räddningstjänst vilka gör en utryckning till platsen och inleder släckning av branden eller vad som nu är aktuellt.

Kanske en petitess för de flesta, men nödvändigt som brandingenjör att känna till denna skillnad.

Brandskyddsbeskrivning för gymnasium

Nu i veckan fick jag i uppgift att ta fram en brandskyddsbeskrivning för ett gymnasium. Det är en del av skolans befintliga lokaler som ska byggas om och det är därför denna dokumentation ska tas fram.

Jag har tidigare inte skrivit brandskyddsbeskrivning för någon skola, så det blir trevligt. Däremot har jag varit och inventerat befintligt brandskydd i en skola.

Jag har inte hunnit kika så mycket på uppgiften än då jag har haft fullt upp att göra, men hoppas på att komma igång lite smått denna vecka samt komma igång på riktigt med det nästa vecka. Inför denna uppgift fick jag ta fram min första budget, så det ska bli mycket spännande att se om jag lyckas hålla den budget jag själv lagt fram.

På fredag ska jag i ett annat projekt ut med projektgruppen (alltså projektledare, beställare, arkitekter, ventilationskonsult, elkonsult med flera) och genomföra ett platsbesök. Direkt efter platsbesöket ska vi ha ett projektmöte. Jag vet att vi kommer att titta en del på utrymningsmöjligheter för objektet vi ska till så jag har förberett mig ordentligt genom att studera ritningar och ta fram olika alternativ. Det är alltid roligt att göra platsbesök hur som helst, så det ser jag fram emot.

Min skuld till CSN

Jag har nu inte fått/lånat några pengar från CSN sedan i december.

Lånet är nu uppe i i summan 202 276 kr. Och med dagens ränta ökar lånesumman med nästan 7 kronor per dygn (202 276 * 0,012/365). Men detta är inte något som stör mig, tack vare CSN kunde jag genomföra min utbildning utan att göra av med hela det egna kapitalet.

Jag har ännu inte behövt betala tillbaka en enda krona och enligt CSN ska man börja betala tillbaka som tidigast 6 månader efter att man senast hade studiemedel. Detta innebär att jag kommer behöva börja betala tillbaka ca i slutet av juni. Intressant är dock att det står att om man fick sitt studiemedel under en hösttermin (vilket jag fick) så dröjer det ett år innan man ska börja betala tillbaka, kan detta verkligen stämma?

Man ska också betala av lånet under som längst 25 år. Som räntorna ser ut nu väljer jag nog att dra ut på det så länge som möjligt. Om jag nu har räknat rätt (då det är ett annuitetslån) kommer jag att betala 781 kr per månad i 25 år. Totalt 300 avbetalningar, med en slutsumma av 234 233 kronor, vilket innebär att jag alltså betalat 31 957 kronor i ränta.

Allt detta är dock baserat på att räntan under dessa 25 år är 1,2 %. Om räntan ligger kvar eller sjunker kommer jag troligtvis hålla mig till planen på 25 år, ökar räntan kommer jag antagligen att öka avbetalningstakten. Det är en av de stora fördelarna med lånet från CSN, man kan betala av hur mycket man vill på hur kort tid man vill.

Jag har tidigare räknat lite på CSN, se etiketten "CSN" ute till höger.

Observera nu också att resonemanget ovan inte tar hänsyn till några som helst avgifter eller övriga kostnader, utan bara avbetalning och ränta.

Vad gör en brandingenjör?

Ja, vad jobbar egentligen en brandingenjör med för något?

Jag tänkte besvara den frågan genom att berätta om allt vad jag har jobbat med den här veckan. Jag kommer inte att gå in på i detalj vad det är för projekt eller vem det är som är kund/beställare, men jag vill ändå försöka återge så bra som möjligt vad jag gör om dagarna.

Detta inlägg kommer att bli mitt hittills längsta så att du är förberedd på att det blir lite att läsa nu. Inlägger kommer att innehålla lite felaktigheter, vissa saker väljer jag att undanhålla och vissa saker förenklar jag något. Min redovisning är dock ärlig och det är exakt så här min vecka har sett ut.

Måndag
08 - 09
Jag sammanfattade en utredning som jag precis blivit klar med. Utredningen berörde hantering av brandfarlig vara och hade precis kontrollerat min tolkning av föreskrifterna med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Jag skickade iväg sammanfattningen till beställaren (alltså min "kund" som bett mig om hjälp med detta jobb). Brandfarlig vara innebär i detta projektet att vi ska lösa förvaring av diesel, inne i en byggnad.
09 - 10
Måndagsmöte med kontoret där vi äter frukost och går igenom veckan som kommer.
10 - 11
Jag gick här snabbt igenom ett projekt med en kollega. Min kollega ska hjälpa mig genom att ta fram ritningar med brandcellsgränser. Jag satte mig också för samma projekt och började ta fram ett dokument med "brandskydd under byggtid". Helt enkelt ett dokument som visar hur vi brandskyddet ser ut och utformas under själva  byggtiden. Då det rör sig om en ombyggnad i en befintlig byggnad ska utrymning mm fungera då det kommer att vara befintlig verksamhet på plats parallellt med ombyggnationen.
11 - 12
Innan lunch trillade det in en fråga per mail från en arkitekt som är med i ett projekt där jag är delaktig. Denna arkitekt ville att utrymningen från några lokaler skulle ske genom ett kontrollrum som ska finnas i en byggnad. Jag svarade och gav några alternativ på hur utformningen skulle kunna se ut. Det blev några mail fram och tillbaka innan hen fått klart för sig vad som passade bäst.
13 - 15
Efter lunch lade jag två timmar på att fortsätta med en riskutredning för förvaring av brandfarlig vara (dock inte samma projekt som jag jobbade med mellan 08 - 09). Jag påbörjade utredningen veckan innan och ska leverera de preliminära resultaten på ett möte på torsdag denna vecka. Även här rör det sig om att stora mängder diesel ska förvaras ( i storleksordningen 50 kubikmeter).
15 - 16
Vi jobbar med AutoCAD på kontoret och jag fick här en timmes genomgång av hur det fungerar och vilka möjligheter som finns i detta program. Jag själv kommer inte att använda mig av detta program, men det är viktigt att känna till vilka möjligheter och begränsningar som finns när jag skapar underlag till de kollegor som hjälper mig att ta fram ritningar mm i detta program.
16 - 17
Lade denna sista timme på att förbereda mig inför ett brandmöte jag ska ha under tisdagen. Det är ett stort projekt där jag sitter med i projektmöten en gång varannan vecka och nu är det dags för ett brandmöte där vi bara diskuterar brand och säkerhet. Jag kommer att gå på detta möte som ensam representant från kontoret så man vill ju vara väl påläst och kunna svara på frågor mm.

Tisdag
08 - 10
Möte med en projektgrupp (samma projekt som jag jobbade med 10 - 11 under måndagen). Jag hade förberett mig och kunde svara på de frågor som jag visste skulle komma. Jag fick dock några frågor som jag valde att ta med mig till kontoret och utreda för att senare återkomma med svar per mail. Alla frågor har inte ett enkelt svar, utan måste utredas för att få fram hur byggreglerna ska appliceras på rätt sätt. Jag var ensam representant från mitt företag på detta möte.
10 - 11
Jag fick ett antal frågor från en kund som jag levererat en brandskyddsbeskrivning till. Jag svarade på frågorna efter att ha kontrollerat lite om vilka av beställarens önskemål som går att genomföra.
11 - 12
Samordnade ett platsbesök som ska ske på onsdag morgon. Ett platsbesök som jag initierat och som måste ske inför ett möte som jag ska på under torsdagen. Det är samma projekt som jag utför en riskutredning i (se måndag 13 - 15). Det är fler som ska närvara på platsbesöket och allt var inte riktigt klart än.
13 - 14
Jag var på ett brandmöte i ett projekt (alltså det brandmötet jag förberedde mig inför under måndagen mellan 16 - 17) (det är också detta projekt som jag fick frågor till per mail under måndagen mellan 11 - 12). Det är en byggnad på ca 9 våningar som ska byggas och som ska rymma diverse verksamheter. Mötet gick mycket bra och jag presenterade vad jag kommit fram till i mina utredningar och övriga meddelande vilka problem som dykt upp som jag skulle ta med mig och utreda vidare.
14 - 16
Studiebesök
16 - 17
Förberedelse inför platsbesöket som jag samordnat under förmiddagen.

Onsdag
08 - 09
Platsbesök. Alla som ska närvara dyker upp, både på rätt plats och på rätt tid (bra samordnat av mig!). Platsbesöket går mycket bra där vi studerar vilket av två alternativ som kommer att passa bäst ur säkerhetssynpunkt. Jag får med mig mycket bra resultat att redovisa under torsdagens möte. (samma möte där jag ska redovisa vad jag kommit fram till i min pågående riskutredning som jag jobbat med tidigare i veckan).
09 - 11
Jag fortsätter att arbeta med riskutredningen som jag håller på med.
11 - 12
Får en ritning per mail från en arkitekt som vill att  jag ska kontrollera så att brandcellsgränser är korrekt utplacerade. (detta är en annan arkitekt och ett annat projekt än den som kontaktade mig under måndagen). Jag granskar och kommer fram till att en brandcellsgräns saknas. Detta ifrågasätts av arkitekten så jag får ta fram mer underlag och kan konstatera att brandcellsgränsen är nödvändig.
13 - 17
Lägger dagens sista fyra timmar på att fortsätta med riskutredningen jag arbetat med tidigare under dagen och tidigare i veckan. Jag blir nu klar med riskutredningen.

Torsdag
08 - 09
Jag lägger denna timme på att sammanfatta vad som är av intresse från riskutredningen jag blev klar med under onsdagen. Denna sammanfattning printar jag ut flertalet exemplar av för att ta med mig som diskussionsunderlag till kommande möte.
09 - 11
Möte. Jag presenterar vad jag kommit fram till i min riskutredning och under onsdagens platsbesök. Även detta möte är jag ensam representant från kontoret, så det vill till att hålla tungan rätt i mun och att vara väl påläst. Mötet gick mycket bra och projektet tog ett stort kliv framåt. Jag levererade som jag lovat och fick med mig lite nya uppgifter att lösa inför nästa möte.
11 - 12
En av de saker som framkom under mötet var att vi ska bygga om lite sprinkler. Jag har fått i uppdrag att utreda detta och meddela kostnaden för det hela. Jag fick lägga denna timme på att läsa in mig på sprinkler som jag har begränsad kunskap kring. (Vi läste om sprinkler i en kurs på skolan, men därifrån har jag bara med mig en ytlig översikt över hur sprinkler fungerar).
13 - 15
Ytterligare två timmar läggs på att läsa in mig på sprinkler. Jag diskuterar också problemet som ska lösas tillsammans med en kollega. Jag får en bra sammanfattning på vilka uppgifter som måste inhämtas för att få reda på hur omfattande ombyggnaden av sprinkler blir.
15 - 16
Efter de besked jag fick på morgonens möte kan jag nu göra lite förändringar i riskutredningen jag har jobbat med i veckan. Jag kan nu justera konsekvenserna av vissa av skadehändelserna som jag utrett, detta då förutsättningarna nu har förändrats.
16 - 17
Jag uppdaterar och reviderar en brandskyddsbeskrivning. Det är den brandskyddsbeskrivningen som jag fick frågor om per mail under tisdagen mellan 10 - 11. Tidigare var brandskyddsbeskrivningen en förhandskopia, men jag har nu fått den information som saknades och kan slutföra den.

Fredag
08 - 09
Sprinklerutredningen som jag sysslat med under veckan blir nu färdig, detta då jag fick uppgifter per mail från en sprinklerexpert. Jag skriver ihop en sammanfattning och skickar till projektledaren.
09 - 10
Jag utreder de frågor jag tog med mig från mötet jag var på under tisdagen mellan 08 - 10. Jag kommer fram till en slutsats för frågorna och levererar svar via mail. Den ena frågan berörde huruvida fönster i fasad behövde brandklassas. Detta då lokalen befinner sig i ett innerhörn i fasad vilket innebär att om det börjar brinna i en av lokalerna kan det stråla så mycket värme över till den andra vilket gör att branden sprids den vägen (via strålning genom fönster).
10 - 11
Jag får här ett nytt projekt som drar igång nu. Jag fick ritningsunderlag som jag studerade. Det dök upp några frågor som jag skickade iväg till beställaren samt projektledaren. Mina frågor besvarades ganska snabbt och jag fick reda på att det är en brandskyddsbeskrivning som ska upprättas. Arbetet med att skriva brandskyddsbeskrivningen inleds.
11 - 12
Jag slutför och färdigställer brandskyddsbeskrivningen som jag jobbade med under torsdagen mellan 16 - 17.
13 - 15
Dessa två timmar efter lunch lägger jag på att jobba vidare med brandskyddsbeskrivningen som jag började med denna dag, alltså den jag inledde mellan 10 - 11. Bland annat involverar detta projekt att två dieselcisterner ska installeras, med tillhörande lossningsplats (alltså där en tankbil med diesel ska parkera för att tanka över diesel till cisternerna). Det är alltså mycket säkerhetsavstånd mm som ska behandlas och utredas. Det kommer också att ställas krav på underlaget mm för att ett läckage inte ska leda till miljöförstöring, utspilld diesel ska samlas upp och tas om hand.
15 - 16
Brandskyddsbeskrivningen som jag färdigställde före lunch (mellan 11 - 12) levereras. Jag ser över dokumenten och sätter ihop allt för att kunna skicka iväg det. Det är brandskyddsbeskrivningen, brandritningar (med utmärkta handbrandsläckare, utrymningsskyltar, brandcellsgränser) och en kontrollplan som ska levereras. Jag är nervös över att det ska ha smugit sig med slarvfel så jag är noga med att läsa igenom allt en extra gång. Jag går igenom vad jag har gjort med min chef/handledare så att han ser att jag inte gjort något misstag.
16 - 17
Denna veckas sista timme läggs på det nya projektet med de två dieselcisternerna (alltså samma som jag jobbade med mellan 13 - 15 idag). Jag har jobbat en hel del med brandfarlig vara tidigare så jag börjar kunna detta område och vet vilka föreskrifter som är viktiga och var någonstans i olika föreskrifter jag hittar bra information.

Och så var veckan slut, 40 timmar är nu avverkade. Det är ungefär så här en vecka ser ut för mig då jag arbetar, och jag kan tillägga att jag aldrig har tråkigt. Det är mycket spännande uppgifter och jag kommer i kontakt med mycket människor som är väldigt duktiga. Då jag inte har jobbat så länge är jag väldigt noga med att hela tiden kommunicera med min chef/handledare vad jag jobbar med och hur jag resonerar, detta för att undvika slarvfel och misstag. Jag ber också min handledare att läsa igenom de flesta mail jag skickar, i alla fall de mail då jag meddelar ett resultat eller svarar på frågor som ställts.

Som ni kan se blir det inte speciellt enformigt för mig på arbetet. Det är hela tiden nya saker som dyker upp och det finns hela tiden olika projekt där jag behöver göra saker.

Roligast med mitt arbete är att jag får väldigt stort ansvar. Jag sitter med ensam i flertalet projekt och det är till mig alla i projekten hör av sig om de har några frågor. Det är också jag som sitter med som representant för "brand" på varje möte.

Min första månad i arbetslivet

Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg där jag meddelade att jag fått ett nytt jobb. Jag har nu hunnit arbeta ett tag och fått ett första intryck av arbetslivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om vad jag tycker och vad jag har fått göra mm.

Jag jobbar som bekant i Stockholm och har nu hamnat på ett lagom stort kontor. Vi är totalt ca 10 personer på kontoret vilket gör att man snabbt lär känna sina kollegor och har goda möjligheter att få bra med hjälp när jag stöter på problem. Inne i rummet där jag sitter är vi tre personer vilket jag är mycket glad över då jag kan diskutera problem och funderingar med de andra i rummet.

Jag har ju under hösten suttit på ett annat kontor vilket medfört att jag har koll på olika rutiner och tillvägagångssätt vilket inneburit att jag nu inte har behövt börja helt från början. Jag hade sedan tidigare fått lösa riktiga problem (om än i begränsad omfattning) och fått skriva egna yttranden mm.

Första dagen på jobbet gick så klart lugnt till, jag fick en telefon, en dator, min skrivbordsplats mm. De första timmarna gick åt till att få igång allting, få alla lösenord att fungera till diverse konton mm. Här var också databaserna och dokumenthanteringen uppbyggt på ett annorlunda sätt mot min förra arbetsgivare vilket jag fick sätta mig in i och förstå. När jag väl fått igång allting och lärt mig rutinerna på kontoret fick jag följa med på lite möten med min handledare (jag återkommer till det här med handledare). Detta gjorde att jag ganska snabbt hamnade i verkligheten och snabbt fick se hur mitt nya företag arbetar.

Första dagen var jag med på ett platsbesök och andra dagen satt jag med på ett stort projektmöte, jag sa inget på mötet utan lyssnade och fick en uppfattning om vilka problem man kommer att ställas inför som brandingenjör. På mötet var ca 15 personer med: beställare, projektledare, arkitekter, konstruktörer, flertalet olika specialistkonsulter mm, det rör sig om nybyggnation av en byggnad i +10 våningar.

Efter mitt första platsbesök fick jag placera ut handbrandsläckare och utrymningsplaner på en ritning som jag sedan skickade till kund. Inte en stor bedrift som sådan men det var ändå spännande att faktiskt leverera samt att kunden fick mail från mig, då blir det också mig de hör av sig till om de har några frågor eller liknande. Mötet dagen efter (alltså det projektmöte jag skrev om i stycket ovan) resulterade i att jag fick skriva ett brandtekniskt yttrande. Alltså inte en hel brandskyddsdokumentation utan ett mindre omfattande dokument där jag mer kortfattat gick igenom vilka krav som gäller för just brand i projektet som sådant.

Efter dessa två första dagar har det egentligen bara rullat på. Jag har nu hunnit närvara på fler möten, varav två helt själv (kanske mer berodde på att min handledare själv inte hade möjlighet att närvara, jag behöver nog lite mer erfarenhet innan jag har kompetens nog att börja springa på möten själv...). Jag är mycket glad över den frihet och det ansvar som jag nu har fått på arbetsplatsen, det känns att det nu är på riktigt och att jag presterat tillräckligt bra för att jag ska få eget ansvar för saker. Min handledare granskar allt jag skriver och jag är väldigt noga med att han ska läsa igenom mail mm innan jag skickar iväg svar på de frågor jag fått. Det är ganska lätt att missa någon regel och problemen kan ofta vara av mer komplicerad karaktär.

En liten förklaring till det här med handledare. Det är väldigt, väldigt vanligt (i alla fall för brandingenjörer, jag vet inte hur det är för andra ingenjörer som börjar på sin första arbetsplats) att man får en handledare på kontoret där man börjar jobba. Handledaren är ansvarig för att du ska få en introduktionsperiod i det första skedet av arbetslivet. Vanligt är att man går min sin handledare på dennes möten och får lösa lite uppgifter mm. Det blir då naturligt att man under resans gång får förklaringar på hur olika saker fungerar och vilka problem man vanligen ställs inför mm. Efter några veckor kanske man börjar få små uppgifter tilldelade till sig och efterhand får man mer och mer att göra och större och större ansvar. Om jag ska generalisera lite tror jag att det är vanligt att man går med sin handledare i ca en månad innan man börjar göra egna saker, och att man har väldigt nära stöd från sin handledare under hela det första året på arbetsplatsen.

Jag har på sätt och vis fått en handledare, min introduktion pågick dock egentligen bara de första dagarna, sedan hade jag några mindre projekt som jag blev tilldelad och jag började alltså lösa problemen mer på egen hand (ja alltså, jag hade fortfarande ett mycket bra stöd, andra kollegor osv som jag bad om hjälp om jag körde fast).

Nu, när jag har jobbat en månad arbetar jag parallellt med ca 5 större projekt samtidigt som jag får lite olika småprojekt vid sidan om. Nu har jag också börjat få lite egna uppdrag då kunder skickar frågorna direkt till mig då det tidigare varit jag som levererat rapporter till dem. Mitt tillvägagångssätt när jag får in en fråga på mail är att ta fram en egen lösning som jag känner mig nöjd med, varpå jag diskuterar problemet och lösningen med antingen en kollega eller min handledare. Detta gör att jag först får lösa problemet själv och sedan får en bra feedback på hur jag har tänkt.

Jag tänkte gå in på några olika problem mer specifik och beskriva några av de frågor jag fått och de problem jag har löst, men väljer att ta det i ett senare inlägg då detta redan blivit lite långt. Det är svårt att beskriva saker på ett sätt som jag själv hade velat få de beskrivna på innan jag började studera till brandingenjör. Man vänjer sig väldigt snabbt efter 3,5 års utbildning och det är lätt att glömma bort vilka frågor jag själv hade när jag funderade över vilken utbildning jag ville gå. Men jag ska försöka vara så tydlig jag kan. Kanske krävs det ett förtydligande av detta inlägg framöver, jag vet inte om jag glömt att förklara grunderna, kanske måste jag vara mer grundläggande i mina inlägg framöver. Om du har några önskemål eller kommentarer så lämna gärna en kommentar här på bloggen (man kan göra det och vara anonym) eller skicka mig ett mail, min mailadress finns ute till höger på bloggen. Ni når mig på miklvg-9@student.ltu.se

Examinerad brandingenjör

Jag fick i början av januari hem mitt examensbevis från LTU. Jag gjorde en ansökan om examen före jul och det står i examensbeviset att mitt examensdatum är den 18:e december, detta datum blev jag alltså brandingenjör på riktigt.

Att tänka på under utbildningen - Rapportskrivning

Här kommer ett tips till dig som ska börja studera till brandingenjör eller som redan nu studerar.

Se till att du under din utbildning verkligen lär dig hur du på ett bra sätt skriver en rapport. Rapportskrivning kommer att bli en stor del av ditt arbetsliv, vare sig du jobbar inom räddningstjänst eller som konsult.

På universitetet blir det aktuellt att i många kurser skriva olika typer av rapporter. Se till att du tar till dig av den kritik du får av dina lärare, och se till att du verkligen tar lärdom av all respons du får. Allt från upplägg och disposition till språkliga detaljer.

Det är lätt att under utbildningen inte bry sig mycket om just denna detalj. När man sitter ner efter en genomgång, laboration eller vad det nu är som är bakgrund till rapporten är det lätt att fokusera på att så snabbt som möjligt bli klar med rapporten och skicka in den snarast möjligt. Men jag vill påstå att det är lika mycket värt att samtidigt tänka på att göra en så bra och snygg rapport som möjligt. Ditt universitet har mycket material om rapportskrivning, sök fram detta och läs igenom och tänk på vad du läst nästa gång du skriver din rapport. Passa på att fråga dina lärare om du har några frågor, du kommer garanterat att få en genomgång på rapportskrivning i någon av dina kurser på universitetet. Se till att lära dig rätt från början, det kommer du ha stor nytta av under hela din utbildning och framför allt i ditt arbetsliv.

Utbildningen går verkligen snabbt, efter 3,5 år (eller 5 om man läser till civilingenjör) ska man ut i arbetslivet, och då ska dina rapporter hålla en sådan kvalitet att de kan skickas ut till en kund, myndighet, projektledare eller vem som nu ska ha rapporten (det tar kanske ett tag innan man lärt sig systemet som just din arbetsgivare använder sig av, men man ska ändå ha koll på hur man skriver en rapport). Det är lätt att under utbildningen glömma bort att man snart ska börja jobba, och att din arbetsgivare med stor sannolikhet förväntar sig att du ska kunna hålla en god nivå på ditt rapportskrivande.

Jag har nu kommit igång med att jobba på min nya arbetsplats (mer om det i ett senare inlägg) och kan konstatera en en stor del av arbetet går ut på att skriva rapporter, utlåtanden, yttranden, brandskyddsbeskrivningar, mm. Jag tycker än så länge att rapportskrivandet är roligt (jag kanske tröttnar efter att ha skrivit ett antal rapporter) men kan ändå utveckla mitt rapportskrivande mer innan jag blir helt nöjd.

För dig som vill läsa mer om rapportskrivande finns nedan några bra länkar.

Länk till instruktioner från LTU.

Länk till instruktioner från KTH.

Länk till instruktioner från LTH.

Nu skiljer sig upplägget av en rapport lite mellan universitetet och det faktiska arbetslivet. Det som jag än så länge har läst och skrivit på jobbet har inte haft samma upplägg som från universitetet med diskussion och analys mm, utan i arbetslivet handlar det mer om att leverera ett resultat (i alla fall som konsult), men poängen kvarstår, se till att bli bra på att skriva rapporter under din studietid. Det förväntas av dig att du behärskar det när du kommer ut i arbetslivet.

Hur viktiga är betygen? (Samt redogörelse av mina egna betyg + ett tips)

Jag tänkte i detta inlägg berätta min syn på hur viktiga betygen är samt presentera mina egna betyg från utbildningen. Avslutningsvis kommer jag också med ett tips som kan vara bra att tänka på inför sina studier.

Inledning
Totalt under brandingenjörsutbildningen läser man som student 26 kurser plus ett examensarbete. I varje av dessa 26 kurser erhåller man ett betyg. Vanligast för en kurs är att man kan få betygen 3, 4, 5 eller underkänt men det förekommer också kurser där man kan få G eller VG i betyg. Det finns också kurser med lägre högstanivå, alltså där det högsta betyget är 3 eller 4. Om man blir underkänd blir det aktuellt med en omtenta eller liknande. Även om man får underkänt på en kurs kvarstår möjligheten att få högsta betyg (finns säkert något litet undantag, men man kan alltid registrera om sig och läsa kursen igen och då kan man få högsta betyg).

Hur viktiga är betygen?
Den stora frågan är nu huruvida det gör någon skillnad när man ska ut på arbetsmarknaden och antingen har högsta betyg i alla kurser eller har en 3:a i alla kurser? Jag försöker alltså inte att uppmana någon att inte prestera på topp, utan tänkte bara diskutera frågan mer i allmänhet.

Min erfarenhet och uppfattning är i alla fall att betygen inte spelar någon större roll, så länge man har tagit sin examen. Jag har inte hört talas om att någon arbetsgivare tittat på betygen från kurserna man läser. Jag vet inte om det har med att göra att det finns en brist på brandingenjörer som gör att arbetsgivaren inte tittar på betygen eller om det är så här rent generellt för ingenjörer. Däremot vet jag att vissa arbetsgivare kontrollerar att man tagit sin examen, och ställer alltså krav att man i alla fall är godkänd på alla kurserna som ingår i utbildningen.

Betyg och RUB
Jag kan passa på och tillägga att det finns ett begränsat antal platser till att läsa RUB, alltså att läsa vidare för att jobba inom räddningstjänsten, så som systemet ser ut idag. Jag tror att denna vidareutbildning är begränsad till 30 platser, vilket innebär att om det är för många sökande kanske vissa av de sökande inte blir antagna. Om det bara är några för många har man från utbildningens sida hintat om att det kan bli aktuellt med ett överintag. Om det istället blir många för många sökande är det oklart hur situationen kommer att hanteras. I första hand tror jag att man sätter en gräns på att de sökande som har minst 180 högskolepoäng godkända får förtur. Därefter får de med brandingenjörsexamen förtur. Om det är för många med examen som söker till RUB skulle jag gissa på att man antingen lottar vilka som får börja alternativt så tittar man på betygen och låter de med högst betyg få börja. Lägg nu märke till att jag inte har stenkoll på denna vidareutbildning då den inte varit aktuell för mig (visserligen har jag varit intresserad i perioder, men jag har inte satt mig in i det) och att jag delvis spekulerar och gissar. Detta innebär att det jag skrivit om hur studenterna väljs om det är för många sökande kan vara helt fel.

Poängen kvarstår dock, det kan vara relevant att inför vidare studier med RUB kan vara bra att ha lagt lite energi på sina betyg. Situationen med för många sökande har ännu inte inträffat och vad som då inträffar återstår alltså att se.

Att ta examen
Jag vill avslutningsvis på detta tema uppmana alla att verkligen slutföra utbildningen och ta sin examen. Det är möjligt att ta sig ut i arbetslivet och få en fast anställning utan att ha avslutat sina studier som brandingenjör, alltså att bli brandingenjör trots att man inte har en examen. Det finns flertalet företag idag som bara anställer brandingenjörer (eller civilingenjörer också såklart) med en examen, detta är också något de marknadsför till sina kunder. Detta innebär att man minskar sina chanser att få jobb om man inte tar en examen och risken är att just din arbetsgivare i framtiden också kommer att ställa krav på att du ska ha en examen. Det är bättre att slutföra studierna ordentligt när man väl studerar än att behöva ta upp studierna en bit in i arbetslivet.

Det kan ju bli en grej i framtiden att fler företag vill marknadsföra sig med att just deras konsulter är examinerade brandingenjörer. Så jag upprepar mitt råd att verkligen bli godkänd på alla kurser och faktiskt ta examen.

Bland annat anställer företaget där jag nu har anställning endast brandingenjörer med examen.

Mina betyg
Nu vidare till mina egna betyg. Jag är nu klar med alla kurserna som ingår i brandingenjörsutbildningen och ska nu presentera alla mina betyg. Jag tänkte börja med att presentera ett stapeldiagram över betygen (vem har väl inte gjort en sammanfattning i Excel?). Varje stapel representerar erhållet betyg i respektive kurs. För de kurser som har en lägre högstanivå än 5 anges det högsta betyget med en siffra över just den stapeln. Ett erhållet VG har översatts till en 4a och ett erhållet G har översatts till en 3a.

Alla mina samlade betyg från studierna till brandingenjör (klicka för större bild)

Utifrån detta stapeldiagram kan man givetvis ta fram lite statistik också. När jag nedan räknar ut snittprocenten för respektive årskurs kan vi notera att kursen "projektkurs i brandteknik" lästes under en sommar och därmed inte räknas in för någon specifik årskurs men däremot räknas in i det totala snittet.

För att beräkna ett snitt har jag dividerat erhållet betyg med maxbetyget och sedan summerat allt för att slutligen dividera med antalet kurser som ingår i respektive snitt. I de snitt som examensarbetet ingått har jag räknat det betyget två gånger då den kursen är dubbelt så stor som övriga kurser.

Snittbetyg för år 1: 65%
Snittbetyg för år 2: 80%
Snittbetyg för år 3: 93%
Snittbetyg för år 4: 100%
Snittbetyg för utbildningen som helhet: 82%

Slutsatser av mina betyg
För det första kan vi från mina snitt ovan notera att jag under fjärde året endast läste en kurs vilken var mitt examensarbete. I denna kurs var maxbetyget G vilket innebär att jag automatiskt får 100% givet att jag klarar den kursen, vilket jag också gjorde. En annan sak vi kan konstatera är att snittet på mina betyg successivt har ökat under tiden jag studerade. Detta kan bero på framför allt tre saker (som jag själv kan komma på, bortsett från slumpen....). För det första: Jag blev bättre på att studera under min tid på LTU och med bättre studieteknik ökade mina betyg. För det andra: Ju närmare arbetslivet jag kom ju mer motiverad att studera blev jag. För det tredje: Ju längre jag kom i mina studier ju roligare och mer intressanta blev kurserna vilket ökade min motivation att studera.

Av ovan tre nämnda tror jag att det var en kombination av dessa som gjorde att jag kunde höja min prestation allt eftersom studierna fortskred. Jag tror dock att den mest avgörande faktorn var att jag faktiskt blev bättre på att studera. Universitetsstudierna håller en mycket högre nivå än gymnasiestudierna och det krävs mycket mer disciplin på universitetet för att klara kursen och för att få ett högre betyg. I början av mina studier hade jag inte mycket intresse av att läsa saker i förväg etc. Under tredje året satte jag igång med uppgifterna så snart jag fick tillgång till dem och inledde "tentaplugget" redan en månad innan tentan vilket ledde till ökad förståelse inför repetitionslektionerna och gjorde att jag slapp stressa precis före tentan.

Tips inför jobbsökande
Ett litet avslutande tips, om än något off topic. Följande länk leder till en podcast som handlar om sparande och ekonomi som leds av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel (Den angivna länken leder till spotify, för fler anternativ, följ denna länk till poddens hemsida och välj avsnitt 12). Jan Dinkelspiel har varit Finlandschef och Sverigechef för Nordnet och har därmed hanterat många jobbsökande. I det aktuella avsnittet jag länkar till diskuterar de båda jobbsökande som ekonom i Sverige, detta är alltså inte 100% relevant för brandingenjörer men det finns mycket nyttigt att lära från deras diskussion. Diskussionen börjar ungefär vid 20:00 i avsnittet, och blir relevant vid ca 22:30. Bland annat diskuteras vad Jan söker efter i CV och personligt brev hos en jobbsökande och ger lite tips om vilka erfarenheter man kan skaffa sig under sin utbildning. Även om det idag finns en brist på brandingenjörer kommer marknaden antagligen mättas framöver och jobbet just du vill ha kanske har många sökande, så varför inte ta till sig av lite tips inför dina studier. En intressant sak diskuteras också vid 29:50 där skillnaden mellan jobbsökande kvinnor och män diskuteras. Vid 31:20 diskuteras också just ämnet betyg. Totalt pågår diskussionen om jobbsökande från 20:00 till 37:00 med reservation för att vissa delar endast är relevanta för de som pluggar till ekonomer... :-)

Detta blev ett relativt långt inlägg med mycket text men jag anser att jag dragit lite viktiga slutsatser kring mina studier och studieresultat samt att jag delat med mig av lite tips kring vad man ska tänka på under studierna inför arbetslivet och jobbsökandet.