Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg där jag meddelade att jag fått ett nytt jobb. Jag har nu hunnit arbeta ett tag och fått ett första intryck av arbetslivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om vad jag tycker och vad jag har fått göra mm.
Jag jobbar som bekant i Stockholm och har nu hamnat på ett lagom stort kontor. Vi är totalt ca 10 personer på kontoret vilket gör att man snabbt lär känna sina kollegor och har goda möjligheter att få bra med hjälp när jag stöter på problem. Inne i rummet där jag sitter är vi tre personer vilket jag är mycket glad över då jag kan diskutera problem och funderingar med de andra i rummet.
Jag har ju under hösten suttit på ett annat kontor vilket medfört att jag har koll på olika rutiner och tillvägagångssätt vilket inneburit att jag nu inte har behövt börja helt från början. Jag hade sedan tidigare fått lösa riktiga problem (om än i begränsad omfattning) och fått skriva egna yttranden mm.
Första dagen på jobbet gick så klart lugnt till, jag fick en telefon, en dator, min skrivbordsplats mm. De första timmarna gick åt till att få igång allting, få alla lösenord att fungera till diverse konton mm. Här var också databaserna och dokumenthanteringen uppbyggt på ett annorlunda sätt mot min förra arbetsgivare vilket jag fick sätta mig in i och förstå. När jag väl fått igång allting och lärt mig rutinerna på kontoret fick jag följa med på lite möten med min handledare (jag återkommer till det här med handledare). Detta gjorde att jag ganska snabbt hamnade i verkligheten och snabbt fick se hur mitt nya företag arbetar.
Första dagen var jag med på ett platsbesök och andra dagen satt jag med på ett stort projektmöte, jag sa inget på mötet utan lyssnade och fick en uppfattning om vilka problem man kommer att ställas inför som brandingenjör. På mötet var ca 15 personer med: beställare, projektledare, arkitekter, konstruktörer, flertalet olika specialistkonsulter mm, det rör sig om nybyggnation av en byggnad i +10 våningar.
Efter mitt första platsbesök fick jag placera ut handbrandsläckare och utrymningsplaner på en ritning som jag sedan skickade till kund. Inte en stor bedrift som sådan men det var ändå spännande att faktiskt leverera samt att kunden fick mail från mig, då blir det också mig de hör av sig till om de har några frågor eller liknande. Mötet dagen efter (alltså det projektmöte jag skrev om i stycket ovan) resulterade i att jag fick skriva ett brandtekniskt yttrande. Alltså inte en hel brandskyddsdokumentation utan ett mindre omfattande dokument där jag mer kortfattat gick igenom vilka krav som gäller för just brand i projektet som sådant.
Efter dessa två första dagar har det egentligen bara rullat på. Jag har nu hunnit närvara på fler möten, varav två helt själv (kanske mer berodde på att min handledare själv inte hade möjlighet att närvara, jag behöver nog lite mer erfarenhet innan jag har kompetens nog att börja springa på möten själv...). Jag är mycket glad över den frihet och det ansvar som jag nu har fått på arbetsplatsen, det känns att det nu är på riktigt och att jag presterat tillräckligt bra för att jag ska få eget ansvar för saker. Min handledare granskar allt jag skriver och jag är väldigt noga med att han ska läsa igenom mail mm innan jag skickar iväg svar på de frågor jag fått. Det är ganska lätt att missa någon regel och problemen kan ofta vara av mer komplicerad karaktär.
En liten förklaring till det här med handledare. Det är väldigt, väldigt vanligt (i alla fall för brandingenjörer, jag vet inte hur det är för andra ingenjörer som börjar på sin första arbetsplats) att man får en handledare på kontoret där man börjar jobba. Handledaren är ansvarig för att du ska få en introduktionsperiod i det första skedet av arbetslivet. Vanligt är att man går min sin handledare på dennes möten och får lösa lite uppgifter mm. Det blir då naturligt att man under resans gång får förklaringar på hur olika saker fungerar och vilka problem man vanligen ställs inför mm. Efter några veckor kanske man börjar få små uppgifter tilldelade till sig och efterhand får man mer och mer att göra och större och större ansvar. Om jag ska generalisera lite tror jag att det är vanligt att man går med sin handledare i ca en månad innan man börjar göra egna saker, och att man har väldigt nära stöd från sin handledare under hela det första året på arbetsplatsen.
Jag har på sätt och vis fått en handledare, min introduktion pågick dock egentligen bara de första dagarna, sedan hade jag några mindre projekt som jag blev tilldelad och jag började alltså lösa problemen mer på egen hand (ja alltså, jag hade fortfarande ett mycket bra stöd, andra kollegor osv som jag bad om hjälp om jag körde fast).
Nu, när jag har jobbat en månad arbetar jag parallellt med ca 5 större projekt samtidigt som jag får lite olika småprojekt vid sidan om. Nu har jag också börjat få lite egna uppdrag då kunder skickar frågorna direkt till mig då det tidigare varit jag som levererat rapporter till dem. Mitt tillvägagångssätt när jag får in en fråga på mail är att ta fram en egen lösning som jag känner mig nöjd med, varpå jag diskuterar problemet och lösningen med antingen en kollega eller min handledare. Detta gör att jag först får lösa problemet själv och sedan får en bra feedback på hur jag har tänkt.
Jag tänkte gå in på några olika problem mer specifik och beskriva några av de frågor jag fått och de problem jag har löst, men väljer att ta det i ett senare inlägg då detta redan blivit lite långt. Det är svårt att beskriva saker på ett sätt som jag själv hade velat få de beskrivna på innan jag började studera till brandingenjör. Man vänjer sig väldigt snabbt efter 3,5 års utbildning och det är lätt att glömma bort vilka frågor jag själv hade när jag funderade över vilken utbildning jag ville gå. Men jag ska försöka vara så tydlig jag kan. Kanske krävs det ett förtydligande av detta inlägg framöver, jag vet inte om jag glömt att förklara grunderna, kanske måste jag vara mer grundläggande i mina inlägg framöver. Om du har några önskemål eller kommentarer så lämna gärna en kommentar här på bloggen (man kan göra det och vara anonym) eller skicka mig ett mail, min mailadress finns ute till höger på bloggen. Ni når mig på miklvg-9@student.ltu.se
torsdag 30 januari 2014
söndag 26 januari 2014
Examinerad brandingenjör
Jag fick i början av januari hem mitt examensbevis från LTU. Jag gjorde en ansökan om examen före jul och det står i examensbeviset att mitt examensdatum är den 18:e december, detta datum blev jag alltså brandingenjör på riktigt.
lördag 18 januari 2014
Att tänka på under utbildningen - Rapportskrivning
Här kommer ett tips till dig som ska börja studera till brandingenjör eller som redan nu studerar.
Se till att du under din utbildning verkligen lär dig hur du på ett bra sätt skriver en rapport. Rapportskrivning kommer att bli en stor del av ditt arbetsliv, vare sig du jobbar inom räddningstjänst eller som konsult.
På universitetet blir det aktuellt att i många kurser skriva olika typer av rapporter. Se till att du tar till dig av den kritik du får av dina lärare, och se till att du verkligen tar lärdom av all respons du får. Allt från upplägg och disposition till språkliga detaljer.
Det är lätt att under utbildningen inte bry sig mycket om just denna detalj. När man sitter ner efter en genomgång, laboration eller vad det nu är som är bakgrund till rapporten är det lätt att fokusera på att så snabbt som möjligt bli klar med rapporten och skicka in den snarast möjligt. Men jag vill påstå att det är lika mycket värt att samtidigt tänka på att göra en så bra och snygg rapport som möjligt. Ditt universitet har mycket material om rapportskrivning, sök fram detta och läs igenom och tänk på vad du läst nästa gång du skriver din rapport. Passa på att fråga dina lärare om du har några frågor, du kommer garanterat att få en genomgång på rapportskrivning i någon av dina kurser på universitetet. Se till att lära dig rätt från början, det kommer du ha stor nytta av under hela din utbildning och framför allt i ditt arbetsliv.
Utbildningen går verkligen snabbt, efter 3,5 år (eller 5 om man läser till civilingenjör) ska man ut i arbetslivet, och då ska dina rapporter hålla en sådan kvalitet att de kan skickas ut till en kund, myndighet, projektledare eller vem som nu ska ha rapporten (det tar kanske ett tag innan man lärt sig systemet som just din arbetsgivare använder sig av, men man ska ändå ha koll på hur man skriver en rapport). Det är lätt att under utbildningen glömma bort att man snart ska börja jobba, och att din arbetsgivare med stor sannolikhet förväntar sig att du ska kunna hålla en god nivå på ditt rapportskrivande.
Jag har nu kommit igång med att jobba på min nya arbetsplats (mer om det i ett senare inlägg) och kan konstatera en en stor del av arbetet går ut på att skriva rapporter, utlåtanden, yttranden, brandskyddsbeskrivningar, mm. Jag tycker än så länge att rapportskrivandet är roligt (jag kanske tröttnar efter att ha skrivit ett antal rapporter) men kan ändå utveckla mitt rapportskrivande mer innan jag blir helt nöjd.
För dig som vill läsa mer om rapportskrivande finns nedan några bra länkar.
Länk till instruktioner från LTU.
Länk till instruktioner från KTH.
Länk till instruktioner från LTH.
Nu skiljer sig upplägget av en rapport lite mellan universitetet och det faktiska arbetslivet. Det som jag än så länge har läst och skrivit på jobbet har inte haft samma upplägg som från universitetet med diskussion och analys mm, utan i arbetslivet handlar det mer om att leverera ett resultat (i alla fall som konsult), men poängen kvarstår, se till att bli bra på att skriva rapporter under din studietid. Det förväntas av dig att du behärskar det när du kommer ut i arbetslivet.
Se till att du under din utbildning verkligen lär dig hur du på ett bra sätt skriver en rapport. Rapportskrivning kommer att bli en stor del av ditt arbetsliv, vare sig du jobbar inom räddningstjänst eller som konsult.
På universitetet blir det aktuellt att i många kurser skriva olika typer av rapporter. Se till att du tar till dig av den kritik du får av dina lärare, och se till att du verkligen tar lärdom av all respons du får. Allt från upplägg och disposition till språkliga detaljer.
Det är lätt att under utbildningen inte bry sig mycket om just denna detalj. När man sitter ner efter en genomgång, laboration eller vad det nu är som är bakgrund till rapporten är det lätt att fokusera på att så snabbt som möjligt bli klar med rapporten och skicka in den snarast möjligt. Men jag vill påstå att det är lika mycket värt att samtidigt tänka på att göra en så bra och snygg rapport som möjligt. Ditt universitet har mycket material om rapportskrivning, sök fram detta och läs igenom och tänk på vad du läst nästa gång du skriver din rapport. Passa på att fråga dina lärare om du har några frågor, du kommer garanterat att få en genomgång på rapportskrivning i någon av dina kurser på universitetet. Se till att lära dig rätt från början, det kommer du ha stor nytta av under hela din utbildning och framför allt i ditt arbetsliv.
Utbildningen går verkligen snabbt, efter 3,5 år (eller 5 om man läser till civilingenjör) ska man ut i arbetslivet, och då ska dina rapporter hålla en sådan kvalitet att de kan skickas ut till en kund, myndighet, projektledare eller vem som nu ska ha rapporten (det tar kanske ett tag innan man lärt sig systemet som just din arbetsgivare använder sig av, men man ska ändå ha koll på hur man skriver en rapport). Det är lätt att under utbildningen glömma bort att man snart ska börja jobba, och att din arbetsgivare med stor sannolikhet förväntar sig att du ska kunna hålla en god nivå på ditt rapportskrivande.
Jag har nu kommit igång med att jobba på min nya arbetsplats (mer om det i ett senare inlägg) och kan konstatera en en stor del av arbetet går ut på att skriva rapporter, utlåtanden, yttranden, brandskyddsbeskrivningar, mm. Jag tycker än så länge att rapportskrivandet är roligt (jag kanske tröttnar efter att ha skrivit ett antal rapporter) men kan ändå utveckla mitt rapportskrivande mer innan jag blir helt nöjd.
För dig som vill läsa mer om rapportskrivande finns nedan några bra länkar.
Länk till instruktioner från LTU.
Länk till instruktioner från KTH.
Länk till instruktioner från LTH.
Nu skiljer sig upplägget av en rapport lite mellan universitetet och det faktiska arbetslivet. Det som jag än så länge har läst och skrivit på jobbet har inte haft samma upplägg som från universitetet med diskussion och analys mm, utan i arbetslivet handlar det mer om att leverera ett resultat (i alla fall som konsult), men poängen kvarstår, se till att bli bra på att skriva rapporter under din studietid. Det förväntas av dig att du behärskar det när du kommer ut i arbetslivet.
lördag 11 januari 2014
Hur viktiga är betygen? (Samt redogörelse av mina egna betyg + ett tips)
Jag tänkte i detta inlägg berätta min syn på hur viktiga betygen är samt presentera mina egna betyg från utbildningen. Avslutningsvis kommer jag också med ett tips som kan vara bra att tänka på inför sina studier.
Inledning
Totalt under brandingenjörsutbildningen läser man som student 26 kurser plus ett examensarbete. I varje av dessa 26 kurser erhåller man ett betyg. Vanligast för en kurs är att man kan få betygen 3, 4, 5 eller underkänt men det förekommer också kurser där man kan få G eller VG i betyg. Det finns också kurser med lägre högstanivå, alltså där det högsta betyget är 3 eller 4. Om man blir underkänd blir det aktuellt med en omtenta eller liknande. Även om man får underkänt på en kurs kvarstår möjligheten att få högsta betyg (finns säkert något litet undantag, men man kan alltid registrera om sig och läsa kursen igen och då kan man få högsta betyg).
Hur viktiga är betygen?
Den stora frågan är nu huruvida det gör någon skillnad när man ska ut på arbetsmarknaden och antingen har högsta betyg i alla kurser eller har en 3:a i alla kurser? Jag försöker alltså inte att uppmana någon att inte prestera på topp, utan tänkte bara diskutera frågan mer i allmänhet.
Min erfarenhet och uppfattning är i alla fall att betygen inte spelar någon större roll, så länge man har tagit sin examen. Jag har inte hört talas om att någon arbetsgivare tittat på betygen från kurserna man läser. Jag vet inte om det har med att göra att det finns en brist på brandingenjörer som gör att arbetsgivaren inte tittar på betygen eller om det är så här rent generellt för ingenjörer. Däremot vet jag att vissa arbetsgivare kontrollerar att man tagit sin examen, och ställer alltså krav att man i alla fall är godkänd på alla kurserna som ingår i utbildningen.
Betyg och RUB
Jag kan passa på och tillägga att det finns ett begränsat antal platser till att läsa RUB, alltså att läsa vidare för att jobba inom räddningstjänsten, så som systemet ser ut idag. Jag tror att denna vidareutbildning är begränsad till 30 platser, vilket innebär att om det är för många sökande kanske vissa av de sökande inte blir antagna. Om det bara är några för många har man från utbildningens sida hintat om att det kan bli aktuellt med ett överintag. Om det istället blir många för många sökande är det oklart hur situationen kommer att hanteras. I första hand tror jag att man sätter en gräns på att de sökande som har minst 180 högskolepoäng godkända får förtur. Därefter får de med brandingenjörsexamen förtur. Om det är för många med examen som söker till RUB skulle jag gissa på att man antingen lottar vilka som får börja alternativt så tittar man på betygen och låter de med högst betyg få börja. Lägg nu märke till att jag inte har stenkoll på denna vidareutbildning då den inte varit aktuell för mig (visserligen har jag varit intresserad i perioder, men jag har inte satt mig in i det) och att jag delvis spekulerar och gissar. Detta innebär att det jag skrivit om hur studenterna väljs om det är för många sökande kan vara helt fel.
Poängen kvarstår dock, det kan vara relevant att inför vidare studier med RUB kan vara bra att ha lagt lite energi på sina betyg. Situationen med för många sökande har ännu inte inträffat och vad som då inträffar återstår alltså att se.
Att ta examen
Jag vill avslutningsvis på detta tema uppmana alla att verkligen slutföra utbildningen och ta sin examen. Det är möjligt att ta sig ut i arbetslivet och få en fast anställning utan att ha avslutat sina studier som brandingenjör, alltså att bli brandingenjör trots att man inte har en examen. Det finns flertalet företag idag som bara anställer brandingenjörer (eller civilingenjörer också såklart) med en examen, detta är också något de marknadsför till sina kunder. Detta innebär att man minskar sina chanser att få jobb om man inte tar en examen och risken är att just din arbetsgivare i framtiden också kommer att ställa krav på att du ska ha en examen. Det är bättre att slutföra studierna ordentligt när man väl studerar än att behöva ta upp studierna en bit in i arbetslivet.
Det kan ju bli en grej i framtiden att fler företag vill marknadsföra sig med att just deras konsulter är examinerade brandingenjörer. Så jag upprepar mitt råd att verkligen bli godkänd på alla kurser och faktiskt ta examen.
Bland annat anställer företaget där jag nu har anställning endast brandingenjörer med examen.
Mina betyg
Nu vidare till mina egna betyg. Jag är nu klar med alla kurserna som ingår i brandingenjörsutbildningen och ska nu presentera alla mina betyg. Jag tänkte börja med att presentera ett stapeldiagram över betygen (vem har väl inte gjort en sammanfattning i Excel?). Varje stapel representerar erhållet betyg i respektive kurs. För de kurser som har en lägre högstanivå än 5 anges det högsta betyget med en siffra över just den stapeln. Ett erhållet VG har översatts till en 4a och ett erhållet G har översatts till en 3a.
Utifrån detta stapeldiagram kan man givetvis ta fram lite statistik också. När jag nedan räknar ut snittprocenten för respektive årskurs kan vi notera att kursen "projektkurs i brandteknik" lästes under en sommar och därmed inte räknas in för någon specifik årskurs men däremot räknas in i det totala snittet.
För att beräkna ett snitt har jag dividerat erhållet betyg med maxbetyget och sedan summerat allt för att slutligen dividera med antalet kurser som ingår i respektive snitt. I de snitt som examensarbetet ingått har jag räknat det betyget två gånger då den kursen är dubbelt så stor som övriga kurser.
Snittbetyg för år 1: 65%
Snittbetyg för år 2: 80%
Snittbetyg för år 3: 93%
Snittbetyg för år 4: 100%
Snittbetyg för utbildningen som helhet: 82%
Slutsatser av mina betyg
För det första kan vi från mina snitt ovan notera att jag under fjärde året endast läste en kurs vilken var mitt examensarbete. I denna kurs var maxbetyget G vilket innebär att jag automatiskt får 100% givet att jag klarar den kursen, vilket jag också gjorde. En annan sak vi kan konstatera är att snittet på mina betyg successivt har ökat under tiden jag studerade. Detta kan bero på framför allt tre saker (som jag själv kan komma på, bortsett från slumpen....). För det första: Jag blev bättre på att studera under min tid på LTU och med bättre studieteknik ökade mina betyg. För det andra: Ju närmare arbetslivet jag kom ju mer motiverad att studera blev jag. För det tredje: Ju längre jag kom i mina studier ju roligare och mer intressanta blev kurserna vilket ökade min motivation att studera.
Av ovan tre nämnda tror jag att det var en kombination av dessa som gjorde att jag kunde höja min prestation allt eftersom studierna fortskred. Jag tror dock att den mest avgörande faktorn var att jag faktiskt blev bättre på att studera. Universitetsstudierna håller en mycket högre nivå än gymnasiestudierna och det krävs mycket mer disciplin på universitetet för att klara kursen och för att få ett högre betyg. I början av mina studier hade jag inte mycket intresse av att läsa saker i förväg etc. Under tredje året satte jag igång med uppgifterna så snart jag fick tillgång till dem och inledde "tentaplugget" redan en månad innan tentan vilket ledde till ökad förståelse inför repetitionslektionerna och gjorde att jag slapp stressa precis före tentan.
Tips inför jobbsökande
Ett litet avslutande tips, om än något off topic. Följande länk leder till en podcast som handlar om sparande och ekonomi som leds av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel (Den angivna länken leder till spotify, för fler anternativ, följ denna länk till poddens hemsida och välj avsnitt 12). Jan Dinkelspiel har varit Finlandschef och Sverigechef för Nordnet och har därmed hanterat många jobbsökande. I det aktuella avsnittet jag länkar till diskuterar de båda jobbsökande som ekonom i Sverige, detta är alltså inte 100% relevant för brandingenjörer men det finns mycket nyttigt att lära från deras diskussion. Diskussionen börjar ungefär vid 20:00 i avsnittet, och blir relevant vid ca 22:30. Bland annat diskuteras vad Jan söker efter i CV och personligt brev hos en jobbsökande och ger lite tips om vilka erfarenheter man kan skaffa sig under sin utbildning. Även om det idag finns en brist på brandingenjörer kommer marknaden antagligen mättas framöver och jobbet just du vill ha kanske har många sökande, så varför inte ta till sig av lite tips inför dina studier. En intressant sak diskuteras också vid 29:50 där skillnaden mellan jobbsökande kvinnor och män diskuteras. Vid 31:20 diskuteras också just ämnet betyg. Totalt pågår diskussionen om jobbsökande från 20:00 till 37:00 med reservation för att vissa delar endast är relevanta för de som pluggar till ekonomer... :-)
Detta blev ett relativt långt inlägg med mycket text men jag anser att jag dragit lite viktiga slutsatser kring mina studier och studieresultat samt att jag delat med mig av lite tips kring vad man ska tänka på under studierna inför arbetslivet och jobbsökandet.
Inledning
Totalt under brandingenjörsutbildningen läser man som student 26 kurser plus ett examensarbete. I varje av dessa 26 kurser erhåller man ett betyg. Vanligast för en kurs är att man kan få betygen 3, 4, 5 eller underkänt men det förekommer också kurser där man kan få G eller VG i betyg. Det finns också kurser med lägre högstanivå, alltså där det högsta betyget är 3 eller 4. Om man blir underkänd blir det aktuellt med en omtenta eller liknande. Även om man får underkänt på en kurs kvarstår möjligheten att få högsta betyg (finns säkert något litet undantag, men man kan alltid registrera om sig och läsa kursen igen och då kan man få högsta betyg).
Hur viktiga är betygen?
Den stora frågan är nu huruvida det gör någon skillnad när man ska ut på arbetsmarknaden och antingen har högsta betyg i alla kurser eller har en 3:a i alla kurser? Jag försöker alltså inte att uppmana någon att inte prestera på topp, utan tänkte bara diskutera frågan mer i allmänhet.
Min erfarenhet och uppfattning är i alla fall att betygen inte spelar någon större roll, så länge man har tagit sin examen. Jag har inte hört talas om att någon arbetsgivare tittat på betygen från kurserna man läser. Jag vet inte om det har med att göra att det finns en brist på brandingenjörer som gör att arbetsgivaren inte tittar på betygen eller om det är så här rent generellt för ingenjörer. Däremot vet jag att vissa arbetsgivare kontrollerar att man tagit sin examen, och ställer alltså krav att man i alla fall är godkänd på alla kurserna som ingår i utbildningen.
Betyg och RUB
Jag kan passa på och tillägga att det finns ett begränsat antal platser till att läsa RUB, alltså att läsa vidare för att jobba inom räddningstjänsten, så som systemet ser ut idag. Jag tror att denna vidareutbildning är begränsad till 30 platser, vilket innebär att om det är för många sökande kanske vissa av de sökande inte blir antagna. Om det bara är några för många har man från utbildningens sida hintat om att det kan bli aktuellt med ett överintag. Om det istället blir många för många sökande är det oklart hur situationen kommer att hanteras. I första hand tror jag att man sätter en gräns på att de sökande som har minst 180 högskolepoäng godkända får förtur. Därefter får de med brandingenjörsexamen förtur. Om det är för många med examen som söker till RUB skulle jag gissa på att man antingen lottar vilka som får börja alternativt så tittar man på betygen och låter de med högst betyg få börja. Lägg nu märke till att jag inte har stenkoll på denna vidareutbildning då den inte varit aktuell för mig (visserligen har jag varit intresserad i perioder, men jag har inte satt mig in i det) och att jag delvis spekulerar och gissar. Detta innebär att det jag skrivit om hur studenterna väljs om det är för många sökande kan vara helt fel.
Poängen kvarstår dock, det kan vara relevant att inför vidare studier med RUB kan vara bra att ha lagt lite energi på sina betyg. Situationen med för många sökande har ännu inte inträffat och vad som då inträffar återstår alltså att se.
Att ta examen
Jag vill avslutningsvis på detta tema uppmana alla att verkligen slutföra utbildningen och ta sin examen. Det är möjligt att ta sig ut i arbetslivet och få en fast anställning utan att ha avslutat sina studier som brandingenjör, alltså att bli brandingenjör trots att man inte har en examen. Det finns flertalet företag idag som bara anställer brandingenjörer (eller civilingenjörer också såklart) med en examen, detta är också något de marknadsför till sina kunder. Detta innebär att man minskar sina chanser att få jobb om man inte tar en examen och risken är att just din arbetsgivare i framtiden också kommer att ställa krav på att du ska ha en examen. Det är bättre att slutföra studierna ordentligt när man väl studerar än att behöva ta upp studierna en bit in i arbetslivet.
Det kan ju bli en grej i framtiden att fler företag vill marknadsföra sig med att just deras konsulter är examinerade brandingenjörer. Så jag upprepar mitt råd att verkligen bli godkänd på alla kurser och faktiskt ta examen.
Bland annat anställer företaget där jag nu har anställning endast brandingenjörer med examen.
Mina betyg
Nu vidare till mina egna betyg. Jag är nu klar med alla kurserna som ingår i brandingenjörsutbildningen och ska nu presentera alla mina betyg. Jag tänkte börja med att presentera ett stapeldiagram över betygen (vem har väl inte gjort en sammanfattning i Excel?). Varje stapel representerar erhållet betyg i respektive kurs. För de kurser som har en lägre högstanivå än 5 anges det högsta betyget med en siffra över just den stapeln. Ett erhållet VG har översatts till en 4a och ett erhållet G har översatts till en 3a.
 |
| Alla mina samlade betyg från studierna till brandingenjör (klicka för större bild) |
För att beräkna ett snitt har jag dividerat erhållet betyg med maxbetyget och sedan summerat allt för att slutligen dividera med antalet kurser som ingår i respektive snitt. I de snitt som examensarbetet ingått har jag räknat det betyget två gånger då den kursen är dubbelt så stor som övriga kurser.
Snittbetyg för år 1: 65%
Snittbetyg för år 2: 80%
Snittbetyg för år 3: 93%
Snittbetyg för år 4: 100%
Snittbetyg för utbildningen som helhet: 82%
Slutsatser av mina betyg
För det första kan vi från mina snitt ovan notera att jag under fjärde året endast läste en kurs vilken var mitt examensarbete. I denna kurs var maxbetyget G vilket innebär att jag automatiskt får 100% givet att jag klarar den kursen, vilket jag också gjorde. En annan sak vi kan konstatera är att snittet på mina betyg successivt har ökat under tiden jag studerade. Detta kan bero på framför allt tre saker (som jag själv kan komma på, bortsett från slumpen....). För det första: Jag blev bättre på att studera under min tid på LTU och med bättre studieteknik ökade mina betyg. För det andra: Ju närmare arbetslivet jag kom ju mer motiverad att studera blev jag. För det tredje: Ju längre jag kom i mina studier ju roligare och mer intressanta blev kurserna vilket ökade min motivation att studera.
Av ovan tre nämnda tror jag att det var en kombination av dessa som gjorde att jag kunde höja min prestation allt eftersom studierna fortskred. Jag tror dock att den mest avgörande faktorn var att jag faktiskt blev bättre på att studera. Universitetsstudierna håller en mycket högre nivå än gymnasiestudierna och det krävs mycket mer disciplin på universitetet för att klara kursen och för att få ett högre betyg. I början av mina studier hade jag inte mycket intresse av att läsa saker i förväg etc. Under tredje året satte jag igång med uppgifterna så snart jag fick tillgång till dem och inledde "tentaplugget" redan en månad innan tentan vilket ledde till ökad förståelse inför repetitionslektionerna och gjorde att jag slapp stressa precis före tentan.
Tips inför jobbsökande
Ett litet avslutande tips, om än något off topic. Följande länk leder till en podcast som handlar om sparande och ekonomi som leds av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel (Den angivna länken leder till spotify, för fler anternativ, följ denna länk till poddens hemsida och välj avsnitt 12). Jan Dinkelspiel har varit Finlandschef och Sverigechef för Nordnet och har därmed hanterat många jobbsökande. I det aktuella avsnittet jag länkar till diskuterar de båda jobbsökande som ekonom i Sverige, detta är alltså inte 100% relevant för brandingenjörer men det finns mycket nyttigt att lära från deras diskussion. Diskussionen börjar ungefär vid 20:00 i avsnittet, och blir relevant vid ca 22:30. Bland annat diskuteras vad Jan söker efter i CV och personligt brev hos en jobbsökande och ger lite tips om vilka erfarenheter man kan skaffa sig under sin utbildning. Även om det idag finns en brist på brandingenjörer kommer marknaden antagligen mättas framöver och jobbet just du vill ha kanske har många sökande, så varför inte ta till sig av lite tips inför dina studier. En intressant sak diskuteras också vid 29:50 där skillnaden mellan jobbsökande kvinnor och män diskuteras. Vid 31:20 diskuteras också just ämnet betyg. Totalt pågår diskussionen om jobbsökande från 20:00 till 37:00 med reservation för att vissa delar endast är relevanta för de som pluggar till ekonomer... :-)
Detta blev ett relativt långt inlägg med mycket text men jag anser att jag dragit lite viktiga slutsatser kring mina studier och studieresultat samt att jag delat med mig av lite tips kring vad man ska tänka på under studierna inför arbetslivet och jobbsökandet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)