Här kommer då slutligen inlägget där jag går igenom de kurser man läser i årskurs 3 som brandingenjör på LTU.
Jag har i två inlägg tidigare gått igenom de kurser man läser i
årskurs 1 och
årskurs 2. I vanlig ordning blir detta min egen personliga tolkning av kurserna och deras innehåll, en lärare eller annan student kanske skulle välja att beskriva kurserna på något annorlunda sätt. De sista fyra kurserna i årskurs 3 finns ganska väl beskrivna här på bloggen, då jag läst dem parallellt med att jag bloggat, se mina äldre inlägg (med undantag av samhällets planering som jag läste i årskurs 2).
Här presenteras då kurserna som ingår i årskurs 3:
Läsperiod 1: Psykologiska aspekter på ledarskap och riskhantering
Branddynamik 1
Läsperiod 2: Fysikalisk kemi
Branddynamik 2
Läsperiod 3: Juridisk översiktskurs för teknologer
Husbyggnadsteknik och brandhållfasthet
Läsperiod 4: Samhällets planering
Distribuerat beslutsfattande och kulturmöten
Jag går nu igenom kurserna en i taget.
Psykologiska aspekter på ledarskap och riskhantering
Kursens rubrik sammanfattar ganska bra vad det faktiskt är man gör i själva kursen. Man får lära sig hur situationsmedvetenhet påverkar beslutsfattandet och vad det kan få för effekter. Vidare analyseras begreppet "beslutsfattande" djupare och ett antal olika typer av beslutsfattande analyseras vidare. Också begreppet "team" gås igenom, exempelvis vad som skiljer en grupp från ett team. Man får lära sig vad som utmärker lyckosamma team och hur ledarskapet i team bör vara. Begrepp som "group think" analyseras och vi får lära oss att motverka dess uppkomst. Vidare får vi en genomgång i vad stress är och hur stress påverkar en beslutsfattare.
Jag känner att min beskrivning ovan blev något osammanhängande, men det är ganska många olika moment som ingår i kursen och det blir svårt att sammanfatta allt på ett sammanhängande sätt.
Branddynamik 1
Undervisande lärare är Björn Karlsson från Island. Han har studerat vid Lund i Sverige och talar Svenska. Undervisningen sker på distans, något som fungerar mycket bra. Björn har skrivit kursboken som vi får möjlighet att köpa billigare via studentorganisationen BRINN.
Denna kurs innehåller mycket teori men det blir mestadels beräkningar.
Med dimensionerna på en lokal och kunskap om material och öppningar kan vi beräkna om det finns risk att övertändning sker inom en viss tid. Exempelvis inom 10 minuter vilket brukar vara den tid efter vilket man kan anta att räddningstjänst ska finnas på plats. Med hjälp av en uppskattad brandeffekt kan man också räkna fram en ungefärlig brandtemperatur efter en viss tid.
Om vi får information om arean på en pöl med olja kan vi beräkna ungefär hur länge oljan kommer att brinna och hur mycket effekt som frigörs vid branden. Vidare lär man sig beräkna massflödet på olika höjder i en brandgasplym, helt enkelt hur många kg brandgas per sekund som strömmar uppåt på en viss höjd. Detta ligger till grund för hur man dimensionerar storleken på en brandgaslucka, vilket man också lär sig att beräkna i denna kurs.
Vidare lär vi oss beräkna temperaturen i brandgaserna på en viss höjd och ett visst avstånd från själva branden, något som är viktigt för att försöka förutsäga om sprinkler kommer att aktiveras.
Sådär, den beskrivningen blev också något osammanhängande, men det är en kurs där vi lär oss att beräkna många olika saker i brandsammanhang. Det man ska veta är att det aldrig går att beräkna några av dessa saker helt exakt. Det man kan göra är att uppskatta ungefärliga svar, en brand går aldrig att förutse helt. Dock kan brandingenjörer bli bra på att komma nära sanningen i sina beräkningar.
Fysikalisk kemi
En omfattande kurs av matematisk karaktär. Det är mycket formler och tabeller som ska hållas ordning på för att kunna lösa uppgifterna. De områden som berörs i kursen är beräkningar på ideala gaser, termodynamik, elektrokemi samt reaktioners hastighet. Jag tycker att kursen är bra och jag fick en ökad förståelse för kemiska reaktioner efter att ha läst kursen. Jag gillar också kemi, framför allt sedan vi läste kursen
risk och brandkemi i årskurs 2, vilket gör att den här kursen känns nyttig. Läraren i kursen är otroligt duktig, han leder forskning på olika områden och är mycket engagerad i att vi elever verkligen ska förstå det han lär ut.
Branddynamik 2
Denna kurs är en direkt fortsättning på
branddynamik 2, och det är skönt att dessa båda kurser ligger precis efter varandra. Undervisande lärare på distans är även här Björn Karlsson och vi använder oss återigen av hans bok som kurslitteratur. Vi lärde oss att utföra beräkningar för brandgasflöden i lokaler med öppen dörr, öppen brandgaslucka samt en fläkt som trycker in luft. Vi lärde oss också att beräkna övertryck i ett rum och göra mer avancerade beräkningar för att dimensionera brandgasluckor. Med hjälp av diagram för olika bränslen kan vi beräkna kolmonoxid och koldioxidhalten i ett rum vid brand.
Vi fick också börja simulera bränder med hjälp av datorprogram. De två programmen som används är CFAST och FDS. Med hjälp av dessa program kunde vi beräkna höjden på brandgaslager, temperaturer i en rumsbrand samt följa brandgasspridningen i en byggnad mm.
Kursen är mycket bra och passar mycket bra in i utbildningen, känns relevant på alla sätt och vis.
Juridisk översiktskurs för teknologer
Vi får ingen undervisning i de lagrum som gäller för räddningstjänst eller för brandkonsulter. Istället går vi igenom köplagen, konsumentköplagen, jordabalken mm. Syftet är att vi ska komma i kontakt med lagtext, identifiera rätt lagrum utifrån ett problem samt hitta lösningar till problemet. Vi har även lärt oss att tolka lagtext, något som inte är helt enkelt då språket oftast är komplicerat.
Jag gillade verkligen den här kursen, dels relevant att lära sig använda lagtext men också mycket bra kunskap som är bra att ha med sig, vad som gäller vid köp av fastighet mm. Dessutom relevant kunskap om man jobbar på ett företag, vi får lära oss vad ett avtal är och vad avtalsbrott innebär mm. Vad som gäller vid skriftliga och muntliga avtal. Ska man som anställd göra affärer med andra företag kan det vara bra att ha kommit i kontakt med juridiken kring detta, även om vi får begränsad kunskap kring ämnet.
Denna kurs är i dagsläget borttagen från utbildningen och min klass kan vara sista klassen brandingenjörer som har den på schemat. Istället för juridiken har man lagt in kursen
tillämpad branddynamik som jag själv alltså inte har läst. I den kursen får man djupare kunskap kring FDS och får göra lite större simuleringar och jag tror att man har stor nytta av den kursen om man ska jobba som konsult i framtiden, mindre nytta om man går mot räddningstjänst.
Jag vet att många i klassen under mig funderar på att läsa in juridiken vid sidan av ordinarie studier för att få med sig den kunskapen också. Det finns också diskussioner kring att ta tillbaka juridiken som ordinarie kurs igen.
Husbyggnadsteknik och brandhållfasthet
Denna kurs är indelad i fyra olika delar.:
-Byggregler och dimensionering av brandskydd
-Brandgasventilation
-Konstruktion vid brand
-Dimensionering (av stålpelare utsatta för brand)
Detta är mina egna rubriker efter att ha tolkat det vi läst i kursen. I de första delen hade vi två konsulter från WSP som undervisade oss. Vi fick också ritningar för en byggnad där vi fick dimensionera brandskyddet för att uppfylla kraven som finns. Det hela utmynnade i en inlämningsuppgift med muntlig presentation.
Andra delen bestod av undervisning av en konsult från Brandskyddslaget som åkte upp till Luleå från Stockholm. Han var mycket duktig och vi fick en bra överblick av ämnet.
Tredje och fjärde delarna hänger ihop väldigt mycket, båda handlar om stålpelare och stålbalkar och hur de påverkas av brand och förhöjda temperaturer. Just på ämnet stål och brandutsatta stålkonstruktioner finns det väldigt stor kompetens här på LTU. En av lärarna som undervisar oss i detta ämne är Milan Veljkovic, en av de absolut kunnigaste i Sverige. Exempelvis lärde vi oss att dimensionera en bärande pelare som skulle uppfylla hållbarhet i exempelvis 60 minuter vid en brandtemperatur på 600 grader.
Samhällets planering
I den här kursen får vi undervisning i hur samhället är uppbyggt i förhållande till risker och olyckor. Exempelvis får vi föreläsningar kring hur nära järnväg, motorväg etc man får bygga bostäder, kontor mm. Vi får också föreläsning kring dammar, dammbrott och vem som har ansvaret och hur beredskapen ser ut kring det hela.
Examinationen i denna kurs består av av en skriftlig rapport och en muntlig presentation av denna. rapporten ska bestå av ett antal scenarier som kan inträffa på stadsdelen i Luleå där SSAB ligger. Dessa scenarier, följderna för samhället och vilka organisationer som blir aktuella mm. ska beskrivas. Till grund för det hela ligger ett studiebesök på SSAB där vi får veta mer om riskerna kring gasutsläpp mm.
Distribuerat beslutsfattande och kulturmöten
Ett ämne som blir mer och mer aktuellt i takt med globaliseringen. Då vi kommer i kontakt med människor från andra länder och andra kulturer kan det ibland uppstå kulturkrockar. Detta kan leda till missförstånd som kan få svåra konsekvenser. Att ha kännedom kring detta och att ha kunskap till stora skillnader mellan kulturer är en viktig kunskap att ha med sig. Jobbar man inom räddningstjänst och samarbetar med folk från andra länder i stora olyckor eller om man jobbar i företag som är verksamma internationellt är det bra kunskap att ha.
Genom föreläsningar med exempel från verkligheten kombinerat med kursboken hamnar fokus framför allt på räddningsarbete vid katastrofer vid internationella organisationer. Examinationen består av en hemtenta där man får ett scenario. Scenariot för min hemtenta var jordbävningen i staden Bam, Iran, 2003. Det anlände hjälparbetare från hela världen och utifrån nio personer skulle jag sätta samman två team för att optimera effektiviteten för dessa team. Jag tog då hänsyn från vilka kulturer dessa personer kom.
